Vänsterpartiet gick precis som Socialdemokraterna bakåt i valet. Vänstern har nu tappat väljare fem val i rad. Inte sedan 1991, då man hade 4,5 procent av rösterna, har man gjort ett så dåligt val. Detta år fick de bara 1,1 procentenheter mer än då och nu är de det minsta partiet i riksdagen tillsammans med Kristdemokraterna.Vänsterpartiet har nu utsett en Framtidskommission. Inom och utanför Vänsterpartiet har det diskuterats om tillbakagången i valet är ett resultat av det rödgröna samarbetet eller inte.
Men vad man kan konstatera är att det rödgröna samarbetet är en del av Vänsterpartiets högerkurs och att den kursen bara har accelererat under detta samarbete. Det har inte funnits någon hejd på kompromisserna.
I juni offentliggjorde de rödgröna ”att Sverige ska vara en aktiv medlem i EU…” och då får man inte glömma att V bara ett år tidigare kandiderat till EU-parlamentet, där man i deras material kunde läsa att EU skulle nedmonteras.
Även Lissabonfördraget har man en positiv enad syn på i det rödgröna samarbetet. En nyliberal grundlag för EU fick nej i folkomröstningen på Irland 2008 (men som antogs i en andra folkomröstning hösten 2009).
I gemensam sak med sossarna och MP har vänstern tidigare uttalat att EU är en ”central utrikes- och säkerhetspolitisk aktör” där man heller inte utesluter ett svenskt deltagande i militära insatser inom ramen för EU och Nato. Det är inga små frågor som partiet har vänt i och frågan man kan ställa sig är, hur diskussionerna har gått inom partiet inför dessa vändningar eller om partiledningen har lagt sig platt inför för S och MP.
En kriskommission och extrakongress har efterlysts i de egna leden. ”Socialdemokraterna kallar till en extra kongress för att utvärdera och gå vidare. Jag tycker att även Vänsterpartiet borde ha en kongress tidigare än den planerade 2012”, skrev Jonas Sjöstedt på sin blogg. Han är själv en ”förnyare” som aspirerar på partiledarposten.
Någon extrakongress blir det dock inte, beslutade partistyrelsen i början av oktober. Däremot är en kriskommission, om än under ett annat namn, tillsatt. Framtidskommissionen ska lägga fram riktlinjerna för de kommande 10 åren och ska nu samla lärdomar, synpunkter och erfarenheter från de olika distrikten runt om i landet under en sexmånadersperiod.
”Vänsterpartiet har tappat opinionsstöd i fem val det senaste decenniet. Det långsiktiga organisatoriska ar- betet i partiet är eftersatt och organisationen svag på alltför många håll”, lyder ett utdrag från Framtidskommissionens hemsida.
Vänsterpartiets kris är emellertid mer djupgående än valresultatet visar och sträcker sig längre tillbaka i tiden än det rödgröna samarbetet inför det gångna valet. Istället för att vara det parti med en tydlig klass- och arbetarpolitik, dit missnöjda socialdemokrater vänder sig då Socialdemokraterna gått allt mer åt höger, har man istället blint följt med i sossarnas högerkurs. Man har under en lång tid varit nöjd med att driva en politik i skuggan av socialdemokraterna i hopp eller tron om att driva sossarna till vänster eller påverka den borgerliga politikens innehåll. Stora delar av Socialdemokraternas och Göran Perssons system- skifte på 1990-talet stöddes av Vänsterpartiet. Vänstern har accepterat de ekonomiska budgetramarna i kommuner och landsting och är föga intresserad av att kräva mer pengar till dessa områden för att stoppa nedskärningar i skola, vård eller omsorg.
Vänsterpartiet bidrar i väldigt liten utsträckning till att mobilisera eller ta initiativ till den kamp som behövs för att försvara och rusta upp den offentliga sektorn.
När Lars Ohly talar i TV eller ifall man läser deras partiprogram finns det absolut saker vi kan hålla med om – men då Vänsterpartiet inte på något sätt visar på hur målen ska uppnås, vare sig i teorin eller praktiken, blir det inte mer än tomma ord. Att Vänsterpartiet ännu inte har gjort upp med sitt förflutna speglar också valresultatet. Med frågor om synen på Sovjetunionen, murens fall och om behovet av en planerad ekonomi till tio vänsterpartister skulle du med stor sannolikhet få tio olika svar.
Valresultatet visar tydligt på behovet av ett kämpande socialistiskt parti. Sossarna och vänstern misslyckades med föra fram ett verkligt alternativ och Sverigedemokraterna tog sig in i riksdagen. Prioriteringen för verkliga socialister är efter valet sol-klar: Kamp mot rasism och högerpolitik, samt att följa den ekonomiska och politiska händelseutvecklingen i världen för att rusta för kommande klasstrider.
Vänsterpartiets Framtidskommision verkar redan ha kört fast: ”För att vi ska få genomslag krävs det att vi vågar göra nödvändiga och strategiska prioriteringar. Vilka de ska vara tål att tänkas på och jag har inga färdi-ga svar att komma med idag.”, skriver Ida Gabrielsson, förbundsordförande för Ung Vänster och en av sex utsedda i Framtidskommissionen.
Vad Framtidskommissionen lyckas åstadkomma nu och i framtiden åt-erstår att se. Om Vänsterpartiet fort- sätter präglas av högervridning i samarbete med Socialdemokraterna, låg aktivitet och ensidig parlamentarism kommer partiet att tappa ytterligare medlemmar och väjare.
Johannes Lundberg
