Vandellagen – en apartheidlag

XR-kören var ett av alla fantastiska musikinslag under den 4 timmar långa manifestationen. Foto: Natalia Medina.


Måndagen den 15 juni samlades flera hundra personer på Mynttorget utanför riksdagen i Stockholm, i protest mot regeringens förslag på en vandellag, vilken riksdagen röstade om samma dag.

Louise strömbäck (louise.strömbäck@socialisterna.org)

I och med riksdagens omröstning om vandellagen kallade nätverket Septemberupproret till en manifestation på Mynttorget utanför riksdagen i Stockholm. 

Leo Ahmed. Foto: Natalia Medina.

Manifestationen samlade 200-300 personer under en fyra timmar lång manifestation. Under manifestationen hölls tal från många olika personer, vilket också varvades med talkörer samt musik och andra kulturinslag.

Elin Gauffin inledde demonstrationen med att förklara varför den genomfördes. Därefter bjöd operasångerskan Charlotta Huldt på några vackra och starka sånger. Efter det höll Vilgot Karlsson från Socialistiskt Alternativ manifestationens första tal. Han beskrev hur den rasistiska vandellagen går hand i hand med andra rasistiska lagar, som exempelvis angiverilagen.

En del talare berättade om sina egna eller närståendes erfarenheter. Bland annat talade Leo Ahmed och Nätverket för ungdomar som hotas av utvisning. Leo berättade att nätverket nyligen hungerstrejkat med kravet att stoppa tonårsutvisningarna. Nu är gränsen flyttad från 18 till 21 år, men problemet kvarstår.

Diya Hassan. Foto: Natalia Medina.

Ungdomarna måste fortfarande få uppehållstillstånd via arbete eller studier för att få stanna, men då gäller det att tjäna minst 33 390 kronor per månad för arbetstillstånd. För att studera måste man ha råd med terminsavgiften på 80 000 kronor per termin som gäller för utomeuropeiska medborgare. Vilken 21-åring har råd med det, och vilken 21-åring kan få en lön på 34 000 kronor i månaden?

Flera talare tog också upp hur regeringens lagar inte är något annat än apartheidlagar (rasistlagar, apartheid betyder åtskillnad). Ingrid Eckerman talade om hur demokratiska rättigheter ska gälla alla, men att regeringens reformer leder till att vissa människors demokratiska rättigheter inskränks. 

Andra talare poängterade att vandellagen är en apartheidlag då den innebär att vissa grupper i samhället riskerar att straffas med utvisning för saker som andra grupper kan göra helt lagligt. Att yttrandefriheten är villkorad och beror på vilken etnisk härkomst en person har.

Anna Barna-Lázár. Foto: Natalia Medina.

Daniel Riazat talade om hur det tidigare varit en självklarhet att kräva flyktingamnesti, men att den rasistiska migrationspolitiken har normaliserats. Han betonade också att problemet ligger i klassklyftorna – att de rika blir allt rikare på bekostnad av resten av befolkningen.

Mellan talen ropades det talkörer, som klassikern ”Vi är många, vi är starka, stoppa rasismen nu!”. Det fanns också flera kulturinslag, exempelvis från duon Pepe y Mary som spelade och sjöng tre låtar, och XR-kören, och poeten Mark Sofin läste upp en dikt.

I slutändan röstade riksdagen igenom vandellagen, vilket också var väntat. Samtliga partier utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet samt en enskild socialdemokrat och fyra oberoende ledamöter röstade för. Sammanlagt röstade 302 ledamöter för förslaget och 44 röstade emot (tre var frånvarande).

Foto: Natalia Medina.

Vandellagen är en i ledet av rasistiska lagar och reformer som Tidöregeringen har genomfört. Men de är inte färdiga med Tidöavtalet – ännu saknas en stor del som de inte hunnit införa.

Septemberupprorets manifestation var lyckad på så sätt att den samlade många människor som trots regnet tydligt visade sitt motstånd mot vandellagen och all rasistisk politik, med inspirerande tal och fantastiska kulturinslag. Nu behövs det en upptrappad kamp mot den rasistiska politiken, oavsett vilken regering som för den.