Varför ökar antalet resistenta bakterier?

2006-07-28 14:09:04




Varje år dör 16 miljoner människor till följd av resistenta bakterier och ännu fler blir sjuka. De resistenta bakterierna förekommer oftast i sjukhus- och vårdmiljö.

I Sverige smittades förra året över 1 000 personer av Meticillinresistenta Staphylococcus aureus, även kallad MRSA. Det är en ökning med 38 procent från året innan (Uppdrag granskning, SVT 8 maj).
MRSA är i grunden vanliga bakterier, gula stafylokocker, som nästan alla då och då bär på och som ger upphov till variga sårinfektioner. Men just den här typen har blivit motståndskraftig mot de flesta penicilliner och antibiotika.
Idag finns bara ett fåtal läkemedel, med svåra biverkningar, som hjälper mot MRSA. Bakterierna ger oftast inga symptom för bäraren om man är frisk, men kan ge allvarliga komplikationer vid operationer om de kapslas in i huden. I vissa fall kan de ge livshotande skador.

Nedskärningar tar liv

År 2004 dog över 1 200 personer i England av MRSA, något som har förklarats med att städningen på de allra flesta sjukhus lagts ut på entreprenad. Det billigaste, oftast inte det bästa, företaget får kontraktet. Ofta har lokalvårdarna en väldigt stor press på sig från arbetsgivarna om att inte jobba övertid, och städningen kan därför lätt bli lidande.
I Sverige har sex av de tio största sjukhusen lagt ut sin städning på entreprenad och de har också mer problem med resistenta bakterier. Men även brister vad gäller hygien bidrar till smittspridning.
Enligt regel ska man tvätta händerna mellan varje patient. Men nedskärningar har minskat personalstyrkan och de som är kvar har fått allt mer att göra och är mer stressade. Då är det förståeligt att man inte alltid hinner eller kommer ihåg att sprita händerna mellan varje patient. På vissa vårdinrättningar finns inte ens skyddskläder, som är obligatoriska vid hantering av resistenta bakterier, tillhandahållna.

Ökade kostnader

Regeringarna må tro att de sparar en massa pengar på att skära ner och privatisera, men detta stämmer inte på grund av alla de komplikationer och problem som medföljer, som till exempel resistenta bakterier.
Ett exempel kan tas från England där andelen MRSA vid blodförgiftning i England ökade från 1,7 procent 1990 till 34 procent 1998.
En liknande utveckling i Sverige skulle innebära att enbart kostnaderna för antibiotika ökar med minst 40-50 miljoner kronor årligen. Ett annat exempel är att multiresistent tuberkulos ökar i många delar av världen. En av de högsta förekomsterna finns i Östeuropa.
Enbart läkemedel för behandling av en patient med multiresistent tuberkulos kostar minst 100 000 kronor, medan behandlingskostnaden för normalt känsliga tuberkelbakterier är omkring 4 000 kronor.
Ungefär var fjärde svensk som infekterats med MRSA har fått smittan utomlands.
I dagens samhälle går det lätt och snabbt att resa, så även för bakterierna.
I England säljer apoteken numera ”MRSA-kits” med desinfektionsmedel och liknande, vilket ger signalerna att det är patientens eller besökarens eget ansvar att se till så att man inte kommer ut från sjukhuset med en sjukdom som man inte redan hade.

Den ”största boven”

Bakterier är väldigt smarta små mikroorganismer och kan ganska snabbt utveckla ett skydd mot verkande antibiotika, de kan dessutom dela med sig av detta skydd till andra bakterier. Därför är det viktigt att inte använda antibiotika om det inte är absolut nödvändigt.
I USA finns stora problem med resistenta bakteriestammar. Dödligheten i svåra infektioner hos intensivvårdade patienter är över 40 procent hos patienter där den först insatta antibiotikabehandlingen varit overksam på grund av resistens. Hos patienter som infekterats med antibiotikakänsliga bakterier är dödligheten mindre än hälften.
Mycket av USA:s problem beror på att antibiotika används i onödan, detta dels på grund av privatläkarnas vinstintresse och överlevnadsinstinkt. Läkaren vet att om denne inte skriver ut antibiotika till patienten som prompt anser sig behöva det, kommer patienten att uppsöka en annan läkare för att få det.
Men problemet stannar inte där. Omkring 70 procent av USA:s antibiotikaanvändning sker inom jordbruk och djurhållning.
Att antibiotika används så mycket till djur är ett världsomspännande problem. Visst är det bra om djuren får vara friska, men när de dagligen får äta foder med antibiotika kan man undra om det inte gått lite överstyr.
I Sverige finns dock restriktioner mot antibiotika i foder.

Även i vardagen

Även till vardags bidrar vi till fler multiresistenta bakterier. Användningen av bakteriedödande medel har ökat kraftigt i vanliga konsumentprodukter de senaste fyra åren.
De antibakteriella tillsatserna finns i en uppsjö av köksutrustning som disktrasor, skärbrädor och diskmedel. Men kampen mot bakterier stannar inte i köket.
Den pågår i badrummet genom tillsatser i tandkräm, flytande tvål, deodorant, hudkräm och i plasten i duschdraperiet. Striden fortsätter i hallen där antibakteriella iläggssulor och sprej ska stoppa dålig lukt i skorna. Ända in i sovrummet pågår bataljen. På marknaden finns bakterie- och kvalsterdödande lakan, täcken och kuddar.Till och med cykelbyxor har fått en bakteriedödande tillsats.
I alla ovanstående fall är detta oftast en onödig tillsats som enkelt kan ersättas av bland annat god hygien. Det vanligaste antibakteriella medlet heter Triklosan och det har nu upptäckts att ett flertal bakterier börjat utveckla resistens mot medlet. En bakterie som utvecklat resistens är Pseudomonas aeruginosa, vilket kan få dödliga effekter för människor som har cystisk fibros och nedsatt immunförsvar.
Det finns få verksamma antibiotika idag och att ta fram ett nytt tar lång tid och är ofta mycket dyrt.
Företagen kan lägga ut mellan 500-800 miljoner dollar (3,7 – 6 miljarder kronor) innan den första tabletten når apoteket. Eftersom bakterierna mycket fort kan utveckla resistens mot preparatet är det inte säkert att de får tillbaka sina investeringar. Därför satsas det oerhört lite på nya antibiotika. Danska forskare har dock nyligen hittat ett nytt ämne, plectasin, som kan få bukt med resistenta bakterier, och som dessutom är billigt att framställa.
Det tar dock 8-10 år innan detta preparat har genomgått alla nödvändiga test och kan börja säljas. Det betyder att om utvecklingen fortsätter som den hittills gjort, kommer 130-160 miljoner människor att hinna dö innan preparatet kommer ut i handeln.

Totalstopp?

Enda sättet att helt bli av med antibiotikaresistensen hos bakterier är egentligen att helt sluta använda antibiotika. Men med tanke på konsekvenserna av det är detta ingen trolig lösning.
Men vi kan göra vårt bästa för att hålla den på så låg nivå som möjligt. Några åtgärder som krävs är att sjukhus och vårdinrättningar får tillräckligt med resurser för utrustning, utbildning och mer personal, att det införs totalstopp på antibiotika i foder till fullkomligt friska djur, att företagen slutar pumpa ut produkter som i onödan innehåller antibakteriella medel, att forskning för nya antibiotika får de resurser de behöver och att fattiga länder får utbildning och resurser till att åtgärda problemet. Med dagens kapitalistiska system, som hellre ser till vinster än långsiktigt välmående för mänskligheten, kommer dessa åtgärder inte att vidtas inom överskådlig framtid.

Sanna Tefke

Biomedicinsk analytikerstuderande

MRSA
MRSA, Meticillinresistenta gula stafylokocker, har utvecklat resistens (motståndskraft) mot de penicilliner och penicillinliknande antibiotika (betalaktamantibiotika) som vanligen används mot stafylokockinfektioner.
MRSA sprids framför allt inom och mellan vårdinrättningar och har snabbt blivit det i särklass största vårdhygieniska problemet runt om i världen.
MRSA har ökat i Sverige.
Källa: Smittskyddsinstitutet (SMI)

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!