Ambulanskris i Stockholm

Av Johan Sand // Artikel i Offensiv

Tisdagen den 23 juli gick Emil Skoglund, ambulanssjuksköterska och förtroendevald för Vårdförbundet i Stockholm, ut med ett facebookinlägg där han uppmärksammade att det den kvällen endast fanns en ambulans i tjänst vid ambulansstationen Stockholm City mot normalt fyra.

Ambulansstationen Stockholm City ska tillhandahålla ambulanssjukvård för hela den norra och centrala delen av Stockholms innerstad norr om Gamla Stan, det vill säga stadsdelarna City, Norrmalm, Vasastan, Kungsholmen, Östermalm, Djurgården och Gärdet. Orsaken till att bara en enda ambulans fanns tillgänglig för flera hundra tusen invånare var personalbrist. Trots ett ökat övertidsuttag fanns inte tillräckligt med personal i tjänst för att bemanna mer än en enda ambulans efter kontorstid.

Sedan den 1 maj drivs all ambulansverksamhet i Region Stockholm av ett enda bolag, det regionägda AISAB (Ambulanssjukvården I Stockholm AB). Innan dess delade AISAB och två privatägda bolag på ansvaret efter upphandling. Efter valet 2022, då en ny majoritet med S, MP och C med stöd av V tog över styret i Region Stockholm, har flera vårdområden som tidigare var föremål för upphandling återtagits i offentlig regi när avtalen med privata vårdgivare löpt ut. Att ”återta kontrollen” har varit en uttalad ambition från den nya majoritetens sida efter att Region Stockholm haft en mycket svåröverskådlig vårdorganisation, där patienter hänvisas fram och tillbaka samtidigt som kostnaderna ökat mer än i andra regioner.

Bemanningsproblem i vården under sommaren är varken nytt eller unikt för ambulansen. I så gott som alla vårdverksamheter som bedriver akutsjukvård innebär somrarna återkommande en påfrestning i form av personalbrist eftersom vårdpersonalen har rätt till semester enligt lag. Vad som gjorde personalbristen extra stor och därmed situationen extra allvarlig var det faktum att AISAB passade på att sänka ingångslönerna för nyanställda när man fick ta över all ambulanssjukvård i hela regionen. Följden blev att nästan ingen ville börja arbeta inför sommaren (lönerna för dem som redan var anställda påverkades inte) och därmed fanns knappt några vikarier att tillgå. Pressen på de redan anställda att arbeta övertid har varit stor och övertidsuttaget har också ökat under 2025 jämfört med tidigare år.

AISAB uppvisade en förlust på totalt cirka 18 miljoner kronor för 2024, varav cirka 15 miljoner kronor berodde på så kallade finansiella poster. Som alla aktiebolag har AISAB till uppgift att generera ett överskott till sina ägare. Under 2024 pågick Vårdförbundets avtalskonflikt, varvid AISAB omfattades av övertidsblockad. Detta har givetvis påverkat företagets ekonomi.

Tillkännagivandet att det bara fanns en enda ambulans i hela Stockholm City väckte stor uppmärksamhet. Ett flertal politiker från oppositionen har försökt få det till att gälla den uteblivna upphandlingen, och att det skulle vara en fråga om välfungerande privat kontra dåligt fungerande offentlig drift. Inte bara från moderaterna i Region Stockholm utan även från regeringshåll (ministrarna Anna Tenje och Carl-Oskar Bohlin) har diverse uttalanden gjorts. Vad ingen av dessa nämner är att bemanningsproblem och övertidsuttag hört till vardagen under somrarna sedan mycket länge oavsett om ambulanserna varit i privat eller offentlig drift. Representanter från majoriteten har i sin tur träffat Vårdförbundets förtroendevalda, lovat att skjuta till mer pengar till ambulansverksamheten och att höja lönen för timanställda inom ambulansen.

Att återtagandet av ambulansverksamheten i offentlig regi hittills är ett misslyckande går inte att förneka. Men detta misslyckande beror inte på att ägandet är offentligt. Tvärtom har AISAB i detta fall agerat som vilket privat aktiebolag i monopolställning som helst skulle ha gjort: sänkt kostnaderna där man kan utan att bryta mot gällande avtal. Eftersom ingångslöner är individuella enligt Vårdförbundets avtal är det fullt möjligt att sänka dem.

Från Socialistiskt Alternativs sida ser vi att aktiebolagsformen inte hör hemma i sjukvården. Alla aktiebolag oavsett vem som äger dem har till uppgift att ge en ekonomisk avkastning till sina ägare. Aktiebolag som bedriver ambulansverksamhet kommer att försöka reducera sina kostnader genom att hålla lönerna nere – exakt vad AISAB gjort. Även privata ambulansföretag försöker hålla sina kostnader nere genom att anställa mindre erfaren personal, vilket medför större risker för patienterna enligt en studie från 2022 av Daniel Knutsson och Björn Tyrefors. Men ambulansverksamhet bekostad med skattepengar finns inte för att generera en vinst, utan för att tillhandahålla akut hjälp utanför vårdinrättningar och sjukvårdstransport till dem som behöver det. Vill man att välfärdstjänsten ambulanssjukvård ska finnas – och det vill de allra flesta – måste man förstå att det krävs en sammanhållen organisation och att en sådan kostar. Ska vården vara tillgänglig för alla kan den bara vara skattefinansierad. Att dela upp driften på flera utförare och därtill lägga ut den på anbud skapar bara en byråkrati och samordningssvårigheter.

Det är egentligen inte oerhört svårt att lösa den nuvarande krisen i ambulanssjukvården i Stockholm. Höj ingångslönerna rejält och garantera en löneutveckling så kommer fler att vilja arbeta där. Då kommer också behovet av ständigt övertidsarbete att successivt minska. Att gå tillbaka till det som fungerade illa, fast inte lika dåligt som nu, är att ge upp. Det är inte någon lösning. Däremot behöver aktiebolagsformen avvecklas. Istället behöver ambulansverksamheten organiseras efter behov, vilket de anställda vet bäst om.