I MARGINALEN // Artikel i Offensiv
Det ständiga tågkaoset är en påminnelse om marknadspolitikens monumentala misslyckande. Varje dag uppdagas det omkring 200 fel på järnvägen, men de ansvariga tycks alltid kunna gömma sig i det mörker som avregleringarna skapat. Eller som Dagens Nyheter skrev den 27 juli: ”Tågen stannar, rälsen bågnar, ersättningsbussarna uteblir – och ingen vet vem som bär ansvaret.” De klimatfientliga Tidöpartierna gör också allt för att det ska bli värre. I sin första budget tog man pengar från järnvägsunderhållet för att satsa mer på vägar. I sin så kallade långsiktiga budget för infrastruktur, som lades fram hösten 2024, ger regeringen 354 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och bara 210 miljarder till drift och underhåll av järnvägen under åren 2026–2037. Det mesta var redan intecknat. De pengar som regeringen är beredd att spendera på järnvägsunderhåll under de kommande tolv åren räcker bara till att beta av en tiondel av den växande underhållsskulden.
Redan år 2013 lovade den dåvarande ledningen för Trafikverket att ”underhållsskulden skulle vara åtgärdad inom sju till tio år. Men sedan dess har det eftersatta underhållet i stället ökat – nu landar kostnaden för att återställa järnvägen på 91 miljarder kronor” (SVT den 3 mars i år).
Underhållsskulden ökar numera i en takt av 400 000 kronor per dag. Samtidigt får infrastrukturen en allt mindre del av ”kakan” – landets bruttonationalprodukt (BNP). Mellan 2013 och 2022 spenderade landets regeringar cirka 0,7 procent av BNP på infrastruktur. Under 1960-talet spenderades det som mest 4 procent av BNP. Enligt en rapport som presenterades i mars förra året minskade antalet järnvägskilometer per invånare i Sverige med 14 procent mellan 2005 och 2021, trots en befolkningsökning på en miljon människor under samma period. Stockholm, Skåne och Västra Götaland har upplevt den mest negativa utvecklingen av järnvägstäthet i Europa. Samtidigt har godstrafik på järnväg tappat alltmer till lastbilstrafiken. Den utvecklingen förstärks nu när militären rustas upp i en oemotsvarad takt och omfattning.
Ingen järnväg i Europa är så avreglerad som den svenska, därav misshandeln av järnvägen och tågkaoset. Svaret kan bara bli ett omedelbart återförstatligande av järnvägen och underhållet under de anställdas demokratiska kontroll och styre.
