CRMA: Upptrappad jakt på metaller

av Offensiv

Just nu pågår i tysthet förhandlingar om EU:s vägval när det gäller gruvor. Allt pekar mot en kraftigt upptrappad jakt på metaller i Europa, inte minst i Sverige och Finland. Detta beskrivs som en del i ”den gröna omställningen”.

Kampen om viktiga råvaror har hårdnat mellan Kina, USA och EU. Kina har skaffat sig kontroll över produktionskedjan för flera av de ämnen som är särskilt viktiga framöver. Det gäller exempelvis kobolt, som ingår i många elbilars batterier och sällsynta jordartsmetaller som används i bland annat vindkraftverk och elmotorer.
I Europa är gruvorna idag relativt få, och många ämnen utvinns inte alls. Nu vill EU genomföra stora förändringar för att öka metallproduktionen i Europa.
Namnet på förslaget som EU-kommissionen presenterade tidigare i år är Critical Raw Material Act. En första punkt i förslaget är målsättningen att minst 10 procent av efterfrågan på alla ämnen ska komma från gruvor i Europa. Det kan se ut som en låg målsättning, men med tanke på att många ämnen inte alls utvinns idag och att efterfrågan väntas öka kraftigt från bland annat batteriindustrin och förnyelsebar elproduktion innebär det en stor förändring.
Vissa gruvprojekt ska pekas ut som strategiska. Det innebär att de får en specialbehandling. De strategiska gruvprojekten ska räknas som så samhällsviktiga att de får företräde framför EU:s regler för naturskydd och skydd för vatten. De här projekten ska också få tillstånd snabbt. Tillståndsprocessen får ta högst två år.

Det är inte konstigt att gruvindustrin har jublat över innehållet i förslaget. Svemin, gruvindustrins branschorganisation, är entusiastisk och har bara haft mindre synpunkter som att nickel och koppar, ämnen som finns i Sverige, borde finnas med på listan över särskilt viktiga ämnen.
Miljöorganisationer som Jordens vänner har påpekat att det helt saknas ambitioner att minska behoven av metaller i samhället. De har varnat för de stora miljörisker som skulle följa av en enorm ökning av gruvverksamheten i Europa. Sverige och Finland är en del av Europa där förändringarna skulle bli särskilt stora.
Det går redan nu att se att en del bolag i Sverige tar sikte på att bli strategiska projekt. Det australiska gruvbolaget Talga Resources har den senaste tiden skickat ut pressmeddelanden om att bolagets grafitfyndighet troligen är ännu större än man tidigare har trott och kopplat detta till EU:s mål om ökad självförsörjning av grafit, ett ämne som också ingår i elbilars batterier.

En verklig grön omställning måste bygga på en stor sparsamhet med ändliga resurser.

När förslaget behandlades i EU-parlamentet gjordes en förändring när det gäller ursprungsbefolkningars rättigheter. Enligt parlamentets beslut ska FN:s regler för ursprungsbefolkningars rättigheter följas. Det innebär att exempelvis samebyar ska ha rätt att få fullständig information och att kunna säga nej till gruvprojekt på ett tidigt stadium. Som miljöorganisationen FERN påpekar finns det ett kryphål för de projekt som pekas ut som strategiska.
Nu pågår förhandlingar mellan EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar. Det är ingen djärv gissning att den svenska regeringen kraftigt hejar på förslagen som ska snabba på starten av nya gruvor, samtidigt som man kraftigt argumenterar mot de delar som lyfter fram markrättigheter för den samiska befolkningen. En slutlig överenskommelse väntas före årsskiftet.

Redan nu går det att säga att EU:s planer kommer att skärpa konflikterna kring nya gruvetableringar ytterligare. EU:s förslag kommer att få betydelse för en rad planerade gruvprojekt med stora miljörisker.
Ett exempel är Aura Energys planer på en gruva för bland annat vanadin söder om Storsjön i Jämtland. Fyndigheten finns i alunskiffer, en berggrund där risken är hög för stora metalläckage. I sin senaste rapport räknar bolaget också med intäkterna från utvinningen av uran. Bolaget uppger att hela fyndigheten omfattar mer än två miljarder ton. Det är samma storleksordning som all malm som LKAB har brutit i Kiruna sedan gruvan öppnades för mer än 100 år sedan. Detta är ett projekt som mycket väl skulle kunna klassas som strategiskt.
Ett annat projekt som skulle kunna klassas som strategiskt är den planerade nickel-kobolt-gruvan i Rönnbäcken, som ligger i fjällvärlden söder om Tärnaby. Gruvan ska bestå av tre dagbrott på en yta som är större än Stockholms innerstad. Det är svårt att hitta en lämplig plats för de hundratals miljoner ton avfall som måste deponeras säkert.
Gruvan och malmtransporterna skulle vara ett stort ingrepp i ett av de få relativt ostörda områden som finns kvar för Vapstens sameby. Ända sedan starten har det funnits ett starkt lokalt motstånd mot planerna.

I Critical Raw Material Act finns också en del förslag på hur återvinningen av metaller kan öka, men detta är inte huvudinriktningen. Framför allt är syftet att tillfredsställa den europeiska industrins omättliga behov av råvaror. Detta är ett vägval som kommer att leda till enorma ingrepp i naturen och stora miljörisker. Det kommer också varningar från forskarhåll om att det helt enkelt kommer att vara omöjligt att öka utvinningen av metaller i den takt som företagen vill.
En verklig grön omställning måste bygga på en stor sparsamhet med ändliga resurser. Bilar behövs, men de måste bli lättare och mindre. Kollektivtrafik, särskilt med tåg, kräver mindre resurser och energi än biltrafik. Hus byggda av trä minskar behovet av metaller. Men allt detta krockar med storföretagens intressen av att ständigt öka produktionen och därmed vinsterna.
På många håll i landet har det bildats föreningar och nätverk som tagit strid mot riskfyllda gruvprojekt. I flera fall har de lyckats hejda gruvbolags planer. Även de stora miljöorganisationerna och samiska organisationer har allt mer engagerat sig i gruvfrågor.
Nu är det viktigt att bygga motståndet mot den upptrappade exploatering av naturresurser som kan följa i spåren på EU:s plan.