Ett halvårs krig har förändrat världen

Det mer än sex månader långa kriget i Ukraina har på ett varaktigt sätt förändrat världen – militarism och nationalism är nu i förarsätet.

av Per-Åke Westerlund // Artikel i Offensiv

Det är nu sex månader sedan Ryssland invaderade Ukraina. Utan något slut i sikte är resultatet idag över 50 000, kanske 100 000 dödsoffer, 14 miljoner på flykt och totalförstörda städer i Ukraina.
Hela världen har förändrats, politiskt, militärt och de stora effekterna på tillgången till livsmedel och energi, samt på ekonomin.

Den största övergripande effekten är skärpningen av de interimperialistiska motsättningarna. Det andra kalla kriget mellan USA-imperialismen och Kinas imperialism har skärpts ytterligare efter den brutala påminnelsen om att krig och militära incidenter kan stå på dagordningen.
Västmakterna militariserar kraftigt, enbart EU-länderna har beslutat om att öka sina militära utgifter med över 2 000 miljarder kronor. Nato har mångdubblat sin truppnärvaro i Europa och fått ansökningar om medlemskap från Sverige och Finland.
”Ukrainas krig är vårt”, deklarerar statsminister Magdalena Andersson, vars regering har följt andra Västmakter i spåren och skickat flera omgångar vapen.

I Ryssland har krigets brutalitet sin motsvarighet i ökad repression som har tvingat all opposition under jord, i exil eller i fängelse. Med de många och hårda sanktionerna har Västmakterna, åtminstone på kort sikt, gett Putin möjlighet att beskriva kriget som ett anfall mot alla ryssar.

Den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina föregicks av en rad varningar från Västmakternas underrättelsetjänster, men åstadkom ändå en chockvåg världen runt den 24 februari.

Redan i april, efter 7,5 veckors krig, tvingades Kreml ge upp försöket att ockupera huvudstaden Kiev och större delen av landet. Ukrainas militära motstånd och de ryska truppernas totala avsaknad av stöd hos befolkningen var avgörande.

Läget i kriget just nu:

  • Den ryska offensiven i Donbass (Luhansk och Donetsk) har närmast stannat av efter erövringen av Severodonetsk och Lysychansk i början av jul, som innebar att ryska trupper tog kontroll över hela Luhanskregionen. Framryckningen mot städer i Donetskregionen som kontrolleras av Ukraina – särskilt Bachmut och Avdiivka – går dock mycket långsamt.
  • Ukraina har sedan en månad tillbaka planerat en offensiv i söder, i regionen och staden Cherson. De broar som binder samman ryska trupper på båda sidor av floden Dnepr har bombats sönder.
  • Kraftiga explosioner ägde rum den senaste veckan i ryska baser på Krim. Ukrainas regering har dementerat att den ligger bakom, något som militära experter betvivlar. Drönare och sabotage ligger troligen bakom.
  • Bomber har träffat byggnader vid Europas största kärnkraftverk, Zaporizjzja, som kontrolleras av ryska trupper. Båda sidor har anklagat varandra.

Med omkring 200 döda soldater per dag på båda sidor är kriget redan dödligare, och även längre, än 75 procent av alla krig sedan början av 1800-talet (enligt The Correlates of War Project, rapporterat i Washington Post).

Alla prognoser pekar på ett långvarigt krig. Ingendera sidan kan backa eller ens återgå till de förhandlingar som fördes i mars. Putin inledde kriget som en slags ”bestraffningsaktion”, men målet för de ryska trupperna är nu att hålla den femtedel av Ukraina som har erövrats. Dessa regioner ska kopplas till Ryssland via medborgarskap, rubeln, internet, skolsystem med mera, samtidigt som många rapporter tyder på svår nöd i dessa områden.

Lika lite kan Västmakterna eller Ukrainas regering acceptera en uppgörelse utan ryska reträtter. ”Västerländska beslutsfattare verkar ha nått enighet om kriget i Ukraina: konflikten kommer att hamna i ett långvarigt dödläge, och så småningom kommer ett försvagat Ryssland att acceptera ett fredsavtal som gynnar USA och dess NATO-allierade, såväl som Ukraina”, konstaterar en artikel i amerikanska Foreign Affairs.

Från att ha gett stöd till Ukraina att stå emot invasionen, har särskilt Bidens regering trappat upp sitt militära stöd med sikte på en militär seger för Ukraina. Defensiva vapen som antitankmissilen Javelin, kompletteras med offensiva sådana. Sju olika artillerisystem från EU-länder har anlänt. Den 8 augusti kom den hittills största sändningen från USA, med ammunition till det avancerade Himars raketartillerisystem som har anlänt i sommar.

Hittills har USA sänt vapen för 25 miljarder euro, enligt Institutet för världsekonomi i Kiel. USA överväger också att sända stridsflyg, något som tidigare har fått nej.

”Vår hjälp gör en verklig skillnad på marken”, kommenterade USA:s försvarsminister Lloyd Austin. På hemliga läger i Storbritannien utbildas 10 000 ukrainska soldater, rapporterar Dagens Nyheter.

Ukrainas regering har under hela kriget vädjat till Västmakterna om militärt stöd. I veckan höll president Zelenskyj toppmöte med FN:s generalsekreterare António Guterres och Turkiets president Erdogan. Den senare står med ett ben i vardera lägret efter avtal med Putin om utökad handel. Erdogan deltog också i förhandlingarna om export av spannmål från Ukraina. Blockaden sedan krigets början har orsakat både svält och extrema prisökningar. Att ett antal fartyg har kunnat lämna hamnarna betyder inte att krisen är över.

Många faktorer kan ännu påverka kriget. Att frontlinjen i princip står stilla trots omfattande artilleribeskjutning beror på att båda sidor behöver återhämtning. De ryska trupperna har problem med nyrekrytering och stridsmoral (vad de strider för) samtidigt som de stora mängderna förstört materiel måste ersättas. Ukraina behöver utbilda sin trupper i nya vapensystem och är ovana att strida offensivt.

Det finns fortfarande stora risker för att kriget trappas upp, genom desperata metoder av endera parten. Båda sidor varnar redan för kemiska vapen och till och med kärnvapen, liksom för användning av minor som dödar civila.

Det ukrainska folket har rätt att försvara sig mot den ryska invasionen och själva bestämma Ukrainas framtid. Vägen framåt är en oberoende organisering av arbetarklassen och lokalsamhällena för att bilda väpnade försvarskommittéer, organisera distribution av förnödenheter osv. Det finns ingen lösning som bygger på det nuvarande kriget, med den ukrainska regeringen knuten till USA:s och västvärldens imperialism på ena sidan och på den andra den ryska imperialismen. Varje vapenvila eller avtal, vilket har visat sig sedan 2014, kommer att vara tillfällig och bygga upp för nya krig. Regeringen under Zelenskyj står inte på arbetarnas sida, med nya attacker mot fackliga rättigheter som genomförts under kriget. Det finns ett behov av internationalistiska appeller till arbetare och soldater, med betoning på minoriteters rättigheter, mot regeringarna och ett system som orsakar detta krig.

I Europa kan priset för att kapa banden till rysk olja och gas bli mycket högt, med ekonomisk kris och energibrist i vinter. Det kan öka trycket för att det måste bli ett fredsavtal i Ukraina och därmed riskera att splittra Västmakternas allians.

Avsaknaden av en stark arbetar- och fredsrörelse är en annan viktig faktor som gör att kriget kan fortsätta. I många länder har vänsterpartier kapitulerat och accepterat ökade militärutgifter, inklusive vapen till Ukraina.

Men arbetare och unga kan inte stödja något av de imperialistiska blocken eller regeringarna. Det är motsättningarna mellan dessa, som är inbyggda i det kapitalistiska systemet, som leder till krig.

Kamp mot kriget och dess förödande effekter på alla plan är att betona internationalism, att arbetare har gemensamma intressen och en kamp för demokratisk socialism mot krigshetsare och diktaturer. ■

22 miljoner människor hotas av svält på Afrikas horn

Enligt FN:s livsmedelsprogram hotas 22 miljoner människor av svält på Afrikas horn till följd av den dödliga kombinationen av fyra års torka (den värsta torkan på 40 år), krig, stigande vatten- och matpriser samt otillräckliga hjälp och biståndsinsatser.

I början av året varnade WFP för att 13 miljoner människor i Etiopien, Kenya och Somalia hotades av svält och vädjade till regeringarna världen runt.

Men det dröjde innan några stöd och hjälp kom och efter att regnet även uteblev i mitten av året och Ukrianakriget, hotar antalet som hotas att drabbas av svält att öka till minst 22 miljoner människor i de tre länderna på Afrikas horn.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!