av Per Olsson//Artikel i Offensiv
I slutet av veckan skakas Finland av den hittills största fackliga mobiliseringen mot landets blåbruna regerings drakoniska attacker på välfärd, anställningstrygghet, strejk- och avtalsrätt. Under torsdag och fredag (den 1-2 februari) strejkar över 100 000 arbetare mot regeringen. Svenska Yle (Finlands public service) liknar strejkernas effekter med generalstrejkens. På torsdag genomför också FFC och STTK (Finlands LO respektive TCO) en gemensam jättedemonstration under parollen ”Stop-nu!” på Senatstorget i Helsingfors.
Veckans strejker och den gemensamma demonstrationen är en nödvändig upptrappning av en kamp som har pågått i månader mot Finlands blåbruna regering. Bakom regeringen står arbetsgivarorganisationen EK, motsvarande Svenskt Näringsliv. Det är i mångt och mycket arbetsgivarnas program som regeringen vill genomföra.
Beslut har redan fattats om drastiska försämringar i arbetslöshetsförsäkringen – ersättningen till arbetslösa sänks med ett belopp som motsvarar en månadslön eller mer. Den sänkta ersättningen ska sedan följas av att det ska bli lättare för arbetsgivarna att säga upp anställda samt exempelvis försämrade bostadsbidrag och en karensdag i sjukförsäkringen.
Förutom attacker på välfärden vill regeringen också begränsa strejkrätten, höja strejkböterna, försämra de fackligt förtroendevaldas ställning och införa ett liknande arbetarfientligt ”märke” för löneökningarna som i Sverige. Det sistnämnda är ett slag mot den fria avtalsrätten.
När detta skrivs (tisdag den 30 januari) har en rad fackförbund varslat om politisk strejk, sannolikt kommer antalet att växa under de närmaste dagarna. De första strejkerna börjar redan den 31 januari då anställda i förskolor och skolor går ut i strejk, vilket därpå följs av en serie strejker från både arbetare och tjänstemän. Även en del akademikerfack, som vårdfacket Tehy, kommer att delta i protesterna den 1-2 februari.
Industrifacket, landets största fackförbund, har aviserat att man tar ut drygt 60 000 medlemmar i strejk på 700 arbetsplatser landet runt under den 1-2 februari. Servicefacket PAM tar ut tiotusentals anställda inom handeln, hotell och restauranger, fastighets- och städbranschen i strejk och offentligfacket JHL:s strejker stänger ned stora delar av kollektivtrafiken, verksamheten i hamnarna samt flyget.
– Strejkerna är oundvikliga, eftersom regeringen driver igenom brutala försämringar i arbetslivet och vägrar förhandla med löntagarna. Regeringens reformer är fördelaktiga endast för arbetsgivarna. Det är inte överraskande, eftersom regeringsprogrammet är som en kopia av EK:s och andra arbetsgivarorganisationers politiska målsättningar. Regeringen förhandlar inte, den dikterar. Resultatet av denna politik syns nu i form av omfattande strejker, säger JHL:s tillförordnade ordförande Håkan Ekström.
Efter de politiska strejkerna den 1-2 februari genomför akademikernas fackliga centralorganisation Akava en två timmar lång landsomfattande politisk stridsåtgärd i form av en utmarsch från arbetsplatserna den 6 februari.
Kampen och strejkerna har starkt stöd. I en opinionsundersökning gjord av Verian fick strejkerna stöd av två av tre tillfrågade (bland yngre var stödet ännu högre – 72 procent) och bland arbetarna var det mer än fyra av fem (82 procent) som gav sitt stöd.
Backar inte regeringen bör facken utlysa en politisk generalstrejk som helt stannar landet och som har det uttalade målet att fälla regeringen.■
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.