Fördjupad kris för Bolsonaro

Den kanske värsta krisen hittills för Bolsonaro har lett till en kraftig ommöblering inom regeringen och försvaret (Foto: Jeso Carneiro / Flickr CC).

av Marcus Kollbrunner // Artikel i Offensiv

Samtidigt som pandemin slår allt hårdare i Brasilien, med över 3,000 döda dagligen, går Bolsonaros regering igenom en av sina värsta kriser hittills. Det ledde till en ommöblering inom regeringen, men också till att ledningen inom försvaret byttes ut.

Pandemins andra våg har fördjupats allt mer sedan början av året. Förutom otillräckliga åtgärder för social isolering och sen start för vaccineringen uppstod en ny variant av viruset i Amazonas, P.1, som visat sig spridas snabbare och troligtvis också är aggressivare. Kaos uppstod snabbt i delstaten, där sjukhusen blev fullbelagda och fick slut på syrgas, med snabbt ökade dödstal som följd.
Samtidigt som den andra vågen spreds över landet försämrades den sociala situationen, med snabbstigande matpriser och arbetslöshet. Krisbidraget hade slutat betalas ut i december och hungern spred sig i de fattiga slumområdena.
Bolsonaro såg ut att vinna en viktig seger när kongressen öppnades igen i början av februari. I både senaten och underhuset valdes talmän från det största parlamentsblocket, ”Stora Centern” (högerpartier kända för att stödja vilken regering som helst, så länge priset är rätt), som Bolsonaro ingick en allians med ifjol. Men segern blev dyrköpt, vilket sågs i budgetprocessen som försenades under flera månader, då kongressledamöterna ville ha mer pengar för sina egna lokala projekt.
Under mars förvärrades pandemin snabbt och den genomsnittliga dödssiffran gick från 1,000 till 2,000 och nu 3,000 per dag. Under mars dog nästan 67,000 av covid-19, en av fyra av alla dödsfall i världen, och mer än dubbelt så många än tidigare rekordmånad. Över i stort sätt hela landet är sjukhusen överfulla. Det började visa sig i fallande opinionssiffror för Bolsonaro och få politiska konsekvenser.

Den 8 mars släppte högsta domstolen en politisk bomb. Domsluten mot den förre presidenten Lula, som hade tagit ifrån honom rätten att ställa upp i val, upphävdes. Den fällande domen innan förra valet var avgörande för att bereda vägen för Bolsonaros seger. Nu kan Lula åter ställa upp i nästa val som äger rum 2022 och seglar upp som den främsta kandidaten.
Den 15 mars tvingades Bolsonaro till slut att sparka den tredje sjukvårdsministern, en general, som misslyckats i att göra något åt pandemin. Bolsonaro hade redan tvingats backa från sin vaccinfientliga linje, men vaccineringen hade redan försenats. Samtidigt fortsätter Bolsonaro att tala emot användning av masker, social isolering och för att använda olika mediciner som inte har någon verkan mot covid-19, som klorokin och diverse andra mediciner. 
Bolsonaros strategi är att lägga skulden för krisen i ekonomin på guvernörer och borgmästare, som han säger saboterar ekonomin genom åtgärder för social distansering. Det har haft ett stöd hos vissa skikt utöver den yttersta högerns pandemiförnekare, då många arbetare och småföretagare lider utan finansiellt stöd. 
Åtgärderna för social distansering genomförs också utan samordning och många gånger på ett motsägelsefullt sätt, vilket minskar trovärdigheten. Vad som betraktas som ”essentiellt” och därmed måste förbli öppet ändras från gång till gång. När stora delar av ekonomin förblir öppen och kollektivtrafiken överfull tror många inte längre på åtgärderna.
Bolsonaro försökte få högsta domstolen att slå fast att guvernörerna inte har rätt att begränsa rörelsefriheten utan framgång. Samtidigt uttalade han sig om att ”hans armé” inte skulle hjälpa guvernörer att genomföra några utegångsförbud.

Det har kallats för den värsta krisen inom relationerna mellan regering och militären sedan 1977.

Den 22 mars publicerades ett brev från cirka 500 bankmän, företagare och ekonomer med hård kritik mot regeringens politik vad gäller pandemin och avsaknad av massvaccinering, vilket visar att Bolsonaro börjar tappa viktigt stöd bland arbetsgivare. Två dagar senare höll underhusets talman ett hårt tal som i täckta ordalag hotade med riksrätt mot Bolsonaro, där han sa att ”allt har en gräns”. 
Samtidigt ökade kraven på att sparka utrikesministern Ernesto Araújo, en av de främsta i den ”ideologiska falangen” inom regeringen. Han sågs som en av de främsta ansvariga för att Kina försenade leveranserna av vaccin på grund av sina kinafientliga uttalanden.
Ernesto Araújo avgick till slut den 29 mars. Samma dag genomförde Bolsonaro ommöbleringen inom regeringen, där sex ministerier fick nya ministrar. Tre bytte bara plats, medan tre är nya. Den stora överraskningen var att Bolsonaro sparkade försvarsminister Fernando Azevedo, då han var missnöjd med att försvarsmakten inte har visat ett mer öppet stöd för hans linje.
Detta ledde till en reaktion från militären, där de tre kommendanterna för armén, marinen och flygvapnet ställde sina platser till förfogande och byttes ut. Det har kallats för den värsta krisen inom relationerna mellan regering och militären sedan 1977. 
Det återspeglar att en del av ledningen inom militären vill ha större avstånd till regeringen på grund av den fördjupade krisen, men det är viktigt att inte ha några illusioner om att militären är ”mer demokratisk”, som vissa tycks tro. Militärledningen är medskyldig till regeringen. Det finns drygt 6,000 militärer på olika politiska poster inom den statliga administrationen, förutom ministrar. Även den sparkade försvarsministern talade om militärkuppen 1964 som ett ”viktigt märke för demokratin”.

Situationen fortsätter dock spänt, även om Bolsonaro har gjort några försök till att sänka temperaturen. Missnöjet med att militärledningen sparkades gjorde att Bolsonaro fick acceptera att den nya chefen för armén har en mer kritisk linje. 
Dragkampen mellan ekonomiministern och ”Stora Centern” om budgeten fortsätter, och det är möjligt att Bolsonaro tvingas lägga in sitt veto mot delar av budgeten. ”Stora Centern” fick en ny minister vid den senaste ombildningen, men vill ha mer. Bolsonaro försöker sig på en omöjlig balansgång där han är beroende av ”Stora Centern”, samtidigt som han försöker hålla sin mer reaktionära bas nöjd.
Kriserna har gjort att en del av högern börjar tala mer om möjligheten till riksrätt och att slå hårdare mot Bolsonaro. ”Stora Centern” är ett hinder för detta i nuläget, men det har visat sig snabbt kunna byta sida om det behövs. Etablissemanget försöker hitta en figur som kan agera som alternativ till Bolsonaro och vänstern. 
Nu när Lula är en möjlig kandidat anser många inom högern att det nog är troligare att de lyckas gå till en andra valomgång genom att komma före Bolsonaro än före Lula. En riksrätt mot Bolsonaro skulle också försvaga Lula som samlande figur mot ”fascismen”. 

Många inom vänstern ser Lula som den stora räddaren i nöden. Visst skulle han vara en mycket stark kandidat, men det är långt till valet 2022. Det akuta sociala läget behöver ett svar nu. För att besegra Bolsonaro kommer det att krävas masskamp så fort covid-läget tillåter. Och en social explosion är sannolik inom den närmsta perioden. Stora motsättningar har laddats upp.
Det är bara genom masskamp som ett verkligt alternativ kan byggas. Det kommer också att krävas kamp för att säkra valen. Bolsonaro har gjort det klart att han inte kommer att acceptera en valförlust, på samma sätt som Trump.
Det handlar också om med vilket program man går till val på. Ett försök att återupprepa Lulas och PT:s allians med delar av högern och företagare skulle innebära stora begränsningar. Det skulle vara otillräckligt för att lösa de akuta problem som arbetare står inför samt vara svårare att mobilisera kring. 
Utmaningen för PSOL (det breda vänsterpartiet som LSR, ISA i Brasilien, deltar i) är att uppmana till enad kamp mot Bolsonaro och högerns attacker, men också att lägga fram ett socialistiskt alternativ som kan visa en väg ut ur krisen.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!