IPCC:s rapport: Klimatet kan inte vänta – socialistiskt systemskifte nödvändigt

IPCC:s klimatrapport är dyster. Bränder och andra naturkatastrofer ökar i intensitet och frekvens, fastslås bland annat (Foto: Creative Commons).

av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv

FN:s klimatpanel IPCC:s nya stora klimatrapport är en förödande anklagelseakt mot världens styrande och det kapitalistiska systemet. Det är varmare nu än vad det har varit på 100,000 år under en ”flerhundraårig” period, och nu kan vetenskapsmännen visa ett klart samband mellan det senaste årtiondets extremväder och klimatförändringarna.
Temperaturförändringarna följer de tidigare modellerna, men effekterna sedan förra rapporten är mycket större och allvarligare än förutspått. Nödvändigheten av ett systemskifte blir bara allt mer akut.

EXTREMVÄDRET

Den senaste stora klimatrapporten i sitt slag släpptes 2013, som då inte helt säkert kunde fastställa ett samband mellan ökningen av extrema väderfenomen och globala uppvärmningens effekter. Men sedan 2013 har vi sett allt värre naturkatastrofer, med stora skador på infrastruktur, jordbruk, ekosystem, människa och allt liv på planeten.
Just nu rasar fruktansvärda bränder i Grekland, ett land som har upplevt extrema temperaturer på över 40 grader i över en veckas tid.
På den grekiska ön Evian, där enorma bränder äger rum, har 2,000 invånare tvingats fly sedan den 3 augusti. Reuters rapporterar att släckningsarbetet försvåras av att vattnet förångas innan det når lågorna! I Atens förorter har också tusentals tvingas fly undan bränderna som härjar.
– Vi pratar om apokalypsen, jag vet inte annars hur jag ska beskriva det, säger Sotiris Danikas, som arbetar på kustbevakningen på Evian, till brittiska BBC.
Men hela världen har stått i brand under sommaren. Utöver Grekland har det ägt rum och pågår just nu stora bränder i Italien, Bosnien, Turkiet, Ryssland, USA, Kanada, Spanien, Finland, Nordmakedonien, Albanien, med flera. 
Scenariot är detsamma: enorma bränder som en följd av omfattande värmeböljor tvingar tusentals på flykt. 
I rapportens sammanfattning för beslutfattare fastslås det att ”det är i princip säkert att extrem värme (inklusive värmeböljor) har blivit vanligare och mer intensiva över de flesta regioner sedan 1950-talet” samt att ”mänskligt orsakad klimatförändring är den huvudsakliga drivkraften bakom de förändringarna”.
IPCC skriver att ”Några av de värmeextremer vi har sett det senaste årtiondet skulle ha varit extremt osannolika om det inte vore för människans påverkan på klimatsystemet”.

Utöver värmeböljor, extrem torka och bränder ser IPCC också en ökad risk för intensiva skyfall. Det såg vi nära exempel på för några veckor sedan, då områden i Tyskland, Belgien och Nederländerna översvämmades efter enorma nederbördsmängder. 
Tillgången på mat blir också lidande, när värmeböljor och översvämningar riskerar ödelägga enorma arealer åkermark och slå ut jordbruk. Särskilt i fattigare och nykoloniala länder, där detta redan är en bister verklighet.
Utöver effekterna allt detta har på människan påverkas naturligtvis hela ekosystem negativt. Djur- och växtlivet utplånas av de extrema väderfenomenen. Rapporten (och verkligheten) visar att de extrema väderfenomenen inte är bestämda till vissa delar av jorden, utan saker som extrem torka, värre värmeböljor och skyfall syns i alla världsdelar.

IPCC:s rapport visar att extrema värmeböljor är 2,8 gånger vanligare idag än vad det skulle ha varit utan uppvärmningen (då skulle värmeböljorna ske en gång vart tionde år, enligt rapporten). Detsamma gäller skyfall och torka som drabbar jordbruket, som är 1,3 respektive 1,7 gånger vanligare. 
Tropiska orkaner har också blivit intensivare och fler det senaste årtiondet, med större skador på infrastruktur och ekosystem som resultat. Till DN den 9 augusti säger klimatforskaren Markku Rummukainen, som också är Sveriges representant i IPCC, att:
– De pågående förändringarna är mycket omfattande och snabba i klimatsystemet. I många fall saknas motstycke väldigt långt tillbaka i tiden. Kopplingen mellan klimatförändringen och extremväder är mycket, mycket starkare än i tidigare rapporter.

GLOBAL UPPVÄRMNING

Jämfört med 1990-talet smälter världens isar och glaciärer fyra gånger så fort (Foto: Creative Commons).

Planetens medeltemperatur fortsätter att öka, slår IPCC:s klimatrapport fast. Det är varmare nu än vad det har varit på över 100,000 år!
Sedan 2013 har den globala medeltemperaturen ökat med 0,2 grader C, till 1,1 grader jämfört med den industriella revolutionens start i mitten av 1700-talet. I norra halvklotet går uppvärmningen snabbare; i Sverige har vi exempelvis sett en regional temperaturhöjning på omkring 2 grader.
Och det råder ingen tvekan om att det är utsläppen av växthusgaser från ”människan” som skapar stora förändringar i klimatet.

Men rapportens svaghet är just begreppet ”människan”. Det borde istället skrivas som ”storföretagens och staternas allt mer intensiva jakt på ökade profiter”. 
Det går inte att nog betona att det är det kapitalistiska systemets vinstjakt och dess syn på naturresurser som en outsinlig källa till rikedomar som är skyldiga till den allvarliga klimatkrisen vi alla står inför. Oljebolagen, andra storföretag och deras politiker kommer enbart att öka utsläppen. Att ta strid för klimatkrisens existentiella hot är att att strid mot det ekonomiska systemet.

Klimatrapporten säger vidare att omkring hälften av utsläppen, som beräknas vara totalt 40 miljarder ton koldioxid per år, binds upp av naturliga kolsänkor, som exempelvis jordens skogsområden och haven. 
Men den enorma skövlingen av regnskogarna och övrig skog frigör stora mängder koldioxid och dess funktion som kolsänka försvinner. Med nuvarande utveckling kommer jorden att kunna binda mindre och mindre koldioxid, samtidigt som mer och mer frigörs.
Förbränningen av fossila bränslen – olja, kol med mera – värmer upp planeten än mer. Men faktum är att IPCC:s ”Summary for Policy Makers” (Summering för beslutsfattare) inte nämner orden olja, fossila bränslen eller företag, utan enbart använder sig av uttryck som ”av människan skapade utsläpp”.

Oavsett har de stora energibolagen och världens stater inga planer på att effektivt vidta åtgärder för att minska utsläppen. Inga betydande åtgärder har vidtagits sedan Parisavtalet 2015 enbart mycket begränsade ”frivilliga” och ”nationellt beslutade” klimatåtaganden.
EU:s gemensamma klimatstrategi som antogs i år är också långt ifrån tillräckligt, och dess verktyg inte tillräckligt effektiva. De förlitar sig på marknadslösningar som är dömda att misslyckas, som att göra det dyrare att släppa ut koldioxid och införa högre skatter på fossila bränslen samt stort fokus på ”utsläppshandel”. Företagen kommer att låta arbetarfamiljer och fattiga betala. EU:s program är också ämnat att gynna de egna storföretagen mot konkurrenter utanför EU.
Att trixa med utsläppssiffror via utsläppshandel kanske ser bra ut på pappret, men det minskar inte utsläppen i den utsträckning som krävs. G20-länderna kunde å sin sida inte ens enas om att fasa ut kolkraft vid deras senaste toppmöte. Att etablissemanget ska sluta bindande, verkligt effektiva avtal för klimatet vid COP26 i Glasgow är lönlöst att tro på.

”Nästan alla” inlandsisar och glaciärer smälter allt fortare.

Halten koldioxid i atmosfären har stigit kontinuerligt. Nu ligger den på 410 ppm (miljondelar), jämfört med 391 ppm vid den senaste klimatrapporten 2013. Halten är ”högre än den har varit på två miljoner år”, sammanfattar rapporten dystert. 
Och för att ha ”67 procents chans” att klara 1,5-gradersmålet får det bara släppas ut ytterligare 400 miljarder ton koldioxid. Den siffran är dock från starten av 2020; det innebär att det endast är 7-8 år kvar av dagens nivå av utsläpp kvar innan ”koldioxidbudgeten” är förbrukad. 
En ytterligare effekt av den globala uppvärmningen är de stigande havsnivåerna och de smältande isarna. ”Nästan alla” inlandsisar och glaciärer smälter allt fortare, slår IPCC fast, och det är också den största orsaken till att havsnivåerna stiger globalt. Jämfört med 1990-talet smälter världens isar och glaciärer fyra gånger så fort, och Nordpolen riskerar vara helt isfri ”åtminstone någon gång” innan 2050.
Om det mest optimistiska scenariot infaller och den globala medeltemperaturen endast landar på 1,5 grader kan havsnivån ha stigit med en halv meter till 2100. Men haven reagerar långsamt på temperaturförändringar; år 2300 kan den ha stigit med tre meter. 
Havsnivåns höjning har tredubblats i hastighet de senaste tio åren, och totalt har havet stigit med 20 cm mellan 1901 och 2018. IPCC:s beräkningar visar att havet nu höjs med 3,7 mm om året.

HUR STOPPA MARDRÖMSSCENARIER?

Utsläppen måste ner till noll någon gång kring 2050 för att ha någon som helst chans, menar IPCC. Men vi kan inte vänta: det krävs stora, omfattande förändringar – NU. Vi är redan farligt nära att passera flera av de tippunkter som om de överskrids blir oåterkalleliga med en än snabbare global uppvärmning som följd, exempelvis den smältande permafrosten eller Amazonas avskogning.
I förra veckan kom också nya larmrapporter om att Golfströmmen riskerar slås ut under de kommande årtiondena. I Sverige skulle temperaturen falla dramatiskt som ett resultat, för att inte tala om de negativa effekterna på det marina livet och ekosystemet i hela Atlanten och regionerna som omger det.  
Mardrömsscenarier med ökade utsläpp, som leder till 3-5 graders ökning av global medeltemperatur och höjda havsnivåer med flera meter de kommande årtiondena, är i det närmsta garanterat om inte kapitalismen som system ersätts av ett demokratiskt socialistiskt system, där produktion, distribution och hela det ekonomiska systemet är planerat utifrån människors och miljöns behov under demokratisk kontroll och styre underifrån.
För detta krävs en revolutionär massrörelse mot den ekonomiska makten, mot kapitalismen. Klimatrörelsen, fackföreningar, arbetar- och gräsrotsorganisationer behöver demokratisk organisering och ett socialistiskt program.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!