Krönika: “Avslöjar kapitalismen”

Christer Bergström (Foto: Natalia Medina).

av Christer Bergström // Krönika i Offensiv

Ovanpå corona kommer människor att drabbas hårt ekonomiskt. När det inte går att fortsätta med verksamheten på grund av smittrisken permitteras, avskedas och varslas enorma mängder anställda. AB Volvo har permitterat all personal i Sverige, 20 000 anställda. Volvo Cars permitterar ytterligare 25 000. Företaget har sedan tidigare även stängt fabriken i Gent i Belgien.
Varje dag läggs mängder av företag ned. Krisen för mediebranschen fördjupas när nyhetstidningar håller på att gå under därför att annonsmiljarder försvinner.
Kapitalismen har avslöjats som ett system som är helt utan egen livskraft. Att arbetarklassen nu i egenskap av skattebetalare måste gå in med tusentals miljarder kronor – 800 miljarder enbart i Sverige – i nödhjälp till de kapitalistiska företagen avslöjar återigen kapitalismen som enbart parasitär.
Alltså: När tiderna är goda ska kapitalismen få styra och ställa själva och skära guld med täljkniv, men när det med jämna mellanrum krisar ordentligt, då ska de som i vanliga fall håller kapitalismen under sina armar genom sitt arbete tvingas till enorma uppoffringar för att ge nödhjälp åt kapitalisterna.

I ett annat system, med socialiserade storföretag och banker, med en demokratisk planekonomi där ekonomin är inriktad på människornas och samhällets behov, skulle det se annorlunda ut. Där skulle inga företag gå omkull på grund av en pandemi, där skulle inga värden förstöras, inga människor bli arbetslösa eller få ekonomiska försämringar på grund av coronaviruset. Där skulle istället huvudfokuset ligga på att bekämpa smittan och vårda de sjuka, och ingenting annat.
Där skulle dessa 800 miljarder kronor kunnat användas till att testa alla, som WHO begär, till att ge alla drabbade vård och medicinsk rådgivning, och till att påskynda framtagandet av ett vaccin. Men kapitalismen kräver att dessa enorma belopp istället ska gå till vinstdrivande företag. Egentligen helt i onödan.
I ett socialistiskt samhälle skulle företagen finnas kvar, även om arbetsplatserna tillfälligt stod tomma. Inga människor skulle drabbas ekonomiskt bara för att arbetsplatserna tillfälligt upphörde med sin verksamhet – de skulle få sin lön precis som förut, från samhället.

De samhällsägda gymnasieskolorna i Sverige visar detta. Ingen samhällsägd gymnasieskola går i konkurs och läggs ned bara för att eleverna skickas hem. Lärarna sägs inte upp eller permitteras – de får sin lön precis som förut, från samhället. Skolorna och lärarna kommer ju att behövas igen när pandemin är över.
I ett socialistiskt samhälle där ekonomin utgår från behov och inte vinst skulle det se likadant ut i alla sektorer.
Inte minst för hälsolägets skull, men också bland annat för de flesta människors privatekonomi, behövs det ett nytt arbetarparti. Ett parti som inte tvekar att säga som det är om det parasitära systemet, som samlar erfarenheter och kunskap till att sprida information om sådant som inte passar överklassen och deras medier. Ett parti som kan återge människorna hopp och organisera för att ersätta den orimliga kapitalismen med ett nytt system som är av människor och samhälle – för människor, samhälle och natur. 
Även ett sådant samhälle kommer att drabbas av sjukdomar och pandemier, men där kommer för första gången hela samhället att kunna mobiliseras för att motverka hotet.

Rättvisepartiet Socialisterna och tidningen Offensiv arbetar på att sprida insikten om att en sådan rörelse behövs, och för att ett sådant nytt arbetarparti ska kunna bildas när människor från fackföreningar, miljörörelser, andra kämpande rörelser och olika andra vänsterpartier går samman.