Kvinnors sjuka stress på jobbet

”Hela systemet knäcker en”, berättar Sara (Foto: Arbetsmiljöverket).

av Offensiv

Varför drabbas kvinnor mycket hårdare av stressrelaterade arbetssjukdomar än män? Offensiv har pratat med fyra som själva berättar.

Åsa:

– Kvinnors liv är mer gränslösa, tror jag. Vi är tränade sedan spädåldern att bry oss om hur andra mår, på jobbet, på stan och hemma med syskon och släkt. Sedan jobbar vi ofta med vård, omsorg, service, diverse tjänstetunga jobb där vi hör och ser andras problem som ska lösas.
– Jag har fått lära mig att orka, att jag är den som måste orka jobba. Under många år har min lön varit den som har försörjt familjen, med småbarn och små inkomster. Jag har sett mamma kämpa och tog tidigt hand om både småbröder och dagbarn, matlagning med mera så att hon fick sova lite. 
– Jag har lärt mig att orka, att kräva mycket av mig själv. Och att inte gnälla. Men covid-19 och att jobba för tre sedan mars är nog det som knäcker mig. Jag måste jobba mindre. Jag känner mig tio år äldre, jag har ont överallt och är stressad.Så är det, och jag tror många behöver mer ledighet, mindre stress och högre lön. Kapitalismen sliter ut oss och bryr sig inte ett uns.

Sara:

– Jag vet inte varför flest kvinnor blir utmattade. Men det är vanligt inom kvinnodominerade yrken. Det känns som att det är fel på hela samhällsstrukturen. Att det är inpräntat att vi ska vara ambitiösa och prestera.
– Det kanske beror på att det inte ställs samma krav på kvinnor och män. Att vi behandlas olika redan då vi är barn och att flickor har andra förväntningar på sig då det gäller att ta ansvar och att vara duktiga. 
– Men det är också fel på vad som förväntas att en människa ska orka inom kvinnodominerade yrken, till exempel inom förskolan eller vården.
– Hela organisationen behöver göras om. Jag älskade att jobba både på förskola och inom vården, men hela systemet knäcker en.

Louise: 

– Jag var sjukskriven för utmattningssyndrom 2018, och inser att jag är en del av den statistik som Försäkringskassan har tagit fram. 25 000 personer på två år, varav 19 500 kvinnor. För mig kom det som en total krasch, och jag förstod då varför man kallar det att ”gå in i väggen”, för det var precis så det kändes. Jag slutade att fungera från en dag till en annan; inget av det kognitiva fungerade som det skulle och jag hade till och med svårt att forma ordentliga meningar.
– Vid den tiden hade jag tre olika deltidsjobb och studerade heltid på distans, men det var främst mitt ena jobb som boendestödjare på ett LSS-boende som bidrog till min psykiska stress. Detta tror jag är ett av skälen till att så många fler kvinnor drabbas av utmattning; att omsorgsyrken och andra kontaktyrken är kvinnodominerade och ofta har en hög stressnivå och låga löner. Därutöver utför kvinnor mer av det obetalda arbetet i hemmet än män.
– Sedan har vi de osäkra anställningarna och ofrivilliga deltidsanställningarna, där kvinnor utgör en majoritet. Detta innebär en ständig osäkerhet över ekonomin, vilket blir en konstant stress över om hyra och räkningar kommer kunna betalas, om man kommer ha råd med mat och så vidare. Kvinnor med barn har dessutom inte bara sig själva att oroa sig över och en sådan konstant stress kommer att tära mer och mer tills det inte går längre.
– Utmattningen kan sedan leda till nya problem, som exempelvis försämrad ekonomi vid sjukskrivning. Man blir sig aldrig lik igen efter en psykisk utmattning. Efter att ha varit utbränd en gång är risken att bli det igen mycket högre, men i ett kapitalistiskt samhälle med enormt fokus på individens prestation förväntas man kunna prestera lika högt som samhället begär. Om man inte orkar blir man straffad på ett eller annat sätt.

Ann-Christine: 

– Jag tror att kvinnor får ta större ansvar för familjen. Jobbet kräver mycket och kvinnorna tar nog ofta på sig mer arbetsuppgifter än vad de egentligen orkar med. Man ska vara så duktig och det kostar för mycket till slut. Vi borde inte acceptera de dåliga arbetsvillkor som finns idag med delade turer, scheman som gör att man har svårt att ha ett privatliv, osäkra anställningar, med mera. 
– Jag tror även att kvinnan tar mer ansvar för barnen. Om vi kvinnor skulle säga nej oftare och sätta oss själva först tror jag att sjukfrånvaro på grund av stress minskar. Vi ska inte behöva känna att vi på grund av dåliga arbetsvillkor ska sätta vår egen hälsa på spel för att kunna göra ett bra jobb. Släpp kraven och och låt mannen ta mer ansvar.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!