Lärarnas avtalsrörelse: Massiva protester svekavtalet

Av Ida von Rosen, lärare // Artikel i Offensiv

Lärarnas avtalsrörelse startade med förhandlingar om HÖK 25 med SKR och Sobona. Detta arbete tog fart i mars och från Sveriges Lärare var tongångarna tydliga: det var inte lönen som var i fokus i årets avtal, utan reglering av arbetstiden. Förbundet lovade sina medlemmar att inte tumma på kraven om reglerad undervisningstid och tid för för- och efterarbete, vilket också har varit uppe i tidigare avtalsrörelser men aldrig gått igenom. Så skulle inte fallet bli i år.

Parallellt med förhandlingarna mellan Sveriges Lärare och SKR blev regeringens utredning ”Tid för undervisningsuppdraget” (SOU 2025:26) klar och presenterades. För lärarkåren innebar det här en seger, då utredningen klart och tydligt visade att lärares undervisningstid måste regleras för att Sveriges skolor ska kunna erbjuda undervisning av god kvalitet. SKR menade dock att man borde invänta ett regeringsbeslut innan man diskuterade detta i avtalsrörelsen.

Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog menade dock att målet är tydligt, och att reglerad undervisningstid är ett absolut krav.

– De pratar om att skjuta i mörker, men målet är glasklart. Låt mig vara extremt tydlig: Målet rör sig inte. Det står där, upplyst. Strålkastarljuset är dessutom riktat på barn och elever, sade Anna Olskog i Vi Lärare den 26 mars 2025.

En knapp månad senare hade förhandlingarna nått vägs ände och medlare kallades in då Sveriges Lärare och SKR samt Sobona inte lyckades närma sig varandra. Men från den 26 april var det knäpptyst om förhandlingarna. Sedan kom kvällen den 13 maj 2025 och plötsligt exploderade sociala medier med rubriken ”Sveriges Lärare säger JA till nytt avtal!”, och strax efter visade det sig att ledningen för Sveriges Lärare hade gjort precis det de hade lovat att inte göra, de sade ja till avtal utan reglering av undervisningstiden. Kommentarsfälten på Sveriges Lärares och tidningen Vi lärares sociala medier fylldes snabbt av besvikna lärare som inte kunde förstå hur deras eget fackförbund kunde vika ned sig på det här sättet. 

– Hur kunde ni gå med på det här? Det finns inga regleringar av arbetstiden, ingenting, skriver en besviken lärare medan en annan konstaterar att ihopslagningen av de två lärarfacken inte verkar ha gett ett starkare fackförbund. 

I korthet innebar det överenskomna avtalet att lärares löner ska följa märket på 6,4 procent under en tvåårsperiod, att det blir bättre villkor om ens schema ändras med kort varsel, högre OB-tillägg och att nya förhandlingar kring reglering av lärares arbetstid ska inledas mellan Sveriges Lärare och SKR efter att regeringen har lagt ett lagförslag. Detta innebär att dessa förhandlingar skulle ske under fredsplikt, och att fackförbundet då inte har alla sina verktyg tillgängliga för att sätta press på SKR och Sobona.

Raymond Stokki, medlem i Socialistisk Alternativ, lärare och förtroendevald i Sveriges Lärare, menade att det här nya avtalet är ett resultat av att förbundet inte lyssnar på sina medlemmar.

– Det här är oerhört kasst. Det är ett praktexempel på hur man tappar förtroendet från medlemmarna, särskilt eftersom läget fanns för strejk, säger han. Det här är varför avtal måste vara ute på medlemsomröstning, annars får vi tandlöst dravel om att ”föra samtal”, faktum kvarstår att vi står utan regleringar av planeringstiden.