
I slutet av maj blev det offentligt att åtal har väckts mot en känd SVT-profil för sexuellt ofredande. Anmälan gäller att han på en fest två gånger försökt kyssa en kvinna, som också är en kollega på samma TV-produktion, på munnen mot hennes vilja. Den andra gången genom att hålla fast om hennes kinder. Kvinnan mådde i efterförloppet så dåligt att hon lämnade inspelningen. Det anmärkningsvärda i det här fallet är att flera skribenter nu anklagar hanteringen för överdriven och öppet tar ställning mot kvinnans polisanmälan.
Av Katja Raetz // Artikel i Offensiv
Den så kallade SVT-profilen är nu avstängd från alla produktioner. I sms som han skickade direkt efter händelsen ber han om förlåtelse och framstår som ångerfull. Han själv menar i likhet med flera kommentatorer att han inte vill bli likställd med en ”Predatorprogramledare”.
Bland annat har Christina Hagen gått ut i Expressen med att visa oförståelse mot att kvinnan polisanmälde en tvångspuss. Åsa Linderborg på Aftonbladet inleder sin debattartikel med att vi inte har lärt oss någonting efter metoo och ställer sig sedan frågan om ett par fyllepussar är att betrakta som tafsande. Hennes slutsats är att mannen bör frikännas, ”men man vet aldrig i dessa nervösa tider”. Johanna Frändén på Dagens Nyheter är inne på samma spår och menar att den här händelsen borde ha hanterats av personalavdelningen. Hon går sedan ett steg längre och drar slutsatsen att polisanmälan mot mindre övergrepp, eller ”fyllefelsteg”, riskerar att göra männen till ”motmartyrer i onödan”.
Den så kallade SVT-profilen är inte ensam. År 2008 kysste Peter Settman Charlotte Kalla på idrottsgalan utan hennes medgivande, någonting som hon 16 år senare beskrev som upprörande och som Settman senare bad om ursäkt för. År 2023 kysste spanska fotbollsförbundets ordförande Luis Rubiales spelaren Jennifer Hermoso på munnen utan samtycke efter VM-guldet. I februari i år dömdes han till böter för sexuellt övergrepp. Anses denna dom också vara överdriven?
Frågan kan ställas vad Linderborg med flera har lärt sig av metoo. För att rekapitulera:
Hösten 2017 spreds under hashtaggen metoo tiotusentals beskrivningar om sexuella trakasserier, våld och kränkningar som avslöjade den enorma omfattningen av sexuella övergrepp mot kvinnor världen över. I Sverige blev metoo startskottet till en mängd olika arbetsplats- och branschvisa upprop som visade att sexuella trakasserier är normalt förekommande för många kvinnor i vardagen. Metoo gav kraften att våga berätta och finna styrka i att inte vara ensam.
Rätten över den egna kroppen har alltid varit en central del av kvinnokampen. Metoorörelsen synliggjorde hur objektifieringen av kvinnor, i kombination med sexuellt förtryck och kontroll över kvinnors kroppar, hänger samman med den övergripande könsmaktsordningen och ojämlikheten mellan män och kvinnor. Även om alla kvinnor kan drabbas är utsattheten störst bland unga kvinnor, kvinnor med låga löner eller osäkra anställningar. Under pandemin och den efterföljande ekonomiska krisen har våld mot kvinnor och den strukturella ojämlikheten mellan män och kvinnor snarare ökat.
Metoo följdes av en backlash som i synnerhet riktade in sig på att undergräva kvinnors möjligheter att våga tala ut, exempelvis genom förtalsanmälningar. Detta följdes av en kvinnofientlig propaganda där budskapet är att ”metoo har gått för långt”. Högervridningen innebär till exempel att polisen har skiftat fokus från att hitta män som köper sex till att jaga kvinnor i prostitution utifrån skrivningar om bristande vandel i syfte att kunna utvisa dem.
Samtidigt kan Paolo Roberto, nyligen dömd för sexköp, ostört tala ut i Svenska Dagbladet om sina antifeministiska idéer om manlighet och ”svaga män”.
En kyss utan samtycke är ett övergrepp där (oftast) en man har tagit sig rätten till en annan persons kropp, oftast en kvinnas. Det är endast kvinnan själv som kan avgöra om det är en bagatell eller inte.
Feminism behöver inte skandalrubriker, men den behöver tystnad ännu mindre. Det är därför ytterst skadligt för den feministiska rörelsen att en del skribenter har vänt sig emot den utsatta kvinnan. Det som behövs är förnyad kamp mot mäns våld mot kvinnor i alla dess former, där normaliseringen av vardagliga trakasserier bryts och den antifeministiska backlashen trycks tillbaka.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.