Nytt betygssystem – samma problem

Ett nytt betygssystem införs i Sverige. Vad förändras och hur påverkar det elever? Det nya systemet kommer med stora förändringar från det förra, som nu har använts i över 14 år. Det gamla systemet var korrumperande och skadligt, exempelvis betygsinflationen – att främst friskolor sätter ’glädjebetyg’ för att locka fler elever och därmed säkra elevpeng. Det nya systemet byter ut skalan F-A mot 1-10, där 1-3 motsvarar icke godtagbara kunskaper, alltså motsvarande F-betyget. ”Utmärkta” kunskaper ska innebära betyget 10, vilket kan ses som ett slags A+ i det nuvarande systemet. 

Av Frans Wallin // Artikel i Offensiv

Den andra stora förändringen är att de nya nationella slutproven ska rättas av Skolverket istället för de individuella lärarna – det har talats om möjligheten att myndigheten lägger ut uppgiften på bemanningsföretag. De nationella proven ska motsvara 30 procent av slutbetyget. De lärarsatta betygsdelarna ska också jämföras med det nationella slutprovet för att man ska vara säker på att elevernas kunskaper har betygsatts korrekt och att lärarna inte har under- eller överskattat elevernas måluppfyllnad. 

Maria Wiman, lärare i SO för årskurs 7-9, är helt för borttagandet av betyget F då det kan kännas onödigt straffande. Det hon ser som negativt med det nya systemet är att ännu mer vikt sätts på de nationella proven, vilket kan leda till ökad stress hos barn. 

Personligen ser jag inte vilken skillnad detta gör, då 1-3 fortfarande är underkänt och i praktiken mest troligt kommer att ha exakt samma påverkan som ett F. Argumentet för att detta ska vara positivt går till stor del ut på att F-gränsen ofta är ganska hög, kring 40 procent av poängen på ett prov är ganska vanligt och 1-3-systemet kan göra att man känner sig mer motiverad om man får till exempel en trea, då man vet att en fyra inte är långt ifrån. Om man har fått betyget 1 vet jag dock inte om den mentala påverkan är positiv. Det jag är rädd för med detta nya system är att pressen på att få högst i alla ämnen blir ännu värre, då universitet kan börja kräva meritpoäng som motsvarar 10 i alla ämnen. Den redan stora skolstressen att högprestera kan bli ännu värre, vilket kan försämra elevernas sociala liv och göra skolan till en nedstämd och obekväm miljö. En av anledningarna till det nya systemet kan vara att Sverige har högst andel underkända inom EU – och man vill måla en bättre bild av det svenska skolsystemet. 

Jag skulle som slutord säga att i grunden ligger problemet i skolans marknadsanpassning och vinstintresset, då det svenska skolsystemet – med skolval och friskolor – ekonomiskt gynnar skolor med högre snittbetyg, där en högre andel av barnen har föräldrar med akademisk bakgrund, vilket skapar en sorts akademisk klassklyfta. Det blir svårare för elever från arbetarområden att komma in. Därför krävs ett skolsystem som prioriterar elever istället för vinst.