Strejkvåg över Finland, kiky-timmarnas död?

Under året går en rad kollektivavtal ut med fack anslutna till det finska centrala fackförbundet FFC, vilket kan leda till en våg av strejker i landet (Foto: Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK).

av Natalia Medina // Artikel i Offensiv

Finland: Under 2019/2020 löper en rad kollektivavtal ut för fackförbund anslutna till FFC. Redan förra året påbörjades den våg av strejker som nu med allt större omfattning sköljer in över Finland. Förhandlingarna berör både löneökningar och arbetstider, men även fackliga rättigheter.

Skogsindustrin i Finland omsätter 13 miljarder euro (137 miljarder kronor) per år och papper och pappersprodukter är landets viktigaste exportvaror. 
Skogsindustrin (arbetsköparorganisationen) har under förhandlingarna försökt att ställa svenska och tyska arbetsförhållanden samt löner mot de finska med argument om att de finska arbetarna är för dyra. Den stora stötestenen i avtalsrörelsen har varit den obetalda arbetstidsförläggning på 24 timmar som infördes 2016 i och med konkurrenskraftsavtalet, ett avtal som nu ifrågasätts inom en rad branscher. 
De så kallade kiky-timmarna (förkortning från finskans kilpailukykysopimus som betyder konkurrenskraftsavtal) infördes efter påtryckningar av Juha Sipiläs högerregering.

Den 10 februari godkände Pappersförbundet och Skogsindustrin riksförlikningsmannens medlingsbud efter både strejk från pappersarbetarna och lockout från arbetsköparen. 
Strejken varade i ungefär två veckor och arbetsköparens lockout var satt att börja samma dag som medlingsbudet kom. Arbetstidsförläggningen byter i och med det nya avtalet form och läggs istället på betald arbetstid. Det nya avtalet löper över mindre än två år och innebär också en viss löneökning.

Även teknologiindustrin hade varslat om strejk, men där hann strejken knappt börja innan den avblåstes då parterna hade nått en överenskommelse. 
Det nya avtalet som berör 27 000 tjänstemän innebär en löneökning på sammanlagt 3,3 procent uppdelat på två år och även i detta avtal slopas kiky-timmarna.

Elektrikerna påbörjade sin strejk redan den 5 december förra året, där även övertidsförbud och förbud mot arbetsskiftsbyten ingick. Från slutet av januari tillät elektrikerförbundet lokala förhandlingar, vilket har gjort att det nu slutits avtal vid elva av tolv berörda företag. 
Konflikten har bland annat handlat om den fackliga rättigheten att välja egna representanter på sina arbetsplatser, något som de förlorade 2017 då elektriker inom industrin och teknologiindustrin istället ingick i deras avtal.
Servicefacket PAM har varslat om strejk i handeln och fastighetsservicebranschen från den 18 februari. Strejken är utlyst till tre till fem dagar och berör ca 50 000 arbetare.

Under hela våren fortsätter striden om de nya kollektivavtalen. Kiky-timmarna kommer att fortsätta vara en central fråga, men även lönenivåerna, nollavtal (där arbetsveckan inte är reglerad, utan kan ligga på allt från noll till 40 timmar) och ofrivillig deltid inom vården.