Sverige bland världens mest ojämlika länder

Av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Ett av de teman som kampanjnätverket Septemberupproret lyfter är hur den extrema koncentrationen av kapital hos ett fåtal superrika urholkar demokratin.

De superrika får alltid sin vilja igenom, oavsett parlamentarismen. Idag är Sverige ett av de allra mest ojämlika länderna i världen, där låginkomsttagare skambeläggs.

Bilden med tabellen från den schweiziska banken UBS:s Global Wealth Report, där Sverige är på sjätte plats över världens mest ojämlika länder, är uppseendeväckande. Den så kallade Ginikoefficienten mäter förmögenhetsklyftan i ett land. I sin rapport placerar UBS Sverige högre än USA, Indien, Storbritannien, Frankrike. Underlaget är bristfälligt, då banken inte redovisar hela listan. Men det är ingen nyhet att Sverige är ett av länderna med snabbast ökande klassklyftor, processen har pågått i många år.

Egentligen menar UBS att Sverige har haft oförändrad Ginikoefficient de senaste fem åren men förändringar i listan, som att jämlikhet ska ha ökat i USA till exempel, puttar Sverige högre upp.

Global Wealth Report visar hur de 15 rikaste har en förmögenhet på 2 345 miljarder dollar och de följande 16 rikaste äger 1 148 miljarder dollar. Oxfam kommenterade i somras att förmögenheten hos den en (1) procent rikaste i världen skulle räcka för att utradera fattigdomen i världen 22 gånger om.

I tidningen Forbes lista över världens 1 000 rikaste personer (från början av april) finns 45 svenskar med bland dollarmiljardärerna. Rikast är som vanligt H&M:s ägare Stefan Persson, som har en förmögenhet på 184 miljarder kronor. Därefter kommer Antonia Ax:son Johnson (115 miljarder kronor), som bland annat äger Willys och Hemköp. Hon berikar sig alltså på de höga matpriserna som får andra att hungra. På listan finns bland annat Spotifygrundaren Martin Lorentzon och nykomlingarna Per Sandberg (läkemedelsutsugaren Camurus) och skogsmiljardären Karl Hedin.

Annica Nilsson är en av aktivisterna i Septemberupproret som speciellt höjt rösten för att välfärdsfrågor och klassklyftor måste belysas.

– Vi skuldbeläggs, säger Annica Nilsson till Offensiv. Makten pratar inte om jämlikhet och låginkomsttagare längre, utan om lata bidragstagare. Men så här är det: Har man arbete så arbetar man. Kan man inte arbeta så arbetar man inte.

– Tidigare var ersättningar och bidrag ett sätt att bygga folkhem. Alla barn skulle ha samma förutsättningar. Idag är det helt urholkat. Nyligen sänktes bostadsbidraget för ensamstående föräldrar med 1 000 kronor. Att högkostnadsskyddet höjs innebär att svårt sjuka personer måste betala 3 800 kronor varje år i medicinkostnader. De flesta får stå för hela medicinkostnaden själva, bara de med väldigt dyra mediciner får skydd.

– Jag själv har sjukersättning. För att klara mig så hyr jag ut ena sovrummet. Jag lånar busskort för att ta mig till affärer där jag har råd att handla.

– De som lever på försörjningsstöd idag har inte rätt till månadskort i kollektivtrafiken längre. Man kan få ersättning för enskilda resor om resmålet godkänns, till exempel till Arbetsförmedlingen eller vårdcentralen. Du är helt livegen. Att hälsa på en vän eller en familjemedlem godkänns inte.■