V:s programförslag är Bernstein i repris

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Vänsterpartiets kommission för nytt partiprogram lade fram sitt förslag innan jul. Det som har fått mest rubriker är skrivningarna om att ta bort ”avskaffa kapitalismen”. Det vill säga att partiet inte längre ska ha ett antikapitalistiskt perspektiv som går ut på att det politiska och ekonomiska systemet – kapitalismen – behöver avskaffas för att klimatet ska kunna räddas, fattigdomen utrotas, krigsindustrin skrotas och bra välfärd för alla byggas. Programförslaget på partiets hemsida är inte alls någon rolig läsning.

Här kan man verkligen prata om ett program som seglar omkring i luften utan förankring i kampen och verkligheten. Inga andra politiska partier nämns och inte heller politiska trender eller viktiga politiska händelser. 
Som exempel nämns inte januariavtalet, som innebär den kraftigaste högervridningen av regeringspolitiken i modern tid. Inte heller nämns de kampfält som januariavtalet berör, som hotet om marknadshyror, försämrad arbetsrätt och ökade skatteorättvisor. 
Den största politiska förändringen i landet de senaste 30 åren – socialdemokratins förborgerligande – ignoreras. Denna omvandling till ett borgerligt parti av S har öppnat upp för en segregerad välfärd, ökade klassklyftor och en paralyserad fackföreningsrörelse, vilket har lett till ett politiskt tomrum då arbetarklassen saknar politisk röst. Det är ur detta vakuum som SD har byggt och rasismen fått spridning. V gör inga anspråk i denna situation. 

När situationen skriker efter en socialistisk kampledning för arbetare nämner V:s nya programförslag bara ordet arbetare fem gånger och fackföreningar en gång (att jämföra med ordet kvinnor, som nämns 26 gånger). 
Avsnittet om Vänsterpartiet kapitulerar helt gentemot antipartistämningarna och ber nästan om ursäkt. Man förstår mer av att medlemmarna är olika och har olika erfarenheter och att respekten för varandra är avgörande än vad dessa medlemmar tillsammans ska åstadkomma som politisk kraft. 
Vänsterpartiet har aldrig haft som inriktning att försöka ge en ledning till kamp, så detta kan de inte skrota. ”Samhällsrörelser” omnämns faktiskt, men inte vad de ska göra för att förhindra att de blir kortlivade, och att kapitalet och högern kan flytta fram sina positioner. 

Programmet säger att V är ett socialistiskt parti. Men den här socialismen kommer ingenstans ifrån. Inga tidigare erfarenheter finns nedärvda. Programmet nämner inte marxismen som filosofisk inriktning, marxismen som är arbetarkampens samlade erfarenheter. 
Programförslaget talar för att viktig samhällsservice bör ägas gemensamt, liksom naturresurser samt på sikt bankväsendet. Socialismen sägs vara inom räckhåll. Det finns ingen analys alls av statens roll i ett kapitalistiskt samhälle. 
I verkligheten, exempelvis i Chile och Hongkong nu eller i Sverige (till exempel Ådalen 1931, Göteborg 2001 och Sverige 2019 – inskränkt strejkrätt), visar ständigt staten sitt sanna ansikte: När de fattiga massorna reser sig med krav på rättvisa möts de av polisens och militärens våld.
Det är inte bara det att det inte står att kapitalismen som system ska avskaffas; företag ska heller inte förstatligas. Det skeva demokratiska systemet med politiker på privilegier som inte går att kontrollera lämnas intakt. Därför ser jag ingen annan tolkning än att den socialism som åsyftas är begränsade gemensamhetsprojekt inom ramen för det kapitalistiska klassamhället.

Det är inte bara det att det inte står att kapitalismen som system ska avskaffas; företag ska heller inte förstatligas. Det skeva demokratiska systemet med politiker på privilegier som inte går att kontrollera lämnas intakt.

Samhällsägda verksamheter kan startas vid sidan om kapitalistiska multinationella företag, men absolut inte utmana deras ägandekontroll, hegemoni och maktcentrum. Därmed underkänner sig V helt och hållet som ett klimatparti. V:s programkommitté förstår inte alls hotet från klimatkrisen. Att dånet från bränderna i Australien kan höras över hela globen – det här ekonomiska systemet måste avskaffas om människor och djur ska ha en chans. 
I mainstreammedia har det mest uppmärksammats att V dumpar utträdeskravet från EU. V har aldrig haft en idé på hur EU, som från början och fortfarande i grunden är en union för kapitalet, ska avskaffas. Att det bara är en förening av arbetarklasserna i Europa i kamp (med de franska strejkerna som föredöme) som kan avskaffa EU på ett internationalistiskt sätt.

Redan för 20 år sedan debatterade Rättvisepartiet Socialisterna (RS) med V om deras felaktiga analys av könsmaktsordningen. Feminismen har fortsatt stor plats i programmet och är likställt med socialismen som idéströmning. 
Medan RS står för socialistisk feminism gör V den upphackning som är så signifikant för dem och som får till följd att rörelser begränsas och försvagas. Socialismen och feminismen är enligt dem två skilda. Det kommer från analysen om genussystemets uppbyggnad, ”Könsmaktsordning är en maktstruktur som skild från klassamhället påverkar samhällets organisering”.
Vi menar att könsmaktsordningen från start och än idag är en bärande stomme i klassamhället.

Det här programförslaget är Bernstein (den socialdemokrat som ledde den tyska socialdemokratins förborgerligande kring sekelskiftet år 1900). Hade Rosa Luxemburg varit medlem i V (som ledde debatten mot Bernstein) hade förslaget blivit skrotat på kongressen. Nu får vi se vad som händer.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!