Trots en oemotsvarad kris fortsätter regeringen att genomföra den högerpolitik som är ett med januariavtalet (det 73-punktsprogram som S, MP, C och L kom överens om i början av 2019).
LO-fackens ledningar gav alla sitt stöd till januariavtalet och gjorde sig själva till högerpolitikens gisslan, vilket nu resulterat i att facktopparna står beredda att i förhandlingar med arbetsgivarna genomföra en försämring av anställningsskyddet som ligger i linje med vad januariavtalet föreskrev. För facktopparna är det primära att försöka rädda regeringen och Socialdemokraterna undan protester och fortsatt kris.
Utan facktopparnas stöd skulle regeringen inte kunna fortsätta högerpolitiken och verkställa januariavtalets arbetarfientliga agenda.
LO:s och TCO:s kapitulation inför högerpolitiken spelar arbetsgivarna i händerna.
Svaghet inbjuder alltid till aggressivitet; ”Vi måste ha ordentliga förändringar i LAS-reglerna, inklusive saklig grund”, sa Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widoff provokativt inför LAS-förhandlingarnas återstart i tisdags.
I januariavtalet förband sig regeringen att också höja och utvidga RUT-avdraget.
I förra veckan föreslog regeringen att taket för RUT-avdraget höjs från 50 000 till 75 000 kronor och att avdraget ska omfatta fyra nya kategorier, däribland möblering av bostad och tvätt vid tvättinrättning.
RUT-avdraget är en skattesubvention till välbeställda som redan rånar statskassan på drygt 5 miljarder kronor i år, vilket motsvarar kostnaden för att anställa minst 10 000 fler undersköterskor.
Även regeringens egen Jämlikhetskommission sågar förslaget om marknadshyror.
”Ett grundproblem på hyresmarknaden är att det finns för få bostäder med hyror som är rimliga för låginkomsthushåll. Det är svårt att se att den tilltänkta reformen (marknadshyror) ska kunna bidra till lösningen av det problemet”, skriver Jämlikhetskomissionen som i motsats till regeringen vill se en återgång till den sociala bostadspolitiken.
I attackerna mot asylrätten förenas Socialdemokraterna med det blåbruna blocket. S och M är överens om 18 av 23 punkter från Migrationskommittén. Mycket pekar också mot att Miljöpartiet även denna gång viker ner sig.
När regeringen hösten 2015 stramade åt flyktingpolitiken var det som en del i skärpt högerpolitik på alla områden som nådde en ny kulmen med januariavtalet.
Både regering och arbetsgivare försöker utnyttja krisen och de restriktioner som finns mot större folksamlingar. Dessutom har exempelvis fackens mötesverksamhet legat nere.
Protester mot högerpolitiken har till stor del fått ta sig formen av upprop och diskussion på nätet. Så tycks det bli även de kommande veckorna, men hur gå vidare för att konsolidera och samla till nya protester samt förbereda för de utåtriktade arrangemang som kommer att krävas?
Kan exempelvis de fack som är motståndare till att ledningen är beredd att förhandla bort delar av anställningsskyddet samlas till ett digitalt stormöte, hur kan det lärarupprorets ”Öppet brev! Krav på smittbegränsande åtgärder inom grund- och gymnasieskolan” bli verklighet på skolorna och vad krävs i höst för att exempelvis stoppa varslen och nedskärningarna inom vården.
Coronakrisen har satt fokus på allt som gått fel i samhället men också gjort uppgiften att bygga en kämpande vänsteropposition än mer akut.
En vänsteropposition som till skillnad från Vänsterpartiet går längre än att ibland höja rösten, en aktiv vänsteropposition som tar kamp och som försöker samla de olika protest- och gräsrotsrörelser i gemensamma aktioner och forum.
Det är sådan vänsteropposition som Rättvisepartiet Socialisterna tillsammans med andra vill bygga. Den uppgiften kan inte vänta. ■
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.