Bolivia: Massornas kamp gav storseger i valet

Massprotester ifjol mot högerns kupp. Nu har MAS preliminärt vunnit egen majoritet i valet, ett hårt slag mot högern (foto: Public Domain).

av Johannes Lundberg & Christer Bergström // Artikel i Offensiv

Presidentvalet i Bolivia är en storseger för Luis Arce från MAS. Med 86 procent av rösterna räknade har MAS’ kandidat Arce 54 procent, tvåan, högerns Mesa har 29,5 procent, och extremhögerns Camacho 14,4 procent.

Det betyder att högern och militären besegrats i valet, efter att ha styrt sedan kuppen mot MAS-presidenten Evo Morales ifjol och efter att ständigt ha skjutit upp valet för att försöka säkra en valseger. Enligt alla regler betyder valresultatet att Arce blir president utan att det behövs en andra valomgång, då han har fått över 50 procent.
MAS har också vunnit två tredjedelar i parlamentet, vilket förhindrar högeroppositionen från att blockera beslut.
Formellt har nu även den så kallade ”presidenten” sedan kuppen, Jeanine Añez, gratulerat Arce till segern. Högern och kuppmakarna visade med kuppen för ett år sedan vad de är beredda göra, och nu är högern ”djupt splittrad och demoraliserad”, säger kommentatorer i Bolivias tv på måndagen. Det kommer också att få effekter i resten av Latinamerika och stärka kampen underifrån.

Militärkuppen mot president Evo Morales i november 2019 har redan kallats Bolivias mest misslyckade kupp i historien – och det i ett land som kallas ”kuppernas land”. I valet 2019, som högern påstod var resultatet av valfusk, fick Evo Morales från MAS 47 procent av rösterna, och MAS förlorade sin två tredjedels-majoritet i senaten, medan högerns Carlos Mesa gick fram till 36,5 procent.
I valet i söndags har MAS ökat till 54 procent och återvunnit två tredjedelars majoritet i senaten. Detta visar inte bara hur masskampen har fått högerns kupp att bli totalt misslyckad, utan bekräftar även det som oberoende utredningar efteråt visade – att det inte var något valfusk 2019.
Den svenska regeringen borde ha en del att förklara, då den socialdemokratiska utrikesministern Ann Linde gick ut och i princip försvarade kuppen 2019 genom att hävda att ”det är bra att någon agerar när det finns uppgifter om valfusk”. Men vi kan knappast förvänta oss en ursäkt från den svenska regeringen till Bolivias folk.

Valresultatet är en seger för masskampen i Bolivia – de sociala rörelserna, fackföreningarna, ursprungsbefolkningen och vänstern. De kommer nu att agera för att försvara valsegern. De ansvariga för kuppen måste ställas till svars. Det sätter också press på Arce om vilken politik som behövs efter valet.
Det sedan tidigare vid flertalet tillfällen framflyttade valet blev till slut av i Bolivia. Detta efter påtryckningar, massiva protester, strejker och blockader utav landets fackföreningar, sociala rörelser och ursprungsfolk.
Denna massiva mobilisering har fått marken att skaka under fötterna på kuppregeringen under ledning av Jeanine Añez som till slut tvingades utlysa ett val. Mobiliseringarna har fortsatt trots pandemin (fler än 140 000 registrerade fall av smitta och fler än 8 400 personer har dött av viruset), och trots statlig repression och attacker från de rasistiska gatustyrkorna.
Añez och högern har pressats så hårt att hon bara en månad innan valet drog tillbaka sin kandidatur i hopp om att ena högerns röster under Carlos Mesas flagg och på så sätt komma ikapp MAS nya kandidat Luis Arce. MAS har i vissa opinionsmätningar haft klar majoritet.

Fascisten Camacho gråter över valresultatet (skärmbild Youtube).

Fascisten Luis Fernando Camacho är en av de ledande i att ha piskat upp hatet och den tidigare oppositionen mot MAS under Evo Morales år vid makten. Camacho har även efter kuppen varit drivande att såväl pressa regeringen, genom attacker från polis och militär, samt de egna rasistiska gatustyrkorna. Allt sedan kuppen har ursprungsfolk trakasserats och attackerats av rasister.
Camacho är den som har vägrat vika ner sin kandidatur i valet och trots att han låg långt efter i opinionsmätningarna gjorde han allt för att marknadsföra sig själv, om inte till detta val så till kommande val då han med sin ålder har fler år att ge inom politiken än exempelvis Carlos Mesa.
Arce måste nu efter valsegern riva upp de lagar som har stiftats av kuppregeringen såväl gällande militärens ansvarsfrihet i konfrontationerna med befolkningen som de ändringar som har gjorts i vallagen som gör det svårare att kontrollera vilka som faktiskt har röstat. Militären, som var med om att genomföra kuppen, är också de som har transporterat valsedlarna från vallokalerna.
Anmärkningsvärt är också att valobservatörer från Argentina (där Evo Morales beviljades asyl efter kuppen) greps vid ankomsten till Bolivia, samt att den argentinska diplomaten Lucas De Maria slogs ned av polis i samband med insatsen mot den argentinska delegationen på flygplatsen i El Alto dagen innan valet, vilket sprids i filmklipp på sociala medier.

I högerns försök till valfusk ingick att utse en högsta valansvarig, Salvador Romero, med nära band till till såväl Mesa som USA. Det finns också uppgifter om hur militären har planerat att agera, samt vapeninköp på 15 miljoner dollar, enligt kuppregimens inrikesminister Arturo Murillo. Hur mycket vapen som har delats ut till paramilitära styrkor är oklart, men rykten säger att så är fallet. 
Mellan den 24 oktober och 28 november 2019 dödades 35 personer och ytterligare 833 personer skadades när polis och militär sattes in mot ursprungsfolks och fackföreningsrörelsernas protester mot kuppen. Amnesty International kräver en oberoende utredning av händelserna och skriver i sin rapport: ”Bolivias interimsregering har utnyttjat covid-19-pandemin för att införa restriktiva karantänlagar som använts för att jaga oppositionella och kritiker såväl som politiker, journalister och representanter för civilsamhället.”
Amnesty har också registrerat hur regeringen har gett sig på rättsväsendet. Dit bör också kuppregeringens utvisning av 700 kubanska läkare tilläggas och hur läkare som har hjälpt skadade MAS-anhängare har gripits för detta.

De enorma motsättningarna i landet är oroväckande. Högern under USA-imperialismen har aldrig skytt några medel i jakten på rikedomar i Bolivia eller övriga Sydamerika.
Evo Morales (som hade makten i nästan 15 år) omfördelade landets rikedomar, där naturtillgångar förstatligades och ursprungsfolken fick rättigheter och kunskap. De fick en framtid ur fattigdom och analfabetism samt vård vid sjukdom.
Trots att reformerna i grunden inte hotade kapitalets makt var de för mycket för högern och de imperialistiska krafterna. Litium, som är en mycket åtråvärd råvara, var en av orsakerna till de desperata åtgärderna att ta makten i Bolivia för nästan ett år sedan och nu behålla den. Bolivia innehar hälften av världens litiumreserver och Morales var tydlig innan kuppen att det vita guldet tillhör det bolivianska folket, ska komma dem till del och inte till transnationella företag.

Valresultatet innebär en enorm seger som ger Bolivias massor stärkt självförtroende och bevisar för dem att deras kamp har lett till seger, men kampen är långtifrån över.

De senaste 15 åren i Bolivia, inklusive kuppen och dess efterspel, sätter press på de som kallar sig socialister oavsett var i världen. Val går att vinna på ett socialistiskt program, reformer går att genomföra – men att genomföra sådant utan att bryta helt med kapitalismen eller klippa band från den tidigare statsmakten gör att rättigheter, landvinningar och reformer inte blir annat än tillfälliga.
Det är just militären, precis som vi har sett tidigare, som är med och avsätter sin president för kapitalets och utländska intressenters intressen.
En folkets armé och folkvalda försvarskommittéer är mer än ett slagord. Det visar nu sitt behov, både vid en kupp som 2019 eller i en stundande massaker mot ursprungsfolk, bönder, arbetare och fattiga i Bolivia.
Högern behövde inte ens ett år vid makten för att påbörja sin privatiseringsvåg, för att en majoritet av befolkningen skulle lida av hunger eller att 70 procent av befolkningen skulle uppskatta situationen som extrem, enligt en ny undersökning.
Arbetslösheten har ökat till 12 procent, statsskulden med 25 procent och många av de offentligt eller privat anställda har inte fått sin lön utbetald sedan juni.

Valresultatet innebär en enorm seger som ger Bolivias massor stärkt självförtroende och bevisar för dem att deras kamp har lett till seger, men kampen är långtifrån över. De bolivianska massorna förtjänar inte bara vår respekt och beundran för sitt hjältemod och organisering, utan också vår solidaritet i kampen och motstånd mot kuppmakarna till försvar av den kamp som sedan tidigare startats för ett annat samhälle.
Masskampen i Bolivia utgör ett föredöme för kämpande massor över hela världen, och måste nu tillföras ett socialistiskt program, organiserat försvar, politiska solidaritetsaktioner och allt internationellt stöd.

Movimiento al Socialismo, MAS (Rörelsen för socialism) är ett bolivianskt politiskt parti som leds av Evo Morales. Partiet grundades 1997 och innehade regeringsmakten mellan 2006 och kuppen 2019. Partiet verkar bland annat för antiimperialism och den bolivianska ursprungsbefolkningens rättigheter.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!