Början till en global revolt mot prisökningarna?

Priset på bland annat bröd har chockhöjts runtom i världen. Prisökningarna på basvaror har lett till stora protester i land efter land (Foto: CC).

av Offensiv

De globala matpriserna ökar rekordsnabbt och FN:s livsmedelsorgan FAO förutser ännu kraftigare prisökningar under de kommande månaderna. I många redan hårt drabbade länder blir läget allt mer kritiskt. Enligt FN har ”nedräkningen mot en total katastrof” nu startat i det krigsdrabbade Jemen, som importerar 30 procent av sitt vete från Ukraina. Sedan 2015 driver en Saudiledd koalition, med stöd av USA-imperialismen och svenska vapen, ett bomb- och svältkrig mot Jemen.

Stigande matpriser var en viktig orsak till den ”arabiska vårens” massrevolter 2011 och många regeringar lever nu i fruktan för nya revolter. Protester mot prishöjningarna har redan genomförts i bland annat Irak, Sudan, Kenya, Indonesien, Sri Lanka och Trinidad, men också i Europa.
Ukrainakriget är en starkt bidragande orsak till varför priset på mat och andra varor ökar. Både Ukraina och Ryssland är stora exportörer av spannmål. Ukraina är dessutom världens största exportör av solrosolja och Ryssland är en av världens största producenter av konstgödsel.
Särskilt länderna i Nord- och Östafrika samt Mellanöstern är kraftigt beroende av spannmålsimport från Ukraina, som på grund av kriget har stoppat all export spannmål och livsmedelsprodukter.

Omkring 80 procent av det vete som Libanon importerade 2020, det senaste året för vilket uppgifter finns tillgängliga, kom från Ukraina. Bröd och andra spannmålsprodukter utgör 35 procent av befolkningens kaloriintag.
Egypten importerar över hälften av sin solrosolja från Ukraina och regeringen hade redan i juni 2021 minskat subventionerna för solros- och sojaolja med 20 procent som svar på prisökningarna. Egypten, som är världens största veteimportör, är särskilt sårbart eftersom hälften av dess import kommer från Ryssland och ytterligare 30 procent från Ukraina, skriver Human Rights Watch den 21 mars och tillägger att:
”Redan innan hade pandemikrisen resulterat i globala prishöjningar på livsmedel och fördjupad fattigdom. Klimatförändringar och extrema väderförhållanden skadade också skördarna av vissa grödor under 2021. Under det senaste året har de globala livsmedelspriserna ökat med mer än 30 procent och Ukrainakriget har inneburit att priserna stigit till de högsta nivåerna sedan 1974, enligt FAO.”

I förra veckan höjdes på nytt priset på bröd och transporter i Sudan, vilken omedelbart följdes av strejker och demonstrationer mot prishöjningarna och militärstyret i huvudstaden Khartoum och på andra håll i landet. Och den 13 mars inledde järnvägsarbetarna i Atbara, där den sudanesiska revolutionen inleddes med protester mot höjda matpriser och indragna subventioner i slutet av 2018, en i tid obegränsad strejk mot diktatur och nya pålagor.
Sudan importerar i stort sett allt sitt vete från Ukraina och Ryssland, och på grund av kriget hotas hälften av landets befolkning av hunger.
– Före militärkuppen (i oktober förra året) kunde jag köpa 20 brödlimpor för 100 sudanesiska pund (drygt 2 kronor). Efter den senaste prishöjningen kommer lika många brödlimpor att kosta mig 27,000 sudanesiska pund (omkring 270 kronor), vilket slukar 90 procent av min lön, säger en av de lärare i Sudan som nyligen strejkade mot prisökningarna och militärstyret till nyhetsbyrån AFP den 20 mars.
Strax innan protesterna i Sudan genomfördes demonstrationerna i södra Irak (den 9 mars) mot prishöjningarna och de giriga handlarna som passar på att höja sina priser för att öka sina vinster.
Protester mot prishöjningarna ha även genomförts i de hårt krisdrabbade Sri Lanka, ett land som är nära en statsbankrutt.

I måndags (den 21 mars) genomförde fackföreningar i Indonesiens huvudstad en demonstration mot prisökningarna och det restes krav på höjda subventioner på livsmedel och matolja.
I Albanien har sedan drygt två veckor tillbaka skakats av återkommande massdemonstrationer mot höjda priser och den korrupta regeringen. ”Demonstranterna kallade de stigande olje- och gaspriserna för ’absurda’ och ’outhärdliga’. I huvudstaden Tirana samlades demonstranter utanför premiärministerns kontor bakom en banderoll med följande text: ’Ner med oligarkernas regering’” (Balkan Insight den 10 mars).

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!