Bostadsmanifest: Krav att stå upp för

av Ammar Khorshed // Artikel i Offensiv

Vi är emot ombildningar, hyreshöjningar och hemlöshet. Men vad är vi egentligen för? Antologin Bostadsmanifest: 22 krav för framtidens hem erbjuder hyresrätts- och bostadsaktivister 22 dagsfärska, politiska krav att hänga upp kampen på.

De 22 kapitlen i Bostadsmanifest är författade av olika bostadsforskare och -aktivister, varav flera är knutna till forskarnätverket CRUSH. Varje kapitel representerar ett krav för en hållbar och rättvis bostadspolitik. ”Tillsammans i detta Bostadsmanifest kräver vi allas rätt till ett hem.”
Jonathan Metzger, professor i urbana studier, varnar för de nyliberala argumenten om att ytterligare avreglera bostadssektorn: ”Acceptera inte marknadsideologernas problemformuleringsprivilegium. Deras ’experiment’ är för länge sedan politiskt och intellektuellt bankrutt och det är dags att syna bluffen!”
Utgångspunkten är att marknaden har misslyckats, eftersom den ”privata sektorn kan bygga bostäder som främjar dess egna vinstmål, men de kan inte bygga bort bostadskrisen”. Trots detta fortsätter regering efter regering med samma misslyckade politik, som förlitar sig på marknadslogiken. Detta framgår tydligt av regeringens bostadspolitiska mål och av 2011 års ”Allbolagen”, som tvingar myndigheter och kommunala bostadsbolag att prioritera kommersiella intressen framför rätten till bostad. Nu står hyressättningssystemet i regeringens skottglugg, med marknadshyror runt hörnet.

Några av författarna berättar om egna och andras erfarenheter av en hopplös bostadssituation. ”[V]i kan inte bo som vi önskar eller med den vi vill och vi kan inte flytta hemifrån när vi blir vuxna eller flytta isär när vi separerar”, skriver Förbundet Allt åt alla Malmö.
Forskaren i socialt arbete, Tove Samzelius, berättar hjärtskärande om 8-åriga Selmas dröm: ”Selma vill ha det som hon vet att andra barn i Sverige har – en plats som hon kan kalla hemma.” Selmas ensamstående mamma har inte lyckats ta sig in på bostadsmarknaden.
”Bostadskrisen handlar inte om en generell brist på bostäder, utan om en avsaknad på bostäder med rimliga hyror”, konstaterar urbanforskaren Irene Molina.
Forskarna Martin Grander och Stig Westerdal fyller i med att: ”De personer som faktiskt är i behov av bostad har alltså ingen nytta av nyproducerade bostäder. […] Flyttkedjorna bryts innan de billiga bostäderna ’trillar ner’ till personer med låga inkomster som står utanför bostadsmarknaden.”
De påpekar att ”[b]illiga bostäder är inte en utopi – de finns redan i det befintliga beståndet”, men de försvinner ”i snabb takt”. De allmännyttiga bostadsbolagen säljer ut fler hyresrätter än vad de bygger, för att klara sina affärsmässiga mål. Riskkapitalbolag och andra profitörer köper upp billiga bostäder i det äldre beståndet, som de successivt renoverar för att kunna höja hyrorna. På så sätt omvandlas billiga allmännyttiga hyresrätter till dyra privatägda, som få har råd med.

Aktivisten Arne Johansson står för det mest inspirerande bidraget, med konkreta erfarenheter av bostadskamp som gav seger. Våren 2007-2008 utspelade sig en intensiv strid i Husby. Den stod mot kommunpolitikernas och det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäders Järvalyftet, ett ”omfattande ombyggnads- och gentrifieringsprogram”. Rivningar och lyxrenoveringar med påföljande hyreshöjningar, på uppåt 75 procent, riskerade att tvinga bort hyresgästerna från sina hem.
Arne Johansson berättar att hyresgästerna organiserade ”demonstrationer, utfrågningar, möten och till sist även ett socialt forum, innan den moderatledda stadsledningen och [Svenska Bostäder] plötsligt gav med sig.”
Nu kämpar Husbyborna mot privata bostadsprofitörer, som har blivit nödvändigt när ”våra hyresbostäder har förvandlats till en handelsvara som bollas mellan all världens riskkapitalister.”

Ett genomgående krav i boken är att bostadsförsörjningen kräver en kollektiv lösning. 

Ett viktigt tema i boken är privatiseringen av bostadsbeståndet och individualiseringen av bostadsförsörjningen. 
Stadsbyggnadsprofessorn Carina Listerborn förklarar att ”[g]enom politiska insatser har det privatägda boendet uppmuntrats och prioriterats”. Det har ”bidragit till att förmögenheten har vuxit hos redan välbärgade, ägande grupper, samt minskat hos de hyrande, som redan hade lite. Under 2000-talet har ojämlikheten i förmögenhet ökat drastiskt och där bostadsförmögenhet har bidragit till den största ökningen”.
Klass är idag avgörande för möjligheten till en egen bostad. ”[F]öräldrars ägande av den egna bostaden har kommit att allt tydligare förutsäga unga människors tillgång till sin första bostad”, förklarar geografiforskaren Chiara Valli.
Urbanforskaren Nazem Tahvilzadehs reder ut myten om att fattiga invandrargrupper står bakom segregationen, när den egentligen beror på de rikas valmöjligheter: ”De rikas rumsliga separering från de fattiga blir ett sätt att leva ’ett gott liv’ och resulterar i att de fattigas, utsattas och utslagnas levnadsvillkor både töms på resurser och pressas undan från stadens trevligheter.”
”En jämlik bostadsmarknad är lika mycket en rättighet som utbildning och sjukvård”, anser Chiara Valli. 

Ett genomgående krav i Bostadsmanifest är att bostadsförsörjningen inte ska vara en individuell angelägenhet, utan att den kräver en kollektiv lösning. 
”Vi kräver att staten omedelbart lägger fram en långsiktigt hållbar bostadsplan som återigen ger alla människor rätt till en egen bostad de har råd med.”
Bostadsmanifest ger ett värdefullt bidrag till bostadskampen, med välgrundade politiska krav och en träffsäker kritik av den rådande politiken. Detta är särskilt välkommet i en period med stundande attacker på hyresrätten, från regeringen och bostadsprofitörerna.
Många och korta bidrag av både forskare och aktivister ger dessutom en varierad läsupplevelse som spänner över ett flertal viktiga perspektiv.

Författare: CRUSH med vänner
Förlag: Dokument Press
Utgivningsår: 2021
Antal sidor: 136

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!