Capio: En parasit på vården

Capio, ägda av franska vårdbolaget Ramsay Générale de Santé, äger sedan tidigare S:t Görans sjukhus. När vinst styr får personal och patienter betala (Foto: CC).

av Johan Sand, sjuksköterska // Artikel i Offensiv

Ett av Sveriges största vårdbolag heter Capio. Företaget har drygt 13 000 anställda och äger över 100 vårdcentraler runtom i Sverige samt flera andra vårdinrättningar, som Lundby sjukhus i Göteborg. Mest känt är kanske St Görans sjukhus i Stockholm, det enda helt privata ägda akutsjukhuset i Sverige – vars intäkter dock kommer från skattepengar.

Vad som kanske är mindre känt är att Capio inte längre är ett svenskägt bolag. År 2018 köptes det då börsnoterade Capio upp av det franska vårdbolaget Ramsay Générale de Santé och avregistrerades då från börsen.
”De sammanslagna koncernerna skulle få en unik position inom den privata europeiska hälsovårdssektorn med närvaro i sex länder med stor underliggande tillväxtpotential”, skrev Ramsay när de lade budet, som senare höjdes för att få igenom köpet.
Ramsays företagsledning köpte alltså Capio för att de såg en tillväxtpotential i vårdföretaget. De har inte blivit besvikna. År 2018, alltså innan Ramsays uppköp blev klart, köpte Capio det skånska vårdföretaget Nova med vårdcentraler i östra Skåne.

Så sent som i mars i år blev det klart att Capio köper upp PR Vård, ett företag som bedriver hemsjukvård, en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och en vårdcentral i Stockholmsregionen. Vid samma tidpunkt tillkännagavs också att Capio lagt ett bud på vårdföretaget GHP, som bedriver specialistvård inom bland annat ryggkirurgi, ortopedi och hjärtarytmi, och driver också ett sjukhus i Kuwait.
De privata vårdföretagen utgörs alltså inte i första hand av små kliniker och vårdcentraler som drivs av personalen själva, utan de är oftast del av större företag och koncerner, många gånger internationellt ägda och kontrollerade.
Ramsay Santé självt ägs till 52,8 procent av den australiska vårdkoncernen Ramsay Health Care, som äger flera andra vårdbolag i Australien, Storbritannien, Malaysia och Hongkong.

Men i en kapitalistisk ekonomi är allt till salu. I april lades ett bud på samtliga aktier i Ramsay Health Care från ett konsortium av finansiella investerare under ledning av det amerikanska investmentbolaget KKR, men som också inkluderar den australiska pensionsfonden Hesta och den statliga (Förenade Arabemiraten) Abu Dhabi Investment Authority.
Värdet på budet uppges vara 141 miljarder kronor. Capio har lagt locket på och kommenterar inte detta bud, som företaget ändå inte kan påverka.
Finansanalytiker anser att den australiska vårdkoncernen kan vara en bra investering i spåren av pandemin. Intäkterna för privata vårdföretag har minskat eftersom planerad kirurgi i många fall har tvingats skjutas upp, vårdpersonal inte kunnat jobba på grund av karantänregler och lönekostnaderna har ökat i och med efterfrågan på vårdpersonal. Därmed har aktiekursen för privata vårdföretag sjunkit.
Det i kombination med att pandemin nu verkar gå mot sitt slut och det uppdämda behovet av eftersatt vård gör att Ramsay Health ser ut som ett lovande investeringsobjekt. Därtill äger KKR redan det franska vårdföretaget Elsan, och skulle om budet antas stärka sin närvaro i den franska sjukvårdssektorn.

Oavsett vad som händer med detta eventuella uppköp av Capios ägare illustrerar hela affären med sin förhistoria att privat sjukvård inte i första hand handlar om att ge patienter en bra vård, utan om att ge aktieägare en bra avkastning.
Kommer ett amerikanskt investmentbolag eller Förenade Arabemiratens statliga investeringsfond att vara intresserade av att öka läkartätheten – och därmed sina personalkostnader – i svenska förorter? Kommer de att värna principen om vård efter behov eller kommer låta lönsammare försäkringspatienter gå före i kön till planerad kirurgi? Och vad händer när de kapitalstarka ägarna inte anser vårdföretag vara någon bra placering för sitt kapital längre? Kommer de då helt enkelt lägga ner de delar av sina företag som gör ingen eller för liten vinst? Vad händer då med patienterna?
Ett exempel kan vara det privata BB Sophia som öppnade 2014, men som stängde i maj 2016 efter att aldrig varit lönsamt. Det blev de offentligt ägda förlossningsklinikernas uppgift att snabbt ställa om för att ta hand om fler födande när de privata ägarna inte var nöjda med avkastningen på sina investeringar.

Nästa år, 2023, är det meningen att St Görans sjukhus ska inviga en förlossningsklinik, och även om sjukhuset idag är välfungerande och ger en liten vinst är det ingen naturlag att det förblir så. Vems behov väger då tyngst: ägarnas eller patienternas?
Sjukvården behöver för att kunna vara till för alla också ägas och styras gemensamt.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!