Djursjukvården – den nya kassakon i vinstmaskineriet

av Richard Larsen // Artikel i Offensiv

Efter ett besök på regiondjursjukhuset i Bagarmossen (som drivs av AniCura) som kostade cirka 8 000 kronor kom jag att fundera på rimligheten i dessa priser. En rundkoll visade att det är stor skillnad. Flera privata kliniker tog ca 1 800 kronor för samma behandling. 

Djursjukvården i Sverige har drivits av militären, staten, privatpersoner och universitet, men nyligen fick riskkapitalbolag upp ögonen för branschen och framför allt två bolag, AniCura och Evidensia, tog sig in på marknaden. 
Vad innebär då detta för djur­sjukvården och vilka konsekvenser får det för djurägarna? För dessa aktörer är vinsten det viktigaste. Varje liten del av företaget blir optimerat för att generera vinst. Det innebär att man tar hutlöst betalt för allt, samt att man strävar efter att minimera kostnader. 
Samtidigt siktar man på att expandera och köpa upp eller starta nya sjukhus och kliniker, vilket sätter stor press på rekryteringen av ny personal. Idag utexamineras ca 100 veterinärer och ca 80 legitimerade djursjukvårdare per år i Sverige och prognosen är att det skulle behövas det dubbla. Bristen leder till ökad arbetsbörda och sämre chanser till återhämtning.

Försäkringsbolagen har noterat att de stora aktörerna driver upp priserna och det har lett till att försäkringspremierna har gått upp och att de har satt tak för vad de ersätter. 
Djurägarna får alltså betala dels högre premier och dels högre sjukvårdskostnader för sina djur, särskilt om det är sådana behandlingar som inte täcks av försäkringsbolaget. 
De höga priserna och de sämre försäkringsvillkoren gör att många drar sig för, eller helt enkelt inte har råd, att försäkra dem eller ta sina djur till veterinären, med den påföljden att djuren kanske får lida i onödan. 
Samtidigt ser många sina sällskapsdjur som fullvärdiga familjemedlemmar och vill göra allt för att de ska bli friska, något som riskkapitalsjukhusen inte är sena att utnyttja. 

Finns det alternativ då? Ja, som exemplet ovan visar går det att hålla lägre priser. Men det går att göras ännu bättre. Det är fortfarande dyrt att få sitt djur undersökt och behandlat. Genom att skattefinansiera och förstatliga djursjukvården kan man få en modell likt humanvårdens (i alla fall innan den såldes ut till privata intressen) där kunden betalar en låg patientavgift och där kostnader och avgifter regleras centralt. Det skulle gynna både djurägarna, djuren och personalen på djursjukhusen.