Engelska skolan: var lönsam lilla vän, och foga dig i ledet!

av Liv Shange Moyo // Artikel i Offensiv

Engelska Skolan fortsätter att leverera glimtar av den härskande klassens önskedrömmar. Här fostras det för vuxenlivet i all dess dystopiska glans. Tjejer får lära sig att ansvara för att inte ”kränka” killar och män genom att klä sig ”sexigt”. Barn lär sig att tid är pengar – konsumera utbildning inne på skolan gör du på skoltid. Övrig tid kan du välja mellan otal andra varor och tjänster – till exempel som konsument på Ica.

”Skolan ska förbereda eleverna för vuxenlivet”, menar Engelska Skolans (IES) grundare Barbara Bergström. ”Vi tror på disciplin” står det på hemsidan, som också tar upp om ”ömsesidig respekt mellan elever och mellan lärare och elever”. För respektens och disciplinens skull finns det ”skolregler som säger att alla ska klä sig på ett sätt som inte är kränkande gentemot andra elever”.
Hur du klär dig är uppenbarligen en allvarlig sak: ”Vi klär oss på ett sätt som passar för en arbetsplats. Vi tar inte med droger, vapen eller andra olagliga föremål till skolan.”
I praktiken handlar det om att tjejer inte tillåts ”kränka andra elever” genom att klä sig i ”för kort” kjol, ”för djup” urringning, låta magen eller BH-band skymta fram, som vittnesmålen från elever i Aftonbladets granskning visar.
Respekten upprätthålls av pedagoger och rektorer med hjälp av måttband, ”behaviour notices” (prickar för dåligt uppförande) och andra gamla hederliga verktyg som offentligt skammande. Expressen rapporterar om hur en tioårig tjej förlöjligats av sin lärare – ”varför försöker du vara sexig?”

I andra nyheter har Ica-butiken vid Telefonplan i Stockholm sett sig tvungna att anställa entrévärdar för att hantera de ”uppemot hundra” elever från den närbelägna Engelska Skolan som hänger i butiken före och efter lektionstid – då de inte får vistas på skolan.
Men när eleverna väl släpps in i skolan hälsar rektorn ”personligen välkommen”, understryker Barbara Bergström när hon i en debattartikel i Dagens ETC försvarar ordningsreglerna. Bergström förklarar att de handlar om ”ett samlat signalsystem”.
Istället för ”feel-good” och ”’progressivism’ som gör allt tillåtet och kulturen osäker” vill IES (liksom andra privatskolor, som Jensen med sitt förbud mot mjukisbyxor, och systemen med skoluniform internationellt) signalera en ärligare bild av vad vuxenlivet har att erbjuda.

Du fostras till kvinna genom att sexualiseras och objektifieras.

Du fostras till kvinna genom att sexualiseras och objektifieras. Du lär dig tro på marknaden genom att allt omkring dig, inklusive du själv och din tid, reduceras till varor. Du springer inte. Du skriker inte, utom inombords. Du är inte i första hand en person. Du är lönsam, inget kostnadsdrivande utåtagerande här!
I kapitalets önskedröm vet alla sin plats i vuxenlivet. Lyckligtvis är drömmen bara halvt sann. Eleverna som har skammats och bestraffats berättar och gör motstånd.
Skolchefen Robin Kirk Johansson förklarar på IES hemsida att ”läroplanen föreskriver att skolan förbereder eleverna för vuxenlivet”. Vuxnas, och barns, liv präglas förvisso av sexism, rasism, alienation och utsugning – men vuxenlivet som väntar dagens unga är också ett liv av kamp.

Framför allt unga kvinnor gör världen över uppror mot att skuldbeläggas för mäns våld, mot att inte själva få kontrollera sina liv, sina kroppar och sin sexualitet (se till exempel massprotesterna för rätten till abort från Argentina till USA), mot outhärdliga livs- och arbetsvillkor och för en framtid utan klimatapokalyps.
Vuxenlivet behöver personer som vägrar rätta sig in ledet, som skriker och springer och kämpar tillsammans. Vuxenlivet måste ha plats för människors fria uttryck och för ”feel-good” – det har det tydligen inte i marknadsskolans och kapitalismens mardröm.
Därför behöver barn, föräldrar och pedagoger idag göra uppror mot den sexistiska och alienerande disciplinhetsen, och organisera för ett ännu större tryck på de styrande – nu markerar S-regeringen mot marknadiseringen, V vill ha folkomröstning om vinster i skolan, och till och med C medger att marknadsskolan gått för långt – för att få slut på vinstuttag i hela välfärden.