Friskolesystemet sänkte skolan

När John Bauerkoncernen gick i konkurs 2013 kastades tiotusentals elever in i ovisshet. Friskolekoncerner fortsätter plundra välfärden (Foto: Public Domain).

av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv

Det skulle bli så bra med friskolor. Tusen blommor skulle blomma, hette det. Men verkligheten har så här 30 år efter friskolereformen visat sig vara något helt annat, vilket LO visar i den nyutkomna rapporten Skolindustrin – hur mångfald blev enfald.

Elever och lärare skulle frigöras från skolmonopolets förtryck. Lärare skulle få släppa loss sin kreativitet. Elever skulle fritt få välja den skola som passade dem bäst. Föräldrakooperativ skulle kunna öppna sin egen skola och rädda glesbygdsskolor från nedläggning. Idéburna aktörer skulle kunna öppna en egen skola där de kunde prova nya pedagogiska idéer. Det var teorin.
Sant är att några glesbygdsskolor har räddats kvar i byarna sedan föräldrakooperativ bildades. Sant är också att några lärare startade egna skolor för att fritt kunna bedriva skolor efter eget huvud. Nu, efter 30 år, har många pionjärer gått i pension.
Friskolereformen sjösattes av Carl Bildts borgerliga regering 1992. I början följde utvecklingen i stort teorin om idéburna skolor, föräldrakooperativ med mera. Det tog dock inte lång tid innan några upptäckte att det fanns pengar att tjäna på skolområdet.

I början fick friskolorna 85 procent av de kommunala skolornas skolpeng. Anledningen var att de kommunala skolorna har ett större uppdrag. De måste alltid vara beredda på att ta emot nyinflyttade elever eller elever från en friskola som gått i konkurs, som när John Bauerkoncernen konkade 2013.
Efter en uppgörelse mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna 1997 får nu friskolorna samma skolpeng som de kommunala skolorna, trots att de inte har samma ansvar. Varje förslag till förändring möts av ett ramaskri.
Efter S-MP-uppgörelsen tog friskolekoncernernas expansion fart. Enligt LO-rapporten kunde friskolor spara in på bibliotek, gymnastiksalar och speciallärare, samtidigt som man kunde dra till sig lättutbildade elever och sortera bort elever med sämre förutsättningar. Genom att anställa färre och obehöriga lärare kunde man sänka personalkostnaden. Bara vinster sålunda.

Den ursprungliga visionen om en mängd oberoende skolor som fritt konkurrerade om eleverna har kommit på skam om det nu var någon som egentligen trodde på dem. Marknadskrafterna släpptes fria och därmed möjliggjordes sammanslagningar och uppköp. Lärare som i början hade öppnat en egen skola för att kunna genomföra egna idéer köptes upp av större aktörer.
I slutet av 2000-talet klev riskkapitalbolagen på allvar in i skolvärlden. Då klev också utländskt kapital in i branschen. I Sverige kan man tjäna pengar på att driva en skola. Läsåret 20/21 hade Academedia en rörelsemarginal på 7 procent. Thoréngruppen var värst med en rörelsemarginal på 11 procent.
De stora koncernerna gör störst vinst. Hur tjänar man pengar? Man har generellt sämre lärartäthet än kommunala skolor; dessutom är lärarna sämre betalda. Man har också större andel obehöriga lärare.

Med de förutsättningarna borde det inte gå att uppvisa goda skolresultat. Eftersom skolresultat ofta ses som liktydigt med betyg är ett sätt att helt enkelt ge glädjebetyg. En bekant till mig som har arbetat vid ett kommunalt gymnasium berättade att elever som kom från en friskola ofta hade högre betyg än de som kom från en kommunal skola. Däremot var kunskaperna sämre.
Ett välkänt faktum är att barn till högutbildade föräldrar lyckas bättre i skolan är barn till föräldrar med lägre utbildning. Alltså försöker man med alla medel dra till sig barn till högutbildade föräldrar. Man lägger en friskola i ett villaområde snarare än i ett höghusområde. Man marknadsför sig med högutbildade i tankarna. Man försöker på alla sätt hålla ”oönskade” elever borta.
En annan bekant berättade om en släkting som har tre barn, de två yngsta tvillingar. När tvillingarna skulle börja skolan ville föräldrarna att de skulle gå i samma skola som den äldre systern, en friskola. Problemet var att tvillingarna hade talproblem och behövde talpedagoghjälp.
Då försökte man från skolans sida på alla sätt övertyga föräldrarna att den kommunala skolan hade mer vana vid den sortens problematik och att det alltså var bättre för tvillingarna att gå där.

LO:s rapport är en bra genomgång av vad som har hänt på skolans område de senaste 30 åren och hur segregerad skolan har blivit. De förändringar som föreslås i debatten är bara kosmetiska förändringar som inte tar itu med de verkliga problemen: friskolorna och skolans marknadisering.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!