Generalstrejk lamslår Indien idag

Idag inledde tio stora fackliga centralorganisationer samt en rad andra fack och organisationer en 24-timmar lång generalstrejk mot den reaktionära BJP-regeringens under ledning av premiärminister Narendra Modis arbetarfientliga politik. De första rapporterna från generalstrejken visar på en massiv uppslutning och totalt beräknas 250 miljoner att delta i strejken som är den femte stora allindiska strejken sedan Modi kom till makten 2014.
Bland kraven finns ett stopp på privatiseringspolitiken (ingen regering i Indien har genomfört så stora och omfattande privatiseringar som Modis), nej till regeringens nya antifackliga lagar och ”mer flexibilitet på arbetsmarknaden” samt en omedelbar höjning av minimilönen. Bilder från generalstrejken finns på denna länk.
Generalstrejken har föregåtts av omfattande studentprotester och kamp mot Modis nya medborgarskapslag.
I denna artikel av Geert Cool, LSP/PSL (CWI i Belgien) ges bakgrunden till dagens generalstrejk.


Indien: Massiva protester mot ny medborgarskapslag samt generalstrejk

Indiens premiärminister Narendra Modi har gått ett steg längre i att stärka sin hindunationalistiska regim. I augusti 2019 avskaffade han de begränsade särskilda rättigheterna för Jammu och Kashmir. Och nu med Citizens Amendment Act (CAA) och nationella medborgarregistret (NRC) vill regeringen vidta åtgärder för att neka medborgarskap åt muslimer.

Nationella medborgarregistret är en utvidgning av en åtgärd som redan existerar i den nordöstra delstaten Assam. Befolkningen måste bevisa att de själva eller deras förfäder är indier; om inte hotas de av hets och förföljelse.
I Assam har förvar byggts upp (och fler planeras) för att internera ”olagliga” invånare, och hundratals har redan arresterats. Åtgärden hotar hundratusentals personers liv bara i Assam: en första lista av människor som inte erkänns som ”indier” innehåller 1,9 miljoner namn! Där återfanns många muslimer, men också hinduer.

En utvidgning av denna åtgärd till hela landet kommer påverka inte bara muslimer. Ett ytterligare tillägg har föreslagits och accepterats av parlamentet, vilken definierar vilka som kan erkännas som indiska medborgare. Citizens Amendment Act säger att flyktingar som kom till Indien innan 2015 från grannländerna Pakistan, Bangladesh och Afghanistan kan erkännas såvida de inte är muslimer. Lankesiska tamiler, som mestadels är hinduer, exkluderas också. Dessa två åtgärder tillsammans är ett steg mot att förvandla 200 miljoner muslimer i Indien till andra klassens medborgare.
Med dessa åtgärder trappar Modi och hans styrande Bharatiya Janata Party (BJP) upp den hindunationalistiska politiken, vilket de behöver göra för att upprätthålla sin popularitet.

Den ekonomiska tillväxten de senaste åren har bara gynnat ett litet skikt i toppen av samhället. Nästan 60 procent av de 1,3 miljarder indierna lever på mindre än 30 kronor om dagen, vilket är Världsbankens mediangräns för fattigdom. Över 250 miljoner tvingas överleva på mindre än 20 kronor om dagen.
Hoppet om att en stark ekonomisk tillväxt skulle förbättra de sociala förhållandena för befolkningsmajoriteten har visat sig vara en illusion. Vad mer är att det nu är en allvarlig nedgång i tillväxten. Under det tredje kvartalet 2019 steg BNP med 4,5 procent, den lägsta nivån sedan 2013.
Mot denna bakgrund behövde Modi piska upp en nationalistisk kampanj för att vinna valet i maj. Han fick hjälp av svagheten hos det största oppositionspartiet, Congress. De står för samma slags ekonomiska politik som BJP, med liberalisering och stimulanser för den fria marknaden, och erbjuder inga svar till Modis nationalistiska kampanjer.

Men politiken som innebär splittring och uppdelning beroende på vilken grupp man tillhör eller var man bor möter dock massopposition. Hundratusentals har redan protesterat mot CAA och NRC där ungdomar och kvinnor står i täten. På nyårsafton var det demonstrationer i bland andra Delhi, Hyderabad, Mumbai och Kolkata.
I början av januari har det redan varit massiva demonstrationer med hundratusentals i Kochi (Kerala) och Hyderabad (Andhra Pradesh), liksom protester som har samlat tiotusentals i Bangalore samt ytterligare en av hbtq+-samfundet i Delhi.
Myndigheterna har svarat med massrepression. Demonstrationer är antingen inte tillåtna eller under starkt tryck om att bara tillåta ett visst antal deltagare. I Hyderabad var bara
1 000 officiellt tillåtna att demonstrera. Tusentals har arresterats, däribland i den norra delstaten Uttar Pradesh där 1 100 har arresterats med ytterligare 5 558 som har placerats i ”arrest i förebyggande syfte”. Åtminstone 27 har dödats.

Det är inte bara de officiella myndigheterna som tillgriper våldsmetoder. På universitetet Jawaharlal Nahru, som länge varit en bastion för vänsterpolitik i New Delhi, attackerade maskerade personer studenter och lärare den 5 januari. De skrek slagord som ”död åt förrädarna”. Tidigare har det varit konfrontationer mellan vänsterstudenter och de som stödjer högerstudentgruppen Akhil Bharatiya Vidyarthi Parishad (ABVP, vilka har kopplingar till det hindunationalistiska RSS).
Congress och andra oppositionspartier lägger vikt på att åtgärderna är ”författningsvidriga”. Men formalistisk kritik kommer inte att stoppa åtgärderna. Flera indiska delstater har utlyst att de inte kommer att tillämpa CAA och NRC, däribland Kerala i söder som styrs av Indiens Kommunistparti. Men detta görs för att förhindra att protesterna sprider sig genom delstaten, snarare än för att bygga upp en enad rörelse i hela Indien. Som ett resultat kan regeringens åtgärder, som syftar till att splittra arbetarklassen och fattiga, få dragkraft då de regionala spänningarna inom landet ökar.
Det enda sättet att stoppa detta är genom ett massivt och enat motstånd från flera olika befolkningsgrupper. Denna enighet blir starkast när den baserar sig inte bara på respekten för varandras olika religiösa och etniska bakgrunder, utan när den centreras kring specifika mål med syftet att öka levnadsstandarden för alla.

Generalstrejken den 8 januari kan spela en viktig roll i att ena motståndet mot BJP:s politik. De fackföreningsfederationer som kallar till strejken riktar den korrekt mot den antisociala politiken från regeringen, däribland privatiseringar och upprivningen av arbetsrättsliga lagar, samt i motstånd mot de åtgärder som syftar till att skapa splittring och uppdelning beroende på vilken grupp man tillhör eller var man bor.
Appellen stöds av studentgrupper som protesterar mot höjda undervisningsavgifter och mot kommersialiseringen av akademisk utbildning. Omkring 250 miljoner beräknas delta i strejken.

Masskamp är det enda sättet att besegra den hindunationalistiska och antiarbetarklasspolitiken från Modi och BJP. Ett program för att förändra samhället i grunden är avgörande som förkastar det ”mindre ondas” politik som lämnar den stora majoriteten av befolkningen utan någon utsikt om att förbättra sina levnadsvillkor. Kapitalismen har inget att erbjuda Indiens massor.
För att få ett slut på hopplöshet, fattigdom, hunger och splittring måste hela systemet bekämpas. Detta görs bäst med ett program för en socialistisk omvandling för att skapa ett samhälle där arbetare, fattigbönder och deras familjer demokratiskt beslutar om hur resurserna ska användas för allas bästa.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!