Hemtjänsten: Gör upp med maffian

av Åsa Karlsson // Artikel i Offensiv

Reportageboken Hemtjänst­maffian – miljonsvindeln som förändrade äldreomsorgen visar privatiseringarnas förödande effekter.

”Man vill inte se. Det blir jobbigt. Och när någonting är jobbigt försöker man att inte se det eller på annat sätt försvara sig mot det. Jag skulle vilja påstå att oviljan att göra något är generell.”
Orden är Greger Lilliebladhs. Han är en tjänsteman inom kommunal äldreomsorg som blivit expert på fusk inom vård och omsorg, och arbetade inom Södertälje kommun 2013 när den hittills största bedrägerihärvan inom hemtjänsten upptäcktes.
Den ledde till fängelse för flera som via fusk, bedrägeri, exploatering av brukare och personal, slavliknande arbetsvillkor och kriminell plundring av skattepengar och miljonvinster till ägarna har kunnat dra nytta av borgerliga politikers ideologiska skygglappar; den borgerliga politikens hyllning till konkurrens och valfrihet som ett sätt att få kvalitet inom vården.

Hemtjänstmaffian är skriven av två journalister som under flera år har grävt och avslöjat den enorma politiska, ekonomiska och sociala skandal som i och med covid-19 också har fått dödliga konsekvenser. 
Privatiseringen av den kommunala hemtjänsten via den borgerliga så kallade valfrihetsrevolutionen tillät vinster i välfärden och öppnade dörren helt för vem som helst att få bedriva hemtjänst, få ut miljonvinster som försvinner till ägarna och komma undan med det.
Journalisterna Karl Martinsson och Myra Klingberg Hjort vann pris 2020 för avslöjandet om hur hemtjänstföretaget ”Enklare Vardag” fuskade stort. Nu har de skrivit en bok och gjort en första sammanställning över många andra fuskande företag. 
Vissa företag har åkt dit efter granskningar, andra har slingrat sig vidare genom ägarbyte eller genom att byta kommun att verka i. Detta eftersom det inte finns något samarbete mellan Sveriges kommuner och myndigheten som har ansvar för vårdens kvalitet, Ivo (Inspektionen för vård och omsorg).
Myndigheten gör kontroller, men när verksamheten sker i enskilda hem, som inom hemtjänst och assistans, kommer man aldrig oanmäld utan bokar tid.
I boken skildras emellertid hur några inspektörer i Sundbyberg blivit misstänksamma över hur privata hemtjänstföretag redovisat sitt arbete och faktiskt satt i buskarna utanför några brukares lägenheter. De kunde då se hur det digitala rapportsystem som används för att visa när personal är hos brukaren medvetet fuskades med. Personal loggades in men ingen kom; personal loggades ut, utan att någon hade genomfört något besök i verkligheten. 

Inspektörernas kollegor fnissade li­te över deras metod, men de konstaterade att det var den enda lösningen. De kunde se, svart på vitt, hur fusket gick till och att det var omfattande. De äldre som inte fick sin hemtjänst drabbades förstås; i vissa fall var brukaren också med i fusket och hade inte egentligen behov av omsorg.
I boken är den erfarna fackliga aktivisten inom Kommunal, Lena Ericson-Höijer, med. Hon har erfarenhet inom bland annat hemtjänsten på Kungsholmen på 1980-talet och har sett försämringarna och konsekvenserna för personalen när ständiga nedskärningar och införande av detaljredovisning via digitala system ökat stressen även för de som jobbar inom den kommunala hemtjänsten. 
Förutom den stress som det innebär att ständigt logga in och ut, redovisa toalettbesök och raster är det ofta krångel med systemen; det blir fel vid inloggning och någon måste i efterhand korrigera. Det här har använts i stor skala av de företag som fuskar. Man debiterar kommunen för max antal timmar, men brukaren får enstaka besök, om ens något.

Sverige gick inom några år från offentliga verksamheter till dagens obeskrivliga kaos.

De privata oseriösa företagen som har granskats anställer medvetet personal som är sårbara av olika anledningar. De kan vara här på arbetstillstånd och riskerar att utvisas om de sägs upp, de förstår inte sina rättigheter, talar kanske inte språket, är släkt med de som driver företaget och rädda för konsekvenser om de klagar. 
Många blir anställda på timmar, arbetar många och långa dagar men får inte ordentliga löner. På papperet ser allt okej ut, men i verkligheten tvingas personal acceptera slavliknande arbetsvillkor.
För mig är ett kapitel i boken, ”Valfrihetsrevolutionen”, det som verkligen visar hur dagens situation kunde uppstå: via politiska högersvängar hos Social­demokraterna och övriga ledningen för arbetarrörelsen, svenska borgerliga politiker och dyrkandet av Thatchers politik i Storbritannien med privatisering av stora delar av det som har varit offentligt, attacker på fackföreningar och nedskärningar av sociala trygghetssystem.
Medborgare blev förvandlade till kunder, kommuner införde ett beställare-utföraresystem som tillsammans med nya lagar öppnade dörren för vinster inom välfärden, multinationella vårdföretag och riskkapitalister som vill ha monopol på allt inom vård, skola och omsorg. 
Sverige gick inom några år från offentliga verksamheter till dagens obeskrivliga kaos. Det var förstås inte en slump. Det var medvetna strategier och planer, med ursprung i borgerlig ideologi och det har haft enorma konsekvenser för oss alla.

Jag, likt Lena och många andra som har jobbat inom vård och omsorg sedan 1980-talet, kommer ihåg hur tankegångarna gick, hur man föreläste för oss om hur bra det skulle bli med konkurrens, med egenföretagande och med individu­ella löner. ”Valfrihet är i sig självt kvalitet”, hävdade förespråkare.
Privatiseringen av ett stort servicehus i början av 1990-talet, Rio på Gärdet, var ett test. Där hade man en mycket populär verksamhet, med personal som var engagerade i självstyrande grupper, boende som var mycket nöjda och hög facklig aktivitet via lokala kommunalsektionen. 
Jag var med när de som skulle ta över visade hur verksamheten skulle förändras, man ritade chefer högst upp och drog en linje till oss längst ned, personalen. Raka rör, bara att lyda var beskedet. 
Vårdbiträden och undersköterskor protesterade, många sade upp sig men en del var kvar, eftersom de ändå ville försöka. Inom ett år hade nästan all personal sagt upp sig. Istället anställdes timpersonal, yngre, oerfarna och outbildade till lägre löner. De boende fick betala för allt, från blöjor till toapapper. Daglig verksamhet stängdes, restaurangen privatiserades, all sjukgymnastik privatiserades. Huset blev tyst.

Idag är det svårt att föreställa sig hur det var innan privatiseringar och nedskärningar förändrade allt till det sämre. Vi behöver verkliga förändringar, där ett slut på vinster inom välfärden vore en början. 
Ett verkligt brukarinflytande och samarbete med de som jobbar, efter verkliga behov och med ett solidariskt styre, utan parasiter, riskkapitalister och borgerliga Thatcher-hyllare, det behöver vi!

Författare: Mira Hjort Klingberg & Karl Martinsson
Förlag: Atlas
Utgivningsår: 2021
Antal sidor: 241

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!