Hemtjänsten i Luleå: ”Slår på dem som redan ligger”

– Det går inte att hålla på med samma nedskärningar i vården. Vi orkar knappt jobba kvar, berättar en som arbetar inom hemtjänsten i Luleå för Offensiv (Foto: Firesam! / Flickr CC).

av Ann-Christine Holmström // Artikel i Offensiv

Arbetssituationen inom hemtjänsten är allt annat än bra. Offensiv har pratat med en som har arbetat inom hemtjänsten i Luleå kommun i cirka 10 år, som beskriver att stressen finns dagligen för att hinna med alla brukare hon har på sin planering. 

Det är cirka 23 stycken som hon ska besöka under en arbetsdag. Då tillkommer det larm utöver den planerade tiden som hon också ska gå på, samt att om någon brukare mår sämre och behöver mer hjälp förskjuts hela hennes schema den dagen. 
Även restiden mellan brukare är orealistisk. Den är för kort, så hon får stressa för att hinna passa tiderna. Det snålas in på att ta in vikarier och ordinarie personal ska täcka upp mycket frånvaro som blir om man exempelvis vill ha semester på annan tid än sommaren.

Det ska göras andra arbetsuppgifter än att vara hos brukaren, som till exempel dokumentation. Finns det tid för det?
– Det finns inte inplanerad tid för detta, utan det måste göras antingen på lunchen eller om det blir en lucka. Annars får man göra det efter arbetstid.
– Dokumentationen görs för att säkra att brukarna får rätt insatser, men det finns lite tid att sitta och göra detta. Genomförandeplaner ska exempelvis göras minst en gång per år eller vid förändrad mående. Det går inte att skriva allt i de genomförandeplanerna då brukaren själv ska vara delaktig och i många fall är de för sjuka i sin demens för att kunna medverka. 

– Att skriva genomförandeplaner känns meningslöst, för det pappret har ingen betydelse i praktiken för oss som jobbar på golvet. Tiden man måste lägga på att skriva dessa kan jag istället lägga på brukaren. När man kommer på morgonen har man lite tid att ta nycklar, kolla att telefonen är på och läsa på lite kort om det har hänt något under natten och sedan går vi ut. 
– Det som uppdateras dagligen är informationen i telefonen, som är en arbetsbeskrivning hos varje brukare och det gör att all personal ska veta vad man ska göra och vilket bemötande man ska ha. Vården som ges ska vara individanpassad och därför är informationen i telefonen avgörande, inte det som står i genomförandeplanen för det läser ingen. OM det är så viktigt borde kommunen ge tid för att kunna skriva ordentliga genomförandeplaner och inte som idag, att man ska göra det under en lucka.

Det är cirka 23 stycken som hon ska besöka under en arbetsdag. 

Vad anser du om schemaläggningssystemet Time Care? 
– Man lägger in ett önskeschema, men man får inte alltid exakt hur man vill. Jag är ensamstående och har barn varannan vecka och kan inte jobba kvällar eller helg då jag har mitt barn. Det är lite oroande inför nästa schemaperiod att veta vilka pass jag måste försöka byta bort. Jag skulle vilja ha mer framförhållning i schemat för att känna mig lugnare. Det ska finnas mer acceptans att ta hänsyn till olikas livssituationer. 
– För att få rätt möjligheter att lägga ett hälsosammare schema behöver vi vara fler kollegor, det går inte att hålla på med samma nedskärningar i vården. Vi orkar knappt jobba kvar.

Det pratas mycket om långpassen. Ni i hemtjänsten har kvar delade turer, skulle du vilja ha bort dem helt? 
– Jag orkar inte jobba delade turer eller tiotimmarspass, jag ska även orka fungera efter jobbet. jag jobbar deltid av en anledning, men jag måste jobba mer än fulla dagar på helgen. Jag är rätt sliten när helgen är över; dels är vi mindre kollegor, dels kan det vara en del frånvaro också som vi ska täcka upp utan vikarier. 

Vi som arbetar i vården skriker efter en högre bemanning med fler kollegor på golvet, skulle det hjälpa anser du?
– Ja det skulle hjälpa. Det skulle minska stressen, ge guldkanten som kommunen talar om så väl, man skulle hinna se individen och kunna ge individanpassad vård. Det skulle minska sjukfrånvaron, det skulle göra så man trivs mer på jobbet. Vi behöver verkligen det. 
– Man måste sluta dra ner på vården, för det är inte en bra vård man tvingas att ge under dessa omständigheter. Hur kommer det att se ut när jag blir gammal?
– Man måste öka statsbidragen till vård och omsorg, det måste få kosta. Att Luleå kommun alltid går back tyder på att något är väldigt fel i beräkningen av kostnaderna. Vi går på knäna och behöver mer kollegor. Man slår på dem som redan ligger och det känns förjävligt.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!