Hur många har felaktigt nekats sjukpenning?

av Sigbritt Herbert // Artikel i Offensiv

Det har länge förekommit klagomål över hur Försäkringskassan tolkar lagstiftningen när de beviljar sjukpenning eller inte. I juni nekades en kvinna från Sundsvall sjukpenning av kammarrätten med motiveringen att ”det saknades verifierade undersökningsfynd eller observationer.” Sådana undersökningsfynd kan vara blodprov eller att en person har svårt att hålla en röd tråd i ett samtal. 

I Läkartidningen uttalar sig forskaren Mani Shutzberg vid Södertörns högskola. Enligt honom kräver Försäkringskassan någon sorts objektivitet som inte är vetenskapligt gångbar. Hans doktorsavhandling handlar om hur läkare på alla sätt försöker överlista Försäkringskassan så att patienten ska få sjukpenning, exempelvis att säga exakt hur många minuter en person kan koncentrera sig, trots att något sådant är omöjligt att observera. 
Sundsvallskvinnan led av utmattningssyndrom, som det är svårt att ta fram ”verifierade undersökningsfynd” till. Hennes fall har nu överklagats och ska tas upp av Högsta förvaltningsdomstolen. 
Försäkringskassan, som överklagade och fick rätt i kammarrätten, har nu helt ändrat sig. Kvinnan borde ha fått sjukpenning efter ”en helhetsbedömning”. De pekar på att kammarrättsdomar i flera år gått i olika riktningar. Man vill därför att Högsta förvaltningsdomstolen skapar en praxis. 

Det är många som har fått sin sjukpenning indragen eftersom man inte har kunnat påvisa ”verifierbara undersökningsfynd”; där en läkares helhetsbedömning inte har ansetts tillförlitlig. Det faktum att Försäkringskassan nu erkänner att kammarrättsdomar har gått i olika riktningar borde betyda att vi hädanefter kommer att få mer enhetliga bedömningar.
Frågan är då hur många personer som på felaktiga grunder har nekats sjukpenning. Kommer de nu att få upprättelse? Kommer de att få ekonomisk kompensation för vad de har utsatts för?