Kampen mot marknadshyra viktig del av klimatkampen

Hyresrätter är det klimatsmarta alternativet. Men istället för gröna, billiga hyresrätter går utvecklingen i motsatt riktning (Foto: Arbetsmiljöverket).

av Arne Johansson // Artikel i Offensiv

Hyresrättens betydelse som den i särklass mest klimatvänliga boendeformen är en hittills försummad del av både bostads- och klimatkampen, som nu behöver korsbefruktas med varandra i motståndet mot marknadshyra. 

Utan att bostäder från och med nu byggs, renoveras, underhålls och värms med sikte på nollutsläpp av koldioxid kan klimatet inte räddas. Inte heller utan en grön samhälls- och stadsplanering där städers och tätorters bostadsområden så klimatsmart som möjligt kopplas till närliggande kollektivtrafik, skolor, arbetsplatser, butiker, service och naturområden. 
Bostäder och lokaler står idag för 21 procent av de totala utsläppen i Sverige och trafiken för en tredjedel. Dessa sektorer måste sammankopplas i en planerad klimatomställning. För det krävs en ny social, hållbar och demokratisk bostads- och samhällsplanering som bygger på insikten om att den hyresrätt som idag hotas av marknadshyra är den i genomsnitt mest klimatvänliga boendeformen. Att stora och bilberoende villor är den i särklass mest gynnade boendeformen är en central del av de rikas absurt stora ekologiska fotavtryck.
Utsläppen från uppvärmningen av landets bostäder och lokaler har visserligen minskat med 90 procent sedan 1990 till att idag ”bara” utgöra 2 procent av de totala utsläppen. Bakom det ligger att oljeeldning har ersatts med fjärrvärme, värmepumpar och pelletspannor. Ändå stod bygg- och fastighetssektorn innan pandemin fortfarande för drygt en femtedel av alla klimatutsläpp i Sverige, varav 19 procent på grund av byggande och renoveringar. Med utsläpp av 11 miljoner ton koldioxid överträffade sektorn därmed flygets utsläpp med en miljon ton.

På sin hemsida skryter byggjätten Skanska om att man i april börjar bygga Sveriges 14 första ”klimatneutrala” radhus i Bunkeflostrand och hävdar att alla hem som byggs av bolaget ska vara klimatneutrala redan 2030. 
Men ”klimatneutrala hem” betyder enligt branschens definition att de ska vara klimatneutrala först över hela sin 50-åriga livscykel. Därmed innebär Skanskas löfte att bolagets byggnader från och med 2030 ska vara klimatkompenserade först inom 50 år, det vill säga innan 2080. Det är en tidpunkt långt efter att den globala koldioxidbudgeten för 2 grader är överskriden. Inga löften om klimatneutralitet ges heller av vare sig byggherrar eller fastighetsägare för redan existerande bostäder. 
Bostäder behöver också anpassas för de förvärrade värmeböljor som blir oundvikliga även om 2-gradersmålet faktiskt skulle uppnås. Enligt en kartläggning av SVT Nyheter och tidningen Hem & Hyra av 50 tillfrågade kommunala bostadsbolag i södra Sverige gör dessa litet eller i de flesta fall inget för att anpassa lägenheterna till den sorts värmeböljor som plågade många redan sommaren 2018. 
Och då tillhör dessa ändå de 184 kommunala bostadsföretag som har gått samman i ”Allmännyttans klimatinitiativ”, ett samarbete som leder branschens klimatarbete. Säkert är att ännu mindre uträttas av privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Klimatinitiativets ambitionsnivå är att uppnå en fossilfri allmännytta senast år 2030. Men enligt ett tio år gammalt EU-mål skulle all nyproduktion behöva vara nollenergibyggnader redan år 2020.

En viktig åtgärd för en fossilfri allmännytta vore att södra Sverige under årets kallaste dagar skulle kunna minska behovet av importerad el och användning av reservkraft i fjärrvärmeverken, som ofta är fossila bränslen. För detta krävs en mycket snabb och omfattande utbyggnad av det eftersatta elnät som fackförbundet Seko till stor del klandrar elmarknadens avreglering och Vattenfalls bolagisering för. Allmännyttans klimatinitiativ siktar för sin del på 30 procents lägre energianvändning till 2030, men inte från idag utan från år 2007.
Vid sidan av en klimateffektiv stads- och samhällsplanering är både fastighetsbranschens och alla infrastrukturinvesteringars största klimatutmaning själva byggprocessen och tillverkningen av extremt fossilberoende insatsvaror som cement, järn och stål. Även mindre flerbostadshus kan byggas mycket mer klimatsmart i trä, där skogens råvara till skillnad från att användas som biobränslen eller kortlivade pappersprodukter binder kolet under lång tid. 
Cementindustrins försök att delvis ersätta kolet med avfallsproducerade bränslen från avfall och biobränslen och att tillverka blandad cement, med hjälp av masugnsslagg från stålindustrin, har en alltför minimal effekt. En användning av vätgas skulle på 10-20 års sikt kunna betyda ett radikalt klimatsprång för framtidens bostäder och lokaler. Då skulle också energi bättre kunna lagras från vind- och solkraft och de stora behoven av ädelmetaller minskas som krävs för batteridrivna fordon. Det är en annan omställning över många sektorer som bara en statlig storsatsning skulle kunna klara av tillräckligt snabbt.

Klimatet kan på den korta tid av tio år eller så som krävs för att undvika ödesdigra tippunkter till en ohejdbar växthusvärld i framtiden bara räddas med en ytterst målmedveten, demokratisk och statligt ledd klimatomställning som inte hämmas av privata vinstintressen. 
De avregleringar som har skett av kapitalmarknaden, energisektorn, kollektivtrafiken och den sociala bostadspolitiken har satt många käppar i hjulen för en sådan klimat­omställning. Även de än så länge kommunägda hyresrätterna har under lång tid undergrävts av skatteregler som systematiskt favoriserar stora villor och bostadsrätter. 
Samtidigt har miljonprogramsområdena öppnats för privata fastighetsgamar att plundra hyresgästerna inpå bara skinnet efter renoveringar med kosmetiska moderniseringar som heller inte på långa vägar lever upp till nödvändiga klimatkrav. Med marknadshyror kan den hårt trängda kommunala allmännyttan snart vara ett minne blott. 

Kampanjen Nej till marknadshyra är inte bara en ödesfråga i kampen mot en växande spiral av växande klassklyftor, ohälsa, segregation, trångboddhet, dåliga skolresultat och kriminalitet. Det handlar också om försvaret av de hyresrätter som istället för att missgynnas tvärtom på alla sätt måste favoriseras som ett centralt verktyg i bygget av ett klimatsmart samhälle. 
Nej till marknadshyra måste därför leda vidare till krav på en ny vinstfri och för alla attraktiv allmännytta. Denna kan också tjäna som ett viktigt verktyg för en framtida demokratisk och socialistisk samhällsplanering i balans med naturen som säkerställer att vi i städer och tätorter använder naturresurserna, infrastrukturen och marken på bästa sätt, minskar beroendet av bilen som färdmedel och erbjuder bästa möjliga sätt att bygga, bo och leva i balans med naturen.
Kampen för att i tid förverkliga detta kräver ett socialistiskt systemskifte av makt och ägande av banker och nyckelföretag.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!