Latinamerika nytt epicentrum för covid-19

Utmattad vårdpersonal befinner sig nu återigen i en kris när antalet smittade stiger i hela Latinamerika (Foto: Victor Idrogo / Banco Mundial).

av Natalia Medina // Artikel i Offensiv

Efter en kritisk period såg det ut som om att situationen i Latinamerika äntligen skulle ljusna. Vaccinationsgraden låg till och med över Europa och USA. Men den nya virusvarianten omikron i kombination med jul- och nyårsledighet har gjort att smittspridningen återigen accelererar.

Under loppet av ett halvår gick Latinamerika från att ha varit pandemins epicentrum till att bli ledande på vaccinering. I Sydamerika har 65 procent blivit fullt vaccinerade (det vill säga har fått två doser) medan Europa och USA ligger på 62 procent. I Brasilien, Chile och Mexiko har kampanjandet för den tredje vaccinationsdosen påbörjats, men nu stiger antalet smittade. Enligt Reuters beräknas 19 av 100 nya smittade i världen vara inrapporterade från Latinamerika eller Karibien.

Argentina är ännu en gång ett av de länder där smittspridningen ökar som mest med 50 procent av de rapporterade insjuknade. I Argentina är januari en semestermånad. Och nu mitt i en ny våg av corona går turismen på högvarv.
Efter två år av återhållsamhet har det införts statliga subventioner för att försöka stimulera den inhemska turismen. Staten återbetalar hälften av det som inhemska turister spenderar på hotell, resor och inträden till ett kort med krediter som sen kan användas igen. Turismen har också ökat med 20 till 25 procent jämfört med de två före­gående pandemiåren.
På de största turistorterna når beläggningen närmare 100 procent. De som i vanliga fall skulle ha åkt utomlands reser nu inom landet, och högsäsongen sammanfaller med den hitintills värsta smittspridningen.

Även om vaccineringen är utbredd är testningen och smittspårningen inte alls lika utbyggd som i Europa och USA, vilket resulterat i köer och lång väntan för de med symtom. I Bolivia står sjuka personer i timmar för att få ett test och en del tvingas även övernatta i kön. Av de testade i Bolivia är 42 procent positiva.
I Mexiko är köerna så långa att många försöker i flera dagar innan de lyckas bli testade. De måste med andra ord stå utomhus i flera dagar i kylan bland andra sjuka. Privata kliniker erbjuder också testning mot betalning, men många har redan drabbats hårt ekonomiskt och den extra utgiften är inte ett alternativ. I Argentina har de långa köerna i värmen lett till slagsmål.
Minnet av de första covidtopparna är bara månader bort. Mass­gravar i Manaus i Brasilien. Ruttnande kroppar på gatan i Guayaquil i Ecuador. Kaos på överfulla sjukhus. Brist på skyddsutrustning och syrgas. Ambulanser som åker i timmar mellan sjukhus i jakt på vårdplatser. Kylcontainrar inköpta i panik när bårhusen inte räcker till. Fel identitet på avlidna på grund av hög arbetsbelastning och stress. Dödgrävare som tvingas arbeta nattetid för att hinna med alla begravningar.

Brasiliens president Jair Bolsonaro har motarbetat vaccineringen, för­löjligat behovet av social distansering och insisterat på att hålla ekonomin öppen. Hans totala ovilja att inse pandemins allvar och att vidta åtgärder har lett till över 600,000 döda.
Men det är inte Bolsonaro som ensam bär skulden för dödstalen i Brasilien. Nedskärningar och nyliberala reformer har under de senaste sex åren urholkat sjukvården. Brasilien har det näst högsta dödstalet till följd av covid-19 i världen och förutspås snart gå om USA som har flest.
Peru är det land i världen med den högsta dödligheten per capita och landet införde i början av januari nattligt utegångsförbud för att stävja smittan. Landet har flest antal föräldralösa i världen på grund av covid-19.
Som i många latinamerikanska länder har Peru en stor informell sektor, vilket innebär att många inte har ett val utan måste gå till arbetet. Peru införde utbetalningar för att få fler att stanna hemma, men utbetalningarna gjordes fysiskt på banken, vilket orsakade köer. Peru hade innan pandemin bara 29 intensivvårdsplatser per en miljon invånare. Och det uppskattas att hela 10 till 20 procent inte har tillgång till någon som helst sjukvård.

Ett redan trasigt system har vittrat sönder ytterligare av covid-19.

Även om omikron inte har inne­burit lika hög dödlighet har antalet smittade orsakat hög belastning på ett redan ansträngt sjukvårdssystem. I Santa Cruz i Bolivia är beläggningen på intensiven uppe i 90 procent, där majoriteten av de inlagda är ovaccinerade.
Utmattad vårdpersonal befinner sig nu återigen i en kris när antalet smittade stiger i hela Latin­amerika. I Rio de Janeiro har 20 procent av vårdpersonalen blivit smittade sedan december, vilket är ungefär 5,000 personer. Att många inom sjukvården själva har blivit sjuka innebär ännu lägre bemanning.

Strategin för att tackla pandemin har skiljt sig över regionen. I Mexiko var det på turistorterna som omikron började spridas först, och där behöver personer som anländer från utlandet varken testa sig eller sitta i karantän vid inresa, medan Chile helt har stänga gränserna för de som inte är fullt vaccinerade.
Ecuador har infört obligatorisk vaccinering och i Bolivia räcker inte vaccinationstiderna till, vilket har resulterat i långa köer.
I februari 2021 tvingades Argentinas hälsominister Ginés González García avgå efter protester när det visade sig att hans vänner lyckades ta sig före i vaccinationskön. Skandalen briserade under en tid då det rådde brist på vaccin och när bara sjukvårdspersonal prioriterades.
Pandemin har ökat de redan existerande klyftorna i Latinamerika och Karibien. Även när vaccineringsprogram har lanserats har utmaningarna att nå alla varit svåra. Privatiserad sjukvård med förtur för de med pengar och makt samtidigt som de som inte kan isolera sig tvingas köa för vaccin, testning och ekonomiskt stöd har fått förödande konsekvenser.
Sjukvården var redan innan pandemin underfinansierad och över­belastad. Brist på eller en avsaknad av sociala skyddsnät till följd av nyliberala kontrareformer har för­dju­pat den ekonomiska krisen.

Ett redan trasigt system har vittrat sönder ytterligare av covid-19 och det är de fattiga, ursprungsbefolkningen och låginkomsttagarna som har fått betala priset i form av sjukdom, ekonomisk instabilitet och död.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!