Luleå: friskolor som nödlösning i skuggan av ”Framtidens skola”?

Det är ofrånkomligt att friskolor som påtvingad nödlösning bär på flera faror (Foto: RS Luleå).

av Liv Shange Moyo // Offensiv

S vill döda folkomröstningsopinionen och tillfredsställa högern. Först lade S i Luleå ner skolorna i Svartöstaden och Vitå, sen har de med alla medel försökt blockera att de öppnas igen. Men nu öppnar de för att lokala föreningar ska kunna starta verksamheten igen. Skälet är dels en flirt med högerpartierna, dels att samarbetspartierna S och M vill undergräva opinionen för en folkomröstning om skolan. Trots lättnaden hos de ortsbor som så länge har körts över av kommunledningen lurar en rad faror i friskolenödlösningen.

Samtidigt som Socialdemokraterna och Moderaterna har kört över en massiv och aktiv folklig opinion mot skolnedläggningarna har de beslutat om övergripande nedskärningar som slår särskilt hårt mot skola och förskola samt omsorg och äldrevård.
Under ledning av nätverket Hela Kommunen Ska Leva Och Lära (HKSLOL) puttrar motståndet fortfarande på. I maj tas HKSLOL:s folkinitiativ om att riva upp ”Framtidens skola” upp i kommunfullmäktige, vilket betyder att en folkomröstning kan hållas i oktober.
I Vitådalen och Svartöstaden, där skolorna stängdes 2019 respektive 2016, drog några av de tusentals lulebor som har protesterat mot ”Framtidens skola” slutsatsen att egendriven friskola var bättre än ingen skola.

Den 22 april tog Barn- och Utbildningsnämnden ställning för en friskola i Vitå när S och Vänsterpartiet blev nedröstade. Det är Vitådalens ekonomiska förening som har ansökt om att starta upp Vitåskolan som friskola, en fråga som avgörs av skolinspektionen men där BUN kan signalera kommunens inställning. Här säger S alltså nej, i kontrast till tidigare försök att locka vinstmaskinen Internationella Engelska Skolan till kommunen. Vad gäller friskola i Svartöstaden och friförskola i Jämtön (i Vitådalen) har S-ledningen dock plötsligt övergett sina försök att blockera föreningarna.
I Jämtön hoppas Vitådalens ekonomiska förening på att öppna en friförskola den 4 maj, då kommunen nu är behjälplig med att hyra ut den stängda kommunala förskolans lokaler till dem. På sikt är föreningen och kommunledningen ense om att Vitådalens folkets hus-förening ska få köpa fastigheten.
Svartöstadens friskola ekonomiska förening kan plötsligt få köpa skolbyggnaden, en u-sväng från S-ledningen som under de över två år föreningen haft friskoletillstånd har hållit emot dess försök att få tillgång till lokalen.

På klassiskt manér följer nu alltså utförsäljning av gemensamma tillgångar i spåren av nedskärningspolitikens härjningar – förtroendet för kommunen är så raserat att folk hellre ”gör-det-själv” trots att det allmänt finns ett starkt stöd för offentligt driven verksamhet hellre än privat.
För S handlar den nya linjen också om taktik i det nya politiska landskap som tagit form efter det stora röstbortfallet i valet 2018 och att det förra kommunalrådet Niklas Nordström tvingades bort under allvarliga anklagelser 2019. Samtidigt som trycket finns kvar från kravet på folkomröstning i skolfrågan, som ställts av 9 000 lulebor, bereder sig S-ledningen på att hamra igenom allt mer stegrade nedskärningsplaner i spåren av coronakrisen.
För S och M  skulle ett högt valdeltagande i en folkomröstning som säger klart nej till hela centraliserings- och stordrifts-strategin vara en katastrof för den nedskärningspolitik som de inte har några planer på att backa ifrån. 
Ur detta kommer sannolikt taktiken att göra vissa eftergifter till vad som uppfattas som hjärtat av “motståndet”, i Vitådalen och Svartöstaden. På så sätt kan de framställa sig som kompromissvilliga och säga ”ni får ju tillbaka era skolor – varför klaga?” (även om få lär  gå på den manövern – viljan att slå tillbaka hela ”Framtidens skola” är fortsatt stark).
Samtidigt kan de urvattna och röra till folkomröstningsfrågan i kommunfullmäktige, och hoppas att folkomröstningen förlorar sin legitimitet genom att få röstar. 
Dessutom är en öppning för friskolor en ideologisk ”present” till oppositionsalliansen med C, L, SJVP och KD, som den nya S-ledningen vill närma sig för att inte vara lika beroende av M.
M-ledningen kan å sin sida hävda att de nu får ut något annat än folkets förakt av samarbetet med S. 

I Vitådalen och Svartöstaden hoppas många på friskolorna, även om de senaste årens kamp visat att de flesta velat behålla de kommunala skolor som fungerade mycket bra. För Vitådalen handlar det om att behålla en levande bygd, i Svartöstaden handlar det om viljan att ha en levande stadsdel och behålla den unika sammanhållning som skolnedläggningen var ett hårt slag mot. Samtidigt är det ofrånkomligt att friskolor som påtvingad nödlösning bär på flera faror.
Bakom ”Framtidens skola” ligger en riksomfattande underdimensionering av resurserna för skola, förskola och välfärden i allmänhet, där centralisering och fabrikstänk har blivit en standardlösning för systemtrogna politiker och byråkrater.
Om föreningarna lyckas starta upp i Vitådalen och Svartöstaden fråntas kommunledningen en del av ansvaret för hela kommunen. Det kommer att bli tufft både ekonomiskt och i form av ideellt arbete att hålla igång bra fungerande skolor över tid. Risken är stor att tvingas verkställa egna nedskärningar, och med små elev-/barnunderlag kommer även oron för framtiden nu bäras på egna axlar.

Även om det i både Vitådalen och Svartöstaden är ekonomiska föreningar, utan vinstsyfte, som planerar för friskolor/-förskola, blir initiativen också ofrivilligt en kugge i det maskineri av marknadslösningar – det fria skolvalet, LOV, privatisering av offentliga tillgångar – som tillsammans hotar splittra sammanhållningen som kommer behövas i förnyade proteströrelser när styrande landet runt förbereder sig på att låta personal, barn och äldre betala för den ekonomiska krisen.
Även om de egendrivna verksamheterna som kan bli verklighet i Vitå och Svartöstaden inte går att jämställa med de stora vinstdrivande friskolekoncernerna riskerar de att ställas inför samma frågor. Till skillnad från kommunala skolor har alla friskolor möjlighet att neka plats till en elev med särskilda behov, och på så sätt undvika att anställa en specialpedagog – något som kan bli en uppenbar kompromiss om budgeten och hela skolans existens ligger på marginalen.

Rättvisepartiet Socialisterna, som från start har kämpat mot ”Framtidens skola” och nedskärningarna, säger:
– RS sitter inte i BUN och har därför ingen röst i frågan om friskola i Vitå, men om vi hade haft det skulle vi, trots att vi är motståndare till friskolor, inte gått emot dessa skolor utan röstat ja, förklarar Jonas Brännberg, en av RS två ledamöter i Luleå kommunfullmäktige, och fortsätter:
– Men om vi satt vid makten i Luleå skulle det finnas kommunala skolor och förskolor i Vitådalen och i Svartöstaden, och både stordriftshetsen och nedskärningarna skulle vara skrotade.
– Vi är emot planerna på att sälja fastigheterna – allas gemensamma tillgångar. Kommunen borde istället hyra ut skolorna, tills kampen ser till att vi har en ny kommunledning som satsar på välfärden och som kan återöppna bra kommunala skolor.
– Det är viktigt att komma ihåg att föräldrar, personal, elever och alla som vill ha levande landsbygd och lokalsamhällen kommer att behöva fortsätta organisera sig tillsammans, för folkomröstningen och för att ta strid mot alla nedskärningar.
– Vi kommer att fortsätta kämpa för en folkomröstning, emot hela ”Framtidens skola”, för ett stopp för nedskärningarna och för en massiv upprustning av skolan och hela välfärden. Är det något som coronakrisen har visat är det att det finns pengar och att vi inte kan gå tillbaka till den svältkur som välfärden har levt under i decennier, avslutar Jonas Brännberg.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!