Planeten brinner – för en socialistisk värld

I USA har tre gånger fler arbetare strejkat i år än under hela 2021. Uppgången i antalet strejker, och antalet fackligt organiserade, sker dock från en låg nivå och är bara i sin början (Foto: Elliot Stoller).

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

”En vinter av globalt missnöje ligger framför oss. Förtroendet rasar, ojämlikheten exploderar, vår planet står bokstavligen i brand”, sa FN:s generalsekreterare António Guterres till de världsledare som deltog på FN:s generalförsamlings årliga möte den 21-23 september. Ett möte som hölls så långt bort från verkligheten som man kan komma och som efter att världsledarna fått prata av sig slutade i ingenting. Det kan heller inte bli annat, eftersom FN är i händerna på de imperialistiska makterna och världens regeringar förenas i sitt försvar av kapitalismen och dess klassherravälde.

Dagens många samverkande kriser har alla en gemensam orsak – den ohejdbara plundring och utsugning som är ett med det kapitalistiska systemets vinstjakt.
Klyftorna är groteska. Världens tio rikaste individer, alla är män, har tillsammans rikedomar som är lika stora som två femtedelar av världens befolkning – 3,1 miljarder människor. Det produceras idag tillräckligt med mat för föda världens befolkning. Men de fattiga har inte råd att köpa den mat som finns.
År 2022 håller på att bli ett år av oemotsvarad hunger. 345 miljoner människor lider nu av akut hunger, vilket är mer dubbelt så många som 2019. Var fjärde sekund dör en människa i världen av hunger, larmade hundratals internationella hjälp- och biståndsorganisationer i ett öppet brev till FN:s generalförsamling.
Fortsatt ökade utsläpp och regeringarnas sänkta klimatambitioner får utvecklingen att gå rakt motsatt den som krävs för att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Kapitalismen har satt planeten i brand och för att hindra dess fortsatta spridning krävs att systemet avskaffas för att möjliggöra en planerad global hushållning.

År 2022 håller på att bli ett år av oemotsvarad hunger.

Den tid av globalt missnöje som FN-chefen varnade för är redan här, vilket inte minst dagens kamp i Iran vittnar om. Det är unga och framför allt kvinnornas revolt som har satt Iran i gungning, och i söndags (den 25 september) uppmanade de oberoende lärarfackens centralorganisation (CCITTA) till strejker måndag och onsdag denna vecka. Fler strejker skulle ge kampen ytterligare styrka och möjlighet att gå betydligt längre än 2019.
Prisökningarna tände gnistan till den globala revolt som inleddes i år och som också kan sägas utgöra en fortsättning på den masskamp som skakade världen strax innan pandemin. Men denna gång har kampen ett större inslag av arbetarstrejker.
”Världens ekonomier hotas av strejker och andra arbetarprotester. Särskilt starkt är hotet inom ekonomins nyckelsektorern som transport och logistik samt energisektorn. Från järnvägs- och hamnarbetare i USA och de som jobbar på naturgasfälten i Australien och till Perus lastbilsförare – alla kräver de bättre villkor och kompensation för att inflationen äter upp deras löner”, skrev nyhetssajten Bloomberg i somras.
Samtidigt är motståndsviljan fortsatt hög bland lärare och vårdanställda, två arbetargrupper som stod i spetsen för den globala kampen under pandemin.
Globalt tenderar antalet strejker att öka och det finns en vilja att ta igen vad som har förlorats.
I exempelvis USA har tre gånger fler arbetare strejkat i år än under hela 2021. Uppgången i antalet strejker, och antalet fackligt organiserade, sker dock från en låg nivå och är bara i sin början.

Det är genom dagens kamp som stridslinjerna dras mot de attacker som hotar när kapitalismens kris fördjupas. Att det växande politiska tomrummet till vänster ännu inte har börjat fyllas av nya arbetarpartier och en växande revolutionär socialistisk vänster håller dock tillbaka kampen och medvetenhetens utveckling, vilket ständigt ger högern en möjlighet att parasitera på och delvis kidnappa det växande missnöjet.
Kapitalismen kan bara avskaffas genom en medveten, välorganiserad massrörelse som hämtar sin styrka från såväl sin numerär och beslutsamhet som sitt politiska program, strategi och taktik.
Det är en sådan massrörelse som Rättvisepartiet Socialisterna och ISA, den internationella socialistiska organisation vi tillhör, tillsammans med andra vill bygga för att forma en socialistisk värld i fred och frihet.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!