Stora ”besparingar” på sjukvården i Region Jämtland-Härjedalen

Stålbad stundar för vården i Jämtland-Härjedalen. Dags för walkouts? (Foto: Public Domain).

av Sigbritt Herbert / Artikel i Offensiv

Region Jämtland-Härjedalen motsvarar 12 procent av Sveriges yta, men bara 1,2 procent av landets befolkning. Cirka hälften av invånarna bor i Östersund med omnejd. Eftersom i stort sett hela regionen är befolkad är den glest befolkad. Många äldre bor i småbyar. Mycket blir dyrt i en sådan region, som sjukvården, och regionen har länge dragits med dålig ekonomi; man har tvingats låna för att klara dagliga utgifter som löner.

Nu har det blågröna styret gett regiondirektör Hans Svensson i uppgift att få ordning på ekonomin. Man har redan beslutat om en skattehöjning på 50 öre, fastän man redan har bland de största skattetrycken i landet, men där medellönerna är bland de lägsta. 
Regiondirektören har fått order om att ”spara”, alltså skära bort, 90 miljoner kronor. Han får i stort sett fria händer.

Tidigare i år beslutade regeringen om fördelning av kostnadsutjämningen. Regionen fick då ett tillskott på 196 miljoner kronor. Annika Östling, ordförande i Jämtlands läns läkarförening, är mot den bakgrunden förvånad över sparkravet på 90 miljoner kronor. 
I dagsläget talas det om personalnedskärningar på mellan 160 och 180 tjänster, främst inom vården och då främst på Östersunds sjukhus. Exakt vilka personalkategorier som drabbas vet man inte. 
Helena Palm, ordförande i Kommunal, påpekar att neddragningar kan innebära att personal tvingas utföra arbetsuppgifter som egentligen inte ligger inom deras område. Det blir en kedjereaktion där alla yrkesgrupper drabbas.
För några år sedan skulle dåvarande landstinget spara pengar och beslöt om ett totalstopp för hyrpersonal. Resultatet blev kaos, med strömavhopp av främst läkare. Det har tagit år och pengar att reparera det. Det beslutet visar på något som Annika Östling på läkarföreningen oroas allt mer över, nämligen att de som jobbar på golvet konsulteras i allt mindre utsträckning. 
Man tar in externa konsulter och flyttar beslutsmandaten allt högre upp i organisationen. Besluten blir på det sättet allt mer skrivbordsprodukter utan förankring i verkligheten. Resultatet av besluten blir därefter. 

Nu ska alltså 160-180 tjänster bort. Lägg till det att 100 tjänster har varslats under det senaste året och man förstår att läget riskerar att gå över styr. Invånare i Jämtland har lika stor rätt som andra delar av landet till en fungerande sjukvård. 
Det som krävs för att rädda situationen är en massiv protestvåg och organisering underifrån som kan pressa regeringen till att skjuta till extra resurser – annars riskerar regionen konkurs.
Det börjar bli dags att ta hjälp av de verkliga experterna – de som jobbar på golvet; sjuksköterskor, läkare, städare med flera.