Storsjön i Jämtland är Sveriges femte största sjö och vattentäkt för uppemot halva Jämtlands befolkning. Området runt sjön är mycket bördigt och jordbruk har bedrivits i området i minst 1 500 år. Större delen av jordbruket i Jämtland bedrivs än i dag i området runt Storsjön.
Berggrunden i området består av alunskiffer som innehåller en blandning av olika mineraler i låga koncentrationer. På en del ställen är koncentrationen av ett visst mineral så hög att det anses lönsamt att bryta den.
Ett sådant område är Oviken sydväst om Storsjön, med Myrviken som något av en centralort. Det australiensiska företaget Aura Energy har fått prospekteringstillstånd beviljat.
I första hand tänker man bryta vanadin. Man vill också utvinna kaliumsulfat, nickel, zink och molybden. I berggrunden finns också uran som tidigare, innan Sverige fick förbud mot uranbrytning, varit av stort intresse från gruvbolaget. Intresset finns kvar och bolaget hoppas att förbudet hävs. Man räknar med att ca 14 procent av intäkterna i så fall kommer från uranbrytning.
Även om uranbrytningsförbudet inte hävs kommer uran att finnas med i avfallet när man har utvunnit andra metaller.
Bolagets omedelbara planer är ett dagbrott där man tänker sig bryta i storleksordningen 3,5 miljoner ton per år. Hela det planerade industriområdet kommer enligt bolaget att bli flera kvadratkilometer stort. Det inkluderar avfallsupplag, gråbergshögar, anrikningsverk och kontor.
Bolaget har egentligen mycket större planer. Man säger sig ha kartlagt en fyndighet på 2,08 miljarder ton. En uppskattning är att ett dagbrott skulle beröra mellan femton och tjugo kvadratkilometer. Det planerade området ligger en bit upp i skogen, inte på jordbruksmark eller i omedelbar närhet till Storsjön. Därför hävdar bolaget att det inte pågår någon verksamhet inom det planerade området. Man bortser då från områdets betydelse för renskötseln, skogsbruket och friluftslivet.
En brytning av stora mängder skiffer för att få fram den lilla mängd användbara metaller som finns betyder stora avfallsupplag. I Kvarntorp i Närke bröt man alunskiffer från 1942 och cirka tjugo år framåt. Slagghögen är i dag Närkes högsta punkt. Det finns fortfarande problem med läckande förorenat vatten därifrån. I högen finns också sönderfallande uran. Allt det är att vänta i Oviken inte långt från Storsjön. Följderna för vattenförsörjningen i området kan bli stora.
Det finns många problem. Ett är grundvattnet. Vid ett dagbrott strömmar vatten ner i gruvan. I Kaunisvaara i Norrbotten har grundvattennivån närmast dagbrottet sänkts med upp till 17 meter. Ett annat orosmoln är de kväveföreningar som är rester av sprängämnen. Det finns en risk att de följer med vatten från gruvan och kan bidra till övergödning. Storsjön är i dag en tämligen näringsfattig sjö med klar sikt. Ett annat problem är de omfattande transporter som kommer att behövas. Det kommer att innebära åtskilliga lastbilstransporter på i dag smala vägar.
Samtliga partier i Bergs kommun, där den planerade gruvan ligger, säger nej till gruvbrytning. Man anser att miljökonsekvenserna är för stora. Vid kommunfullmäktigemötet 28 september togs ett enhälligt beslut att säga nej till gruvbrytning. Det viktigaste argumentet var värnande av vattnet. Problemen vid andra gruvor avskräcker. En stor farhåga är en katastrof likt den i Talvivaara i Finland där ett dammbrott resulterade i att stora mängder förorenat vatten läckte ut. Om det händer något liknande vid gruvan i Oviken riskeras dricksvattnet för halva Jämtlands befolkning. Det är en risk man inte är beredd att ta.
Tisdag den 28 november anordnar Aura Energy två så kallade samrådsmöten, ett på eftermiddagstid och ett på kvällen. Tiden mellan mötena planeras ett demonstrationståg mot gruvbrytning avgå från Ovikens gamla kyrka till möteslokalen kl.16.30. ■
Sigbritt Herbert
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.