“Work hard, have fun, make history”

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Julia Lindblom har gjort ett omfattande jobb i kartläggningen av Amazon i boken Amazon bakom framgången (Verbal förlag, 2021). Jag lärde mig väldigt mycket om övervakningskapitalismen, som är en nyckel bakom att företaget har blivit bland de största. Jag gläds såklart av all arbetarkamp som hon skildrar. Och jag skulle vilja veta så mycket mer – för boken täcker väldigt mycket, men ganska lite från varje fält.

Julia Lindblom har genom flera års arbete gjort en mycket viktig översikt över ett av världens största företag som alla socialister måste ha koll på för att förstå och utmana den moderna kapitalismen. 
I oktober är Amazon näst största företag i världen på Avanzas lista. Med de 800,000 anställda (i olika länder) är Amazon den näst största arbetsgivaren i USA, och omsätter 280 miljarder dollar. Under pandemin har e-handeln skjutit i höjden i både USA och Europa, till exempel ökade den med 50 procent i Sverige december 2020 och Amazon fördubblade sin vinst det kvartalet.

Amazons grundare är Jeff Bezos, som i början av detta år avgick som vd för att bli styrelseordförande. Bezos satte förra året rekord när han passerade 200 miljarder dollar i personlig förmögenhet (cirka 1,700 miljarder kronor) och han befinner sig i ständig tävling om att vara jordens rikaste person.
Lindblom sätter ord på exploateringen. Ett av besluten som Jeff Bezos och Amazon tog sommaren 2020 var att ta bort de extra två dollar i timmen som de anställda på Amazons lager hade fått under pandemin. 
Det hela kan inte illustreras tydligare än med det vidriga projektet som Jeff Bezos har; att tävla med världens näst rikaste man Elon Musk om att kolonialisera rymden. 
Det här är inte bara genom sina egna stinkande rymdfärder. 
Sommaren 2020 godkände USA:s myndighet för etermedier Amazons ansökan om att sätt in 3,236 nya satelliter kring jordens omloppsbana, vilket är lika många som redan cirkulerar där. Satelliterna är en förutsättning för att ta övervakningskapitalismen till nya nivåer och leverera snabbare internetuppkoppling. En nivå närmare jordytan är det drönarsystem för leveranser som Amazon håller på att utveckla och har fått klartecken från amerikanska luftfartsstyrelsen för detta. 

Vi får följa Amazons utveckling. År 1995 öppnade Amazon den första sajten med onlineförsäljning av böcker för allmänheten och 1997 börsintroducerades företaget. Amazon tillät förlust i många år för att slå ut konkurrenter; inte förrän 2003 kom den första vinsten. Det som Lindblom skriver, som jag inte visste, var att nyckeln bakom Amazon är att de hade förstått något unikt. 
“I den nya uppkopplade världen kunde man tillgodogöra sig data om hur människor navigerade på sajter. Människor som alla var potentiella kunder. Amazons sajt blev tidigt ett slags digitalt laboratorium där vanemönster och klickbeteenden noga studerades”. 
Amazon tog patent på varumärket “1-Click”, som innebar att kundens uppgifter sparades tills nästa gång. Med olika metoder lyckades Amazon pressa sig fram för att komma först i sökningar på webbportaler. Sen började Amazon sälja plattformstjänster till andra företag som Toys R US.
Amazon var tidiga med molnlagring och bland Amazon Web Services tusentals kunder idag finns AirBnB, Netflix, Monsanto, McDonalds, Canon, NASA och Ticketmaster, och de sköter också teknisk infrastruktur åt universitet, företag och myndigheter. Genom medlemsklubben Prime fick Amazons kunder fördelar, samtidigt som alla kunders köpmönster möjliggjorde för Amazon att tidigt bli ledande inom denna “hårdvaluta” inom den moderna kapitalismen, som styr produktion, reklam och lokalisering av lager med mera. Idag har Amazon 200 miljoner betalande medlemmar. 
Andra delar som Lindblom går igenom är skatteplaneringen, de automatiserade lagren, expanderingen i Kina och Indien (men Amazon fick lämna Kina och kunde inte konkurrera med Alibaba), det största uppköpet någonsin som var livsmedelskedjan Whole Foods, apotek och och hälsovård, den mest uppmärksammade produkten som är assistenten Alexa (motsvarighet till Siri) och mycket mer. 

Viktigast är arbetarnas villkor. Julia Lindblom har gjort många egna resor mellan Europas lager och även samlat information från många andra. Det har förekommit ganska många strejker, bland annat i Rom och från fackföreningen Verdi på Amazons lager i Tyskland. Arbetarna samordnar sig mellan länder som Polen, Tyskland, Spanien, Italien, Frankrike, Slovakien och USA genom Amazon Workers International – AWI – sedan 2014, och genom Uni Global Unions.
Det är viktigt med samordningen. Nätverket märkte att när det strejkades i Tyskland ökade arbetsbördan för arbetarna i de polska lagren. Den fackliga organisatören Christian Krähling som boken är tillägnad säger: 
“Trots att vi arbetade för samma tyska marknad skilde sig villkoren avsevärt. I Tyskland arbetade vi åttatimmarsskift, medan de i Polen arbetade tiotimmarsskift. I Tyskland var det ungefär lika stora andelar män och kvinnor, medan avsevärt fler kvinnor arbetade på Amazons lager i Poznán.”
När AWI lärt sig detta förberedde sig de polska arbetarna inför nästa tyska strejk genom en slowdown, en maskningsaktion. Det hade varit guld att få läsa mer om strejkerna, hur de organiserades, vad de uppnådde och så vidare. Men det kommer säkert fler böcker.
Påskhelgen 2019 har Verdi en av alla sina strejker för kollektivavtal på Amazon, där 2,500 arbetare deltog. I Leipzig organiserar nu Verdi 1,100 medlemmar på lagret. Den fackliga kampen har bland annat lett till att Amazon i Tyskland har infört en julbonus på 400 euro, stoppat osäkra anställningar och på flera lager inte har bemanningsföretag.

Författaren Julia Lindblom (Foto: Mya Hang).

Våren 2021 drevs den stora kampanjen för en fackförening på Amazon i Bessemer, Alabama, USA av handelsfacket RWDSU. Amazons antifackliga kampanj besegrade facket som fick 734 röster, mot nej till fack som fick 1,798 röster. Enligt den fackliga aktivisten Zama, som organiserar arbetare genom Amazonias i New York och Chicago, berodde RWDSU:s misslyckande på att de först försökte bilda en fackklubb genom de offentliga kanalerna utan att ha byggt upp ett kollektivt nätverk underjordiskt. Det som saknades var stridsorganisationer på golvet som har visat vad de går för, som arbetarna kan lita på.
Själv har han erfarenhet av att starta med grundläggande frågor som rent vatten till arbetarna och nattbuss så att man kan sig hem efter skiftet. 
Lindblom skriver om Jeff Bezons nolltaxering och att Amazon redan vid etableringen i Seattle 1994 fick en låg skattenivå. Jag saknar i boken den politiska kampen i Seattle som har lett till Amazon-skatten. Kshama Sawant sitter i Seattles kommunstyre för Socialist Alternative som är Rättvisepartiet Socialisternas systerparti. Hon har redan sedan länge kampanjat för att Amazon måste beskattas för att staden ska få in pengar till att bygga bra och billiga bostäder.
Sawant fick igenom en Amazon-skatt ett kort tag 2018, men den revs strax upp på ett möte där Kshama Sawant inte kunde delta. I återvalskampanjen 2019 var Amazon-skatten en huvudfråga. Det blev till en otrolig David mot Goliat-strid mellan arbetarkämpen Kshama Sawant och motkandidaten Egan Orion, som fick mer sponsorpengar av Amazon än vad någon politiker någonsin fått. Men Sawant vann!
På seattle.gov kan man läsa om skatten som infördes i april förra året för Amazon och de andra två procent största företagen för att införa covid-stöd, allmännyttiga bostäder, grön omställning och massiva jobb-program. 

Rubriken på den här artikeln om att ha kul och så vidare är ett ordspråk inom Amazon som ger uttryck för den kultur som företaget försöker dominera sina arbetsplatser med.
Lindblom ger många andra exempel på riter och nyspråk. Det är avsmakande med tanke på hur arbetarna tvingas slita ut sina kroppar. Arbetets automatisering beskrivs utförligt. Tidigare var lagren byggda så att varor av en och samma sort låg på en plats. Nu är varorna packade så att de tar minst plats, i stora öar där varor av allsköns kategorier ligger huller om buller.
Det går inte för en arbetare att se någon logik i sorteringen, utan arbetaren blir helt i händerna på de datorer som håller ordningen. I sina händer håller arbetaren handscannern som gör att arbetsledningen kan övervaka vartenda steg, varje minut.
Just-in-time produktionens historik gås igenom. Rapporter från till exempel svenska Framtidsinstitutet förutspår att hälften av yrkena på svensk arbetsmarknad kommer att försvinna i och med robotiseringen. Men det är ju en fråga om kamp mellan arbete och kapital, som nämns kort i boken. Det finns inget automatiskt med att mer AI skulle leda till lättnader för arbetarna. Tvärtom.

Lindblom visar hur arbetsskadorna på lagren i USA är mycket större på Amazon än på andra arbetsplatser och att de är flest på de lager med mest robotisering. Lagret utanför Seattle hade flest arbetsskador av någon arbetsplats i hela landet, fem gånger så många skador som genomsnittet inom industrin. 
Amazon övervakar sina anställda och speciellt fackliga företrädare för att stoppa fackföreningar. Amazon har rekryterat personal direkt från underrättelsetjänsten för detta. Keith Alexander valdes in i Amazons styrelse 2020. Han var tidigare chef för USA:s nationella säkerhetsmyndighet. Samma underrättelsetjänsten vars illegala avlyssning och datainsamling visselblåsaren Edward Snowden avslöjade. 

Ja, det är skrämmande hur långt samarbetet gått mellan stat och kapital, hur oändlig exploateringen verkar – med visioner om kolonisering i rymden och att arbetarna ska bli en del av maskinerna istället för att maskinerna ska befria arbetarna. Allt detta visar framtiden om kapitalismen som system får bestå.
Fröet till en annan framtid ligger i de hundratusentals arbetarna. Vilken teknik som än hittas på kommer ett organiserat och gemensamt motstånd kunna stänga ned den. Julia Lindbloms bok måste ses som en väckarklocka. Även i de svåraste förhållanden finns alltid en väg framåt för kampen.

Författare: Julia Lindblom
Förlag: Verbal förlag
Utgivningsår: 2021
Antal sidor: 274

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!