”Samordnat motstånd krävs”

av Per Olsson

Nyligen aviserade Karolinska universitetssjukhuset i Region Stockholm att ytterligare 500 jobb måste bort, trots en förvärrad vårdkris (Foto: Offensiv).

Samtidigt som behovet av utbyggd välfärd stadigt ökar och klyftorna växer, trots år av relativt stark högkonjunktur, menar regeringen att det inte finns utrymme för några nya satsningar. Istället innehöll regeringens senaste budget nedskärningar på en rad områden – därefter aviserade regeringen den största militära upprustningen i Sverige sedan 1940-talet.

Till det ska läggas att värnskatten tas bort vid årsskiftet, vilket innebär att statskassan förlorar 6,3 miljarder kronor för att miljonärerna ska få ett par tusen extra i månaden. Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) blir det till exempel inga höjningar av statsbidragen till kommuner och regioner/landsting, vilket innebär att kommunsektorn bara får 15 av de 35 miljarder kronor som behövs för att kunna upprätthålla dagens standard fram till år 2022. 
Detta i ett läge där vårdkrisen stadigt förvärrats. I Region Jämtland-Härjedalen är krisen akut. Underskottet har ökat till 1,3 miljarder kronor och de allt större nedskärningar som inkluderat stängda vårdcentraler, jobbneddragningar och försämrade arbetsvillkor har gjort ont värre.
Nyligen aviserade Karolinska universitetssjukhuset i Region Stockholm att ytterligare 500 jobb måste bort. ”Beräkningarna visar nu att Karolinska är i ett läge där drygt en miljard kronor kommer att behöva sparas under 2019, trots de 725 miljoner kronor extra som Region Stockholm skjutit till för året”, skriver Karolinskas ledning om den särskilda kris som råder på sjukhuset.
Enbart vården behöver en summa som är mångdubbelt större än vad regeringen och januariavtalet är beredd att ge.

Nio av tio kommuner genomförde nedskärningar – eller ”effektiviseringar” som det kallas på byråkrat- och pampspråk – förra året. Och det oavsett politiskt styre. Trots det betecknade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att ”läget hittills varit relativt gott” (Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, i Dagens Arena den 8 april).
Enligt beräkningar från Lärarförbundets lokalavdelningar lägger över 60 procent av landets kommuner mindre pengar på skolan i år.
Men ”det ser ännu värre ut när vi tittar på de preliminära budgetramarna för 2020 och 2021. De demografiska förändringarna börjar nu att göra ordentliga avtryck i kommuners och landstings budgetar. De rapporter om nedskärningar som det nu berättas om är således bara en ljum sommarvind i jämförelse med vad som komma skall”, larmar tankesmedjan Balans under rubriken ”Nedskärningsbomben briserar – nu krävs samordnat motstånd”. 

Vårens många protester och de många personaluppror som formerats – det senaste är Skolledar­upproret – har lagt en grund för en höst av samordnade protester med början i den nya globala klimatstrejken den 27 september. 
Det följs av den demonstration som Lärar- och Förskoleupproret med flera utlyst till den 12 oktober och som arrrangörerna bör bjuda in brett till för att göra den dagen till en gemensam, landsomfattande aktionsdag mot nedskärningar och ojämlikhet – för omedelbar upprustning av välfärden.