Den kommunala gymnasieskolan slås ut när friskolorna sprider sig som ogräs i Stockholms län. På en ny marknad med en avreglerad skola känner sig nu många rektorer pressade att privatisera.Över 40 ansökningar har hittills kommit in till Skolverket om att få starta privata gymnasieskolor till höstterminen 2008.
Det är dubbelt så många jämfört med förra året. Med den här utvecklingen beräknas antalet elever som går i kommunala gymnasieskolor i Stockholm att ha sjunkit från dagens 18 000 till 15 000 år 2015. Redan nu till höstterminen 2008 läggs S:t Görans gymnasium ner, utöver det skulle 3 000 elever färre i den kommunala gymnasieskolan motsvara att tre stora gymnasier läggs ner.
– Den kommunala skolan är väldigt bra, och vi kommer att satsa ännu mer på den, säger folkpartiets pressekreterare i Stockholms stad Andreas Åström till Offensiv. Han påstår att han inte alls är orolig för att friskolorna skulle slå ut den kommunala skolan och menar att friskolor är ett alternativ som kommer underifrån av lärare, föräldrar och elever.
Drivs av bolag
Men av de tolv nya fristående gymnasieskolor som slår upp portarna i höst så drivs tio av bolag som redan har andra skolor. I Täby kommun känner skolpersonal och elever att den planerade privatiseringen av Tibble gymnasium är så kuppad av rektor och kommunens moderaterna att en lärare till Dagens Nyheter (070328) uttryckte att det hade ”skötts moraliskt förkastligt”. 43 av lärarna, nästan hälften av alla, har nu sökt nytt jobb i lokaltidningen.I raden av artiklar i Dagens Nyheter om gymnasiefriskolor i Stockholms län de senaste veckorna har även rektorer som känner sig mer eller mindre tvingade att privatisera kommit till tals. Både Hjördis Berggren, rektor för gymnasierna S:t Martins och Löfströms i Sundbyberg, och Håkan Söderström, rektor för Danderyds gymnasium i Danderyd, säger att de aldrig skulle ha kommit på tanken att privatisera om inte förutsättningarna ändrats så med en avreglerad skola.
Friskolorna skapar ett stålbad som slår ut de skolor som inte klarar konkurrensen. Det blir en överetablering av skolor som lämnar höga kostnader för halvfulla lokaler när skolpengen följer med eleven till en annan skola. I kampen om Stockholmsungdomarna satsar friskolorna på specialiserade program och hård marknadsföring. Kommunen däremot är skyldig att se till att alla utbildningar finns. För att kunna behålla sina program och för att inte på sikt tvingas att bara stå för de dyraste och minst attraktiva programmen så känner sig därför många rektorer pressade att privatisera.
Kostar 25 000
För varje elev som valde att gå i en friskola år 2001 kostade det kommunen 25 000 kronor, enligt en rapport från LO. Att elever i friskolor i genomsnitt går ut med högre betyg än elever i kommunala skolor duger inte som argument för att friskolor skulle vara bättre då dessa betyg främst kan kopplas till elevernas sociala bakgrund.Istället bör ses hur andelen elever med ofullständiga betyg ökat betydligt de senaste fem åren i takt med en drastisk tillkomst av friskolor. Friskolorna är en orsak till nedskärningarna inom skolan, men den ökade andelen elever som inte uppfyller målen beror även rimligtvis mycket på den raserade välfärden i stort.
Man kan även fråga sig vad som hände med valfriheten när flera kommuner, som till exempel Danderyd och Sundbyberg, eller stadsdelar i Stockholms stad, som till exempel Bromma, talar om att bestå av endast fristående skolor.
Nedskärningar
Friskolornas utbredning sker samtidigt som högerstyret i Stockholm genomför stora nedskärningar i de kommunala skolorna. På så sätt ska ytterligare föräldrar och personal tvingas välja friskolor.Elevkampanjen kämpar för upprusning av de kommunala skolorna, för rätt till bra utbildning för alla.
Lina Westerlund
