
Demonstrationen 23 oktober växte nästan omedelbart till en massrevolt mot det stalinistiska förtrycket.
Efter andra världskriget slut och fram till 1989-90 styrdes Ungern av en stalinistisk byråkrati, en totalitär byråkrati som kallade sig socialistisk men som inte hade något gemensamt med socialistisk demokrati.
Tog makten
När ungdomen och arbetarna reste sig i Ungern 1956, rasade denna byråkratiska maktapparat samman. För en kort tid låg makten hos massorna och de demokratiskt valda revolutionskommittéerna, vars förebild var den ryska revolutionens (oktober 1917) sovjeter.”Det är sovjeter som håller på att bildas. Sándor, de sanna sovjeterna, de där som inte fick möjlighet att överleva i Ryssland 1917… ur detta kommer världens enda socialistiska, demokratiska stat att framgå”, säger en vän till Budapests dåvarande polischef Sándor Kopácsi i den sistnämndes utmärkta bok Den ungerska tragedin.
De ungerska massornas hjältemod kan inte kläs i ord. Under de första dagarna slog massorna tillbaka alla försök att slå ned upproret.
Men avsaknaden av ett socialistiskt parti och program, tillsammans med att kampen inte följdes av större revolter i andra länder, gjorde att upproret kunde krossas i blod efter en Sovjetledd invasion i november.
Både de stalinistiska regimerna i Öst (Sovjet eller Östeuropa) och de kapitalistiska regeringarna i Väst fruktade massrevolten i Ungern.
”Tvärtemot vad man sagt oss skulle västländernas regeringar inte röra ett finger för att hindra den slakt man beredde sig för i Budapest” (Den ungerska tragedin s 224).
Mer om Ungern -56 i kommande nummer av Offensiv.
Per Olsson