
När hon var 16 år gammal kom hon in på en dansskola i New York. En kort tid efteråt fick hon reda på att hon var gravid och till följd av detta tvingades hon in i ett äktenskap.
Calista var bara sexton år gammal när hon fick reda på att hon var gravid – och på grund av att hennes dåvarande pojkvän är djupt troende och mormon tvingades hon in i ett dödsdömt äktenskap.
Efter ett åtta år långt äktenskap fick Calista nog. Hon slog fast: ”Antingen sticker jag nu, eller så dör jag”.
Repressalierna från hennes man lät inte vänta på sig. Hon blev utslängd från deras gemensamma lägenhet och tvingades lämna sina barn. En kort tid efter seperationen fick Calista en förfrågan om att börja strippa.
Calista, som då var i stort behov av både lägenhet och pengar, tackade ja.
Dokumentären är brutalt ärlig och det är inget som lämnas osagt. Regissören och manusförfattaren Stefan Berg tar oss in under skinnet på Calista och det är en rå verklighet som skildras. Hennes livsberättelse är hjärtskärande, men dokumentären vill inte förmedla att Calista är ett offer – utan att hon är en ”överlevare”. Den scen som i dokumentären utmärker sig mer än någon annan är när Calista beskriver hur en av kvinnorna som strippat på klubben har tagit en överdos och hur deras chef vägrar att kalla på en ambulans – av rädsla för att polisen ska komma till platsen.
Strippklubbar och industrin bakom detta är något som idag sällan lyfts fram i den politiska debatten. Denna dokumentär fyller det tomrummet.
Det politiska etablissemanget världen över talar ofta om hur kvinnor som strippar eller prostituerar sig har ett fritt val, men i denna debatt är det sällan man hör de utsatta kvinnornas röster.
Calista blir en röst för de kvinnor som inte kan, vill eller vågar höja sina röster.
När jag frågar Calista om hur hon idag ser på sin period som strippa, svarar hon:
– Jag ser det som något som har stärkt mig. Trots att jag är emot exploateringen och utnyttjandet av kvinnor, har det verkligen gjort mig starkare. Jag har fått se branschen på nära håll, vilket gett mig en erfarenhet jag kan använda i mitt framtida politiska arbete.
Linnéa Wallberg