
Sjukhusdirektören kallar situationen för en tillfällig topp och tycker inte att det finns någon anledning till panikåtgärder. De anställda håller inte med.
”Minimibemanning”
– Vi är Sveriges största barnsjukhus men i dagsläget drivs det med minimibemanning. Inom industrin driver man produktionen på det sättet max ett dygn för att inte riskera utfallet. Här gör vi det hela tiden, sa Mikael Rolfs, narkosläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus till Svenska Dagbladet den 16 februari.Krisen på Astrid Lindgrens barnsjukhus speglar det grundläggande feltänk som verkar finnas inom resten av vården. Ett större vårdbehov matchas inte av ett större antal vårdplatser. Medan andelen äldre har blivit större och lever längre, fortsätter äldrevården att rationaliseras. Och i Stockholm ökar nu antalet födda; 2006 föddes 26 000, vilket motsvarar en ökning med 40 procent.
Drabbad av åtstramningar
Därför har man satsat mer resurser på förlossningsvården, medan specialistbarnsjukvården har drabbats av åtstramningar, konstaterar Tommy Söderberg och Per Åmark, barneurologer på Astrid Lindgrens sjukhus. De jämför det med att öka antalet skolplatser med 40 procent i årskurs ett och samtidigt minska resurserna i årskurs två (Svenska Dagbladet den 21 februari).Majoriteten av Sveriges kommuner och landsting gick med överskott förra året, Sveriges statsfinanser är mycket goda och svenska företag fortsätter att ösa guld över sina aktieägare.
I Offensiv har vi tidigare skrivit om hur läkare i Stockholm tjänar miljontals kronor på att driva privata vårdcentraler och stoppa skattepengarna i egen ficka.
Finns pengar
Ändå har Sverige ”inte råd” att ge svårt sjuka barn den vård de behöver. Det bästa svaret det moderata landstingsborgarrådet Filippa Reinfeldt har, är att tillsätta en snabbutredning som under mars månad ska ge besked om hur budgetens 31,5 miljoner kronor kan komma att omfördelas.Inte mer pengar, med andra ord, utan pengar som tas från andra verksamheter.
Ulrika Waaranperä