Syndikalisternas strid för sju sparkade städare på krogen Berns i Stockholm med blockader varje helg fortsätter som en viktig angelägenhet för alla fackligt aktiva och förkämpar för solidaritet med de papperslösa.– Vi fortsätter kampen så länge den känns peppande och stärkande, säger SAC:s presstalesman Emil Boss till Offensiv.
Varken sommarens brösttoner från branschorganisationen Sveriges Hotell och Restauranger med utspel mot blockaderna från deras anlitade och S-märkta PR-konsulter om ”maffiafasoner”, nålsticken från LO-facket Hotell och Restaurang eller polisens ”skyddszoner” som har flyttat blockadvakterna längre från entréerna har kunnat knäcka motståndet. Lika lite som Folkpartiets valupptakt på Berns och Kristdemokraternas valvaka där i öppet förakt mot de papperslösa.
– Det har tvärtom haft en motsatt effekt, säger Emil Boss.
Den fortsatta kampen innebär en tydlig markering till hela branschen att inte ha det som på Berns med en hittills sju månader lång blockad.
– På andra krogar som Sturehov, Riche och Papagrappa har lösningar underlättats redan vid förhandlingsbordet eller efter korta blockader. Vi vinner faktiskt åtta av tio liknande konflikter. På restaurangen Josefina vann vi efter en ett år lång strid.
Högeralliansens valseger betyder att det knappast blir någon ny lag om ”Solidaransvar”, som i Tyskland och senast i Norge förra året, som tvingar krogar och byggföretag o s v att ta ansvar för underentreprenörernas arbetsvillkor.
Striden på Berns, som också har uppmärksammats av det norska LO-facket Oslo byggarbeiderforening, handlar just om att tvinga huvudentreprenören att ta ansvar för de oseriösa bemanningsföretag som skapats för att kunna bolla runt med persona-len på armlängds avstånd från ett juridiskt ansvar.
I Sverige drev LO frågan 2004, men har sedan dess lagt den på is. Berns har i stället kunnat stoltsera med att finnas på LO-facket Hotell och Restaurangs ”Schyssta lista”, där det räcker med att ha kollektivavtal. ”Men där slutar kontrollen och insynen”, som SAC påpekar.
I Norge, som införde lagen om Solidaransvar 2009, har effekten blivit att den organiserade brottsligheten med svarta pengar stegvis har lämnat byggbranschen där lagen varit verksam.
För SAC är striden på Berns av absolut central betydelse, då inte mindre än tusen av SAC:s cirka två tusen medlemmar i Stockholm är med i det så kallade Registret för anställda med otrygga jobb som städare och diskare på restauranger eller som hantlangare på byggen. En stor andel är papperslösa arbetare från Latinamerika, men också från andra delar av världen.
Emil Boss, som själv är ansluten till syndikatet inom Systembolaget, Dfsa, pekar också på den vitala betydelsen av Lagenastrejken och den gemensamma kampanjen runt Jobb- upproret mot att fast anställda lagerarbetare kunnat ersättas av bemanningsföretag.
– Det har varit väldigt peppande. Lagenastrejken satte fokus på hur fast anställda kan bytas ut mot inhyrda och hur konkurrensen mellan arbetare kan driva upp tempot. Vad vi kan visa är hur små och oseriösa bemanningsföretag ofta exploaterar och maximalt utnyttjar sina papperslösa städare under fruktansvärda villkor som få är medvetna om.
Emil Boss hoppas på en bättre relation till Hotell och Restaurang, som mest organiserar de fast anställda, och andra LO-fack. Han pekar som ett positivt exempel på det goda förhållandet till Seko inom tunnelbanan.
– Våra medlemmar ställer alltid upp med solidaritetsvarsel så snart ett LO-fack varslar om konflikt.
Emil Boss hoppas också att SAC:s Registret under demonstrationen mot rasism och nedskärningar den 4 okto-ber ska få ett bra tillfälle att lyfta frågan om den strukturella rasism som drabbar de papperslösa arbetarna allra värst.
Arne Johansson
