I hopp om att kunna fortsätta köpa sig stöd och samtidigt stimulera den privata konsumtionen aviserar regeringen ett femte jobbskatteavdrag. Bortsett från det väntande jobbskatteavdraget, som ska gälla från 2012, är regeringens senaste vårbudget tom på nyheter. Däremot 2011 års ekonomiska vårproposition (vårbudgeten) fylld av lovsånger till den egna politiken. Men inte ens högeralliansens egna tidningar är särskilt imponerade. ”Regeringen har pengar men ingen politik”, skrev Svenska Dagbladets politiske kommentator Göran Eriksson den 13 april. ”Den vårbudget finansministern presenterar i dag är egentligen ingen budget med skarpa politiska förslag, utan ett betydligt vagare politiskt dokument. Men det blir ytterligare ett PR-tillfälle för Borg att å ena sidan skryta om Sveriges urstarka offentliga finanser, å andra sidan mana till ansvarsfullhet. Har vi hört det förr?”, menade regeringsmegafonen Expressen i en ledarkommentar samma dag.
Enligt regeringens egna beräkningar ger det femte jobbskatteavdraget och höjd gräns för statlig skatt en skattesänkning enligt följande tabell:
| Årsinkomst | Skattesänkning 2012 | Total skattesänkning, jobbskatteavdrag 1-5 |
| 100 000 | 550 kr | 9 640 kr |
| 150 000 | 1 582 kr | 12 474 kr |
| 200 000 | 1 851 kr | 15 819 kr |
| 300 000 | 2 387 kr | 19 163 kr |
| 400 000 | 4 429 kr | 27 712 kr |
| 500 000 | 7 609 kr | 33 292 kr |
En undersköterska får drygt en hundralapp mer i månaden, redan välavlönade chefer får upp till 600 kronor mer i månaden 2012. Arbetslösa och sjuka får ingenting och pensionärerna får visserligen också en blygsam skattesänkning, ynka 70 kronor i månaden för de med de alla lägsta pensionerna och de med högre pension får som mest 100 kronor i skattesänkningen. Dessa skattesänkningar väger dock lätt mot det faktum att pensionärerna länge halkat efter.
Men med det femte jobbskatteavdraget och höjd gräns för statlig skatt ”tar regeringen nu ett steg tillbaka och ökar åter skatteskillnaden mellan löntagare och pensionärer. Detta trots att alliansföreträdarna i valrörelsen sa att skillnaden skulle minska.”, som PRO:s ordförande Curt Persson påpekade den 13 april.
Trots nya skattesänkningar är det inte säkert att hushållen får det bättre nästa år. Högre priser och räntor riskerar att äta upp hela skattesänkningen. Det i sin tur understryker vikten av att facken mobiliserar till strid i de avtalsrörelser som återstår att slutföras och bryter den trend av urusla avtal som hittills slutits i år.
I år kommer många hushåll att gå back. Jämfört med för ett år sedan har en tvåbarnsfamilj som bor i hyresrätt fått en försämrad ekonomi med ett par hundralappar i månaden, konstaterade Institutet för privatekonomi på Swedbank i mars.
För en tvåbarnsfamilj som bor i småhus rör det sig om en försämring på mer än 2 000 kronor i månaden. Då tillkommer utgifter för dyrare bensin. Sedan januari förra året har bensinpriset vid normal körning stigit med 180 till 420 kronor i månaden, enligt Institutet.
Förutom de försämringar vi redan har sett väntas räntan fortsätta uppåt. Riksbanken väntas höja räntan ytterligare nästa vecka. Det minskar många husägares och bostadsrättsägares marginaler än mer. Merkostnaden för ett miljonlån till rörlig ränta kan under resten av det här året efter ränteavdrag bli 580 kronor per månad, enligt institutet.
– Trots starka statsfinanser kan hushållen inte se fram emot några förslag på åtgärder, från regeringen, som förbättrar deras ekonomi i år. Hushållen får vänta till nästa år, säger Maria Ahrengart, ekonom på Institutet för privatekonomi på Swedbank, i en kommentar till vårbudgeten.
Trots stark ekonomisk tillväxt kommer arbetslösheten att bita sig kvar på hög nivå, sannolikt kring 7 procent även nästa år.
Den fortsatt höga arbetslösheten, särskilt den höga ungdoms- och långtidsarbetslösheten, blir i regeringens upp och ned vända värld till ett argument för sänkta löner och för att ta nya steg mot en låglönemarknad. Jobbskatteavdrag nummer betyder än större skillnaden mellan de som har ett jobb och regelbunden inkomst och den som arbetslös eller sjuk.
(Regeringens kosmetiska ändringar vad gäller sjukförsäkringen kommenteras i veckans Offensiv, se Regeringsbluff om sjukförsäkringen och Vem tror Alliansen de lurar?).
Finansminister Anders Borg har under de senaste veckorna offentligt krävt sänkta lägsta löner. Vid Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) konferens i mars sa Borg att ”Det tycks som om kommunalområdet haft avtal som inte fungerat väl för sysselsättningen.
Det vill säga han menade att jobbslakten i kommuner och landsting var en följd av ”för höga löner” och inte politikernas nedskärningar och privatiseringar.
Kommunalarbetarna har de lägsta lönerna på arbetsmarknaden, men Borg vill pressa ner lönen än mer och samtidigt fortsätta det nyliberala systemskifte som lett till den skandalösa situationen att antalet som jobbar inom skola och barnomsorg är 45 000 färre än 1990. De senaste två åren har antalet anställda inom äldreomsorgen minskat med 4 000 personer, inom sjukvården med 6 000, enligt beräkningar som Vänsterpartiet gjort.
”Sedan 1990 har vi blivit en halv miljon fler som kan arbeta. Behoven av vård, skola och framförallt äldreomsorg ökar kraftigt. Men antalet välfärdsjobb har blivit 35 000 färre när de i stället behöver bli fler och med mycket högre löner”, som Kommunalarbetaren skrev den 30 mars.
Oppositionen, som på det stora hela accepterat de tidigare skattesänkningar som regeringen infört, verkar inte ha bestämt sig för vad de ska tycka om det nya femte jobbskatteavdraget. Och efter månader av total tystnad skriver Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly på DN Debatt den 14 april att partiet ännu är stolt över att man till 90 procent stödde Göran Perssons ”budgetsanering” under 1990-talet och man fortfarande står bakom kravet på budgetdisciplin men att riksdag och regering måste sätta tydliga mål för sysselsättningen. ”Vi vill skriva in i budgetlagen att regeringen två gånger per år ska presentera en åtgärdsplan för full sysselsättning till riksdagen. Åtgärdsplanerna ska också innehålla mål för arbetslöshet, sysselsättningsgrad, undersysselsättning och ett tydligt återrapporteringskrav”, skriver Ohly och Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (V), på DN Debatt den 14 juli. Mer konkret blir det inte.
När det krävs minst 200 000 nya välfärdsjobb, grön omställning och kortare arbetstid.
Dessutom måste facken på allvar ta upp striden för att riva upp alla försämringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen – och att ersättningsnivåerna höjs till 90 procent.
Regeringens vårbudget är en budget för ökade klyftor.
Symptomatiskt är att dagen efter Anders Borg försökt sola sig i glansen av ökad tillväxt kom nya siffror som visade att barnfattigdomen fortsätter att öka och att: ”Ingenting pekar heller på att 2011 skulle bli bättre”, enligt professor Tapio Salonen, som är huvudansvarig för Rädda Barnens rapporter om barnfattigdomen.
Per Olsson
