Det blir allt tydligare vilka det är som stryper Lettland: Anders Borg och de svenska bankerna. Bakom dem står EU, som på ekonomiministermötet i Göteborg i förra veckan ställde hårda ultimatum till den lettiska regeringen.”Det internationella samfundets tålamod är mycket begränsat”, sade finansminister Anders Borg, som ledde mötet. Han och hela EU krävde att de ”utlovade nedskärningarna måste genomföras när den nya lettiska budgeten presenteras i slutet av oktober”.
I vems intresse agerar Borg? Svenska Dagbladet rapporterade i lördags att han har ”kontaktat den högsta ledningen i storbankerna och varnat för en akut politisk kris i Lettland. Något som i sin tur kan leda till både en devalvering och i slutändan en betalningsinställelse. Det vill säga en slags statskonkurs”. De svenska storbankerna Swedbank, SEB och Nordea har lånat ut 131 miljarder kronor till privatkunder, både företag och hushåll i Lettland. Anders Borg driver på för ännu större nedskärningar för att undvika en devalvering av den lettiska valutan, lats, som idag är kopplad till euron. En värdesänkning av lat- sen skulle mångdubbla bankernas skulder och kunna utlösa en våg av devalveringar i Östeuropa.
Men Borgs strypgrepp kommer snarast att fördjupa krisen i ett Lettland där ekonomin väntas krympa med dramatiska 18 procent i år. Arbetare, pensionärer, elever och den växande skaran arbetslösa har redan fått betala dyrt: • Matförsäljningen sjönk med 23,2 procent i augusti jämfört med augusti 2008. Totalt föll detaljhandeln med över 30 procent. • Arbetslösheten ligger nu på 18 procent och är den näst högsta inom EU. 70 procent av alla företag uppger att de har sänkt lönerna. • Statsanställda har förlorat upp till 40 procent av sina löner. • Hälften av alla sjukhus har stängts, liksom många skolor.
EU, Sverige och Internationella valutafonden, IMF, lovade i december ifjol ett ”räddningspaket” på motsvarande 80 miljarder svenska kronor. Kraven på större nedskärningar kommer nu sedan den lettiska regeringen ”bara” har skurit bort 225 miljoner lats (3,3 miljarder kronor) istället för begärda 500 miljoner lats (7,2 miljarder kronor). En nedskärning på 500 miljoner lats skulle motsvara över 10 procent av hela budgeten, utöver det som redan har skurits bort. I Sverige motsvarar det nedskärningar på över 80 miljarder kronor. Redan i februari fälldes den dåvarande lettiska regeringen av en proteströrelse. Det största partiet i den nuvarande koalitionsregeringen, folkpartiet, som nu är närmast utplånat i opinionsmätningarna, tvekar inför de nya nedskärningarna. ”Målet att spara 500 miljoner lats är i praktiken omöjligt att nå utan att slå ut flera delar av ekonomin”, sa partiets Vents Armands Krauklis i förra veckan. Partiet månar om sina egna positioner, inte hur vanligt folk drabbats.
När det lettiska parlamentet sade nej till en fastighetsskatt, reagerade IMF med att förorda en devalvering, d v s att släppa kopplingen mellan lats och euro. Det är därför som Anders Borg har höjt piskan, eftersom devalveringen skulle slå mot de svenska bankerna. Samma banker som orsakat krisen. Faktum är att de svenska bankdirektörernas bonusar för i år, 5,4 miljarder kronor, nästan är i nivå med de begärda nedskärningarna i Lettland. En devalvering verkar vara närmast oundviklig. Men precis som de extrema nedskärningarna är devalveringen ett sätt för europeiska och lettiska kapitalister att lägga bördan på arbetare och fattiga. Samtidigt kommer nya rapporter om kor- ruption och politiska skandaler, t ex vid fjolårets förstatligande av Parex bank, som kostade motsvarande 37 procent av landets skatteinkomster.
Lettland är i akut behov av ett kämpande och äkta socialistiskt arbetarparti, som tar strid mot svenskt, utländskt och lettiskt kapital, och söker allierade bland arbetare och kämpande i hela Europa.
