Marknaderna i Shanghai och Shenzhen föll nio procent torsdag 27 februari vilket raderade ut 1 000 miljarder kronor i aktievärde. Fallet var betydligt värre i New York där Standard & Poor’s index sjönk med över 3 100 miljarder kronor senare samma dag.
Smittan bekräftade rädslan för en aktiebubbla i Kina och underströk beroendet och instabiliteten i den globala ekonomin. Den följande veckan fortsatte aktiebörserna i hela världen att falla kraftigt, inte minst i Stockholm.
Fallet i Shanghai, det största fallet på tio år, kom dagen efter att börsen slagit nytt rekord. En kinesisk socialist, Huang Xin, berättade för chinaworker.info: ”Det ryktades om en räntehöjning och till och med nya skatter på kapitalvinster, möjligen i samband med den nationella folkkongressens möte. Även om detta inte var några märkvärdiga nyheter, orsakade de en katastrofal nedgång i de finansiella marknaderna. Nu är det panik överallt. Många säger att bubblan kommer att brista.”
Rekordsnabb nedgång
Den kinesiska paniken spred sig omedelbart. ”Det var en av de dagarna där någon knäpper med fingrarna och marknadens hypnotiska trans är över”, sa en ekonom i New York Times. Fallet på Wall Street var det största sedan 11 september 2001. Dows industriindex upplevde ”en av dess snabbaste nedgång i historien” när stora spekulerande hedgefonder inledde massiva utförsäljningar.Aktiemarknaden i Kina, med ett gemensamt index för Shanghai och Shenzhen, ökade med 134 procent förra året. Detta ledde till en närmast manisk aktiespekulation i början av detta år. Marknaderna är även med internationella mått lätt förklädda kasinon (spel och dobbel är officiellt förbjudet i Kina).
Ett flertal faktorer ligger bakom detta:
1) Gigantiska börslanseringar av före detta statliga företag. Förra året listades Kinas största bank, ICBC, på aktiebörser i Shanghai och Hong Kong. Under 2007 förväntas värdet på nylanseringar i Shanghai passera Hong Kong.
2) Ökat antal aktier man kan handla med, som en del av regeringens ”reform” av marknaden. Men restriktionerna av utlänningars handel kommer troligtvis att bestå.
3) Det extremt höga sparandet i Kina. Hushållen måste spara på grund av de höga avgifterna för utbildning, sjukvård och brist på pensionsrättigheter (mindre än 15 procent av den arbetande befolkningen har någon pension).
Räntorna på bankkonton ligger emellertid endast på 2 procent och kapitalkontroller begränsar penningflödet ut ur landet. Med en till synes evig ökning av aktiepriset har medelklasskineser och till och med delar av arbetarklassen i städerna börjat spekulera i aktier. Många har tagit ett andra banklån på sina lägenheter – nästan alla bostäder i de större städerna är numer privat ägda – för att spela med aktier.
Marknadskraschens logik
Om den fortsätter kommer marknadskraschens logik vara att de ”små fiskarna” kommer att förlora mest samtidigt som de större institutionella ”hajarna” kommer att förlora mindre.Många ekonomer och talesmän för den kinesiska regeringen har nyligen varnat för farorna med en spekulationsbubbla.
För att kyla ner febern på aktiemarknaden har de kinesiska myndigheterna förberett ett antal åtgärder, t ex ökad kontroll av banker och privatpersoner. De massiva försäljningarna av aktier den 27 februari inleddes troligen av att spekulanter försökte säkra sina vinster.
Det kan finnas paralleller till aktiekraschen i Thailand i december, då militärjuntan försökte införa kapitalkontroller för att begränsa de utländska hedgefondernas spekulation. Men efter tre dagar av oro på marknaden drog de thailändska generalerna tillbaka sina nya åtgärder.
Detta summerar det ”globaliserade” finanskapitalets brutala logik, där de kontrollmöjligheter regeringarna och centralbankerna tidigare hade är starkt begränsade idag. Såvida inte en regering är beredd att genomföra socialistiska åtgärder, förstatliga banker och storföretagen och mobilisera hela arbetarklassen för denna uppgift, har de få försvar mot ”marknadens” nycker.
Kina plus USA
Att Kinas oroliga finansmarknad skulle påverka den globala aktiehandeln visar världskapitalismens beroende av Kina.Landets kraftiga ekonomiska tillväxt – 10,7 procent förra året – har bidragit mer än USA:s mycket större ekonomi till den globala tillväxten.
Kapitalistiska ekonomer pekar på andra nyckeleffekter från Kinas roll:
1) Kina finansierar, tillsammans med andra asiatiska stater och oljeproducerande stater, USA-kapitalismens underskott genom att köpa rekordstora mängder av amerikanska obligationer.
2) Billiga varor från Kina beräknas ha sänkt importpriserna för USA med 25 procent under de senaste tio åren – vilket hjälpt till att hålla nere inflationen.
3) Slavlöner i Kina har satt press på arbetare över hela världen genom hot om att flytta jobb och/eller att sänka löner för att förbli ”konkurrenskraftiga”.
Kort sagt har Kina bidragit till ökade vinster, speciellt till de största transnationella företagen som dominerar världshandeln.
Kina utgör också en allt viktigare marknad där till exempel General Motors förväntas sälja 700 000 fordon i år med vinst, något de inte gör på den amerikanska marknaden.
Är festen över?
Ett klart tecken på de globala effekterna av en nedgång i Kina är fallet på aktievärdet på gruv- och metallföretag. Världens största gruvbolag, BHP Billiton, minskade med sex procent onsdagen 28 februari. Dessa företag har gjort enorma vinster genom uppgången i Kina och är nu rädda att festen är över. Kina förbrukade 2005 till exempel 33 procent av världens tenn, 32 procent av världens stål, 29 procent av världens järnmalm och zink, 26 procent av värdens bly och 23 procent av världens aluminium.Den kinesiska regimen pressas hela tiden av Washington att ”fortsätta med reformer” och att ”öppna upp sin ekonomi ytterligare”. Detta trots att Kina är en av de öppnaste ekonomierna i världen när det gäller handel med utlandet och investeringar.
Speciellt vill amerikanska banker och försäkringsbolag få ökad tillgång till den kinesiska marknaden. Det har redan förekommit stora inköp av aktier i Kinas delprivatiserade banker – enbart lanseringen av ICBC 2005 drog in 22 miljarder dollar.
Enligt en rapport från Boston Consulting Group förra året förväntades Kina stå för 28 procent av den globala ökningen av bankernas vinster 2004-2010.
Socialism eller kaos
Rådgivare i USA erbjuder dock inga lösningar för den kinesiska ekonomin. USA:s eget underskott och andra obalanser i den amerikanska ekonomin kommer till slut att leda till kriser. Alan Greenspan, tidigare chef för USA:s Federal Reserve, sa nyligen i ett tal på en företagarkonferens i Hong Kong att han ”inte kunde utesluta en konjunkturnedgång i USA senare i år”. Ytterligare nedgång på USA:s fastighetsmarknad skulle kunna utlösa en konjunkturnedgång.Kaoset på marknader världen över visar att det nuvarande systemet saknar alla sundhetstecken. Men detta överensstämmer dock med kapitalismens logik. Det enda svaret är att bygga kämpande och demokratiska arbetarorganisationer, beväpnade med en socialistisk politik.
Kapitalismens galna jakt på kortsiktiga och i allt högre grad skenbara vinster är oförenligt med den stora befolkningsmajoritetens behov. Det enda alternativet är en demokratisk socialistisk värld.
Vincent Kolo
chinaworker.info