Bräcklig valseger för Chavez

2010-09-29 18:41:45




När 98 procent av rösterna var räknade stod det klart att president Hugo Chavez har vunnit ännu en valseger i Venezuela. Under de tolv år som gått sedan han vann sin första valseger 1998 har han vunnit fjorton av de femton val som hållits, men också förlorat en folkomröstning 2007.
Trots en stor övervikt i årets val vad gäller mandat i parlamentet (Chavez parti PSUV får åtminstone 96 platser av totalt 165) är det en knapp seger, som visar på farorna för den ”bolivariska revolutionen” med regeringens nuvarande kurs.

I det förra valet till parlamentet 2005 bojkottade högeroppositionen helt valet. Med i stort sett hela parlamentet i sin hand hade Chavez kunnat få frikort för sin politik. Förutom de ekonomiska reformerna genomfördes flera ändringar i valsystemet, för att försvaga oppositionens chans att komma tillbaka.
Även efter förlusten i folkomröstningen om grundlagsändringar 2007, som också innehöll ändringar i valsystemet, som att öppna för obegrän­sade omval av presidenten (så att Chavez kan fortsätta att ställa upp som presidentkandidat efter nästa val 2012), har flera av förslagen till grundlagsändringar införts i form av lagar, med hjälp av den totala majoriteten i parlamentet.

Den samlade högeroppositionen satsade på att komma tillbaka i detta val, med målet att hindra Chavez att få en två tredjedelsmajoritet i parlamentet, som gör att han kan genomföra större lagändringar på egen hand. Som läget är nu kan Chavez även ha förlorat 60-procentsmajoriteten, som ger honom rätt att styra via dekret, något som han använt sig av flitigt under den senaste perioden.
Det är ännu oklart hur röstfördelningen är, då den statliga valkommissionen i sin första officiella bulletin bara har offentliggjort mandatfördelningen och valdeltagandet (som steg från 30 procent 2005, då högern bojkottade, till 66 procent i detta val). Men en fingervisning ges i sidovalet  av landets elva ledamöter till det latin­amerikanska parlamentet (Venezuela är det enda landet som utser dessa ledamöter via direkta val).
I denna omröstning fick PSUV 46,6 procent av rösterna, mot 45,1 procent för högeroppositionen Mesa de la unidad (som betyder ungefär ”Samling för enhet”). Oppositionen hävdar till och med att den har fått en majoritet av rösterna i valet, 52 procent, även om valsystemet och valdistriktsändringar gör att de fått en klar minoritet av mandaten.
Faktum är att det finns ett stort missnöje med den styrande byråkratin, även om Chavez ännu är populär, främst bland de fattigaste skikten. Den ekonomiska krisen, med en lågkonjunktur som är inne på sitt femte kvartal, inflationen som kan landa på 35 procent i år, fortsatt hög brottslighet (det sker dubbelt så många mord per invånare i Venezuela som i Colombia, och tre gånger så många som i Brasilien) och fortsatta problem med elförsörjningen har haft en effekt.

Chavez har därför satsat hårt för att göra valet till en folkomröstning om hans figur. Under valkampanjen har han varit i TV i snitt fyra timmar per dygn.
Presidenten lanserade nyligen ett program för försäljning av subventio­nerade vitvaror från Kina i de statliga affärerna, till ”socialistiska priser”, utöver de 17 basvaror som redan säljs till subventionerade priser, under namnet ”Mitt utrustade hem”.
Allt detta har gjort att att stödet för Chavez, enligt Hinterlaces, har ök­at från 39 procent i mars till 46 procent under augusti.

Chavez ”bolivariska revolution” lider av två problem. Det ena att trots talet om ”socialism för det 21:a århundradet”, har inte Chavez lett en verklig brytning med det kapitalistiska systemet. Det andra är att Chavez ”revolution” är toppstyrd. Arbetarna ses som stödtrupper åt Chavez, snarare än att spela den avgörande rollen i samhällsförändringen. Dessa två faktorer öppnar för de problem vi ser idag: korruption, byråkrati inom den chavistiska rörelsen och sabotage från den kvarvarande kapitalistiska eliten.
Trots en del viktiga förstatliganden, som lider av byråkrati och avsaknad av arbetarkontroll och -styre, är ekonomin till stora delar i privata händer, även om uppskattningarna om detta varierar.
Enligt ett reportage som nyligen publicerades i tidningen ”El Mundo”, står den privata sektorn för 58 procent av landets ekonomi, exakt sam­ma andel som 1999, då Chavez kom till makten.
Enligt Victor Álvarez, före detta minister i Chavez regering, men nu en vänsterkritiker av Chavez, och forska­re i Centro Internacional Miranda, är läget värre. Enligt Álvarez, har statens andel av ekonomin minskat från 34,8 procent 1998 till 29,1 procent under tredje kvartalet 2008 (sedan dess har det skett förstatliganden som kan ha ökat denna andel).
Dessutom är landet väldigt beroende av oljeinkomsterna.
Oljan står för 94 procent av exportinkomsterna idag, mot 68 procent för tio år sedan. Oljan bidrar med 49 procent  av statens budget nu, mot 37 procent innan Chavez. Och det är oljan som bekostar de olika sociala projekten.
Uppgiften för socialisterna i Vene­zuela är att kämpa för att arbetar­klas­sen bygger upp sina egna organisatio- ner, oberoende av staten och med ett verkligt socialistiskt program, där den ekonomiska makten läggs i folkflerta-lets händer, utan byråkrati och utan kapitalister.
Marcus Kollbrunner

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!