Brasilien i orkanens öga

Pandemin samt den djupa ekonomiska och politiska krisen kommer ta ut sin rätt, särskilt när arbetarkampen intensifieras (Foto: OIT).

av Marcus Kollbrunner // Artikel i Offensiv

En opinionsundersökning för några veckor sedan visade på ett ökat stöd för Bolsonaro, mitt under brännande kris. Det återspeglar en skenbart lugnare situation, som lugnet i orkanens öga, som dock inte är hållbar. De tre kriserna som har plågat landet – pandemin, den djupa ekonomiska krisen och den politiska krisen – kommer snart att ta ut sin rätt.

Bolsonaro kom till makten utan parlamentarisk bas, med en regering som består av olika grupperingar som inte alltid drar jämt. Bolsonaro eldade på ständiga konflikter med kongressen, högsta domstolen, delstatsguvernörer och media och använde dessa konflikter och motsättningar som en sätt att regera, genom att hålla sin reaktionära bas på krigsfot och använda detta som ett hot för att få igenom sin linje.
Men flera faktorer ledde till en vändning i situationen. Den populäre justitieministern Sérgio Moros avgång och missnöjet med den katastrofala hanteringen av pandemin ledde till ett minskat stöd i opinionen, speciellt från medelklassen. Det parti som han använde för att ställa upp i valet splittrades och Bolsonaro misslyckades med att registrera ett nytt parti innan pandemin. Många av hans förslag kom ingen vart i kongressen, vilket ökade misstron inom marknaden.
Dessutom har flera fall där hans familj misstänks för korruption och maktmissbruk ökat den juridiska pressen mot honom. Detta kom tillsammans med 56 olika begäran om riksrätt mot Bolsonaro. Utan en parlamentarisk bas har han ingen garanti om att kunna blockera en riksrätt i en krissituation.

Bolsonaros taktiska vändning är kopplad till två olika datum. 
Den första var den 22 maj. Denna dag offentliggjordes videoinspelningen av ett ministermöte den 21 april, som bekräftade Sérgio Moros anklagelse att Bolsonaro ville ingripa i den federala polisen för att skydda sin familj och vänner. Videon visade också hur till exempel dåvarande utbildningsministern talade för att fängsla alla domarna i högsta domstolen, som han kallade för ”luffare”.
Samma dag fanns det en begäran om att beslagta Bolsonaros mobil (i undersökningen om anklagelserna där han försökte intervenera i den federala polisen), vilket en av domarna skulle ta ställning till (och nekade). Inför detta hade Bolsonaro ett möte, vilket avslöjades nyligen, med tre av generalerna i sin regering där han utropade att han skulle avsätta högsta domstolen.

Det andra datumet var den 18 juni. Det var då Fabrício Queiroz, en nyckelfigur i anklagelserna om korruption mot Bolsonaros familj, fängslades. Queiroz var ansvarig för att anställa personer med offentliga medel för Bolsonaro och hans son Flávio som parlamentariker. Flera av dessa personer jobbade inte alls åt dem; istället tog Queiroz större delen av deras löner och överförde dem till Bolsonaro och hans familj. 
Under samma period började utbetalningarna av ett krisbidrag riktat till de som inte har formella jobb och som har drabbats hårt av krisen. Bidraget på 1 200 till 2 400 kronor per månad (kongressen beslöt att tredubbla regeringens ursprungliga förslag) har betalats ut till 67 miljoner personer, en tredjedel av befolkningen. Krisbidraget spelade en viktig roll för att hindra en större kollaps i ekonomin och att hålla uppe stödet för regeringen.

De negativa effekterna av hanteringen av pandemin har också dämpats. I början var det en tydlig kontrast mellan Bolsonaro och delstatsguvernörer som i allmänhet förespråkade en större isolering. Men i och med den ekonomiska kollapsen och trycket från arbetsgivarna har guvernörerna själva börjat öppna upp ekonomin och därmed dämpat tonen mot den federala regeringen. 
Detta ledde till en katastrofal situation med tre månader med i snitt tusen döda per dag. Takten har nu sjunkit något till drygt 800 döda per dag, med 127 000 döda sammanlagt.
Ytterligare en faktor som har lett till en återhämtning för Bolsonaro är frånvaro av masskamp.

Bolsonaro började bete sig mer som en traditionell politiker som vill stärka sin bas inför nästa presidentval 2022. Förutom att börja bygga en parlamentarisk bas (som kommer att spegla sig i allianser under kommunalvalen i november) började han göra en rad resor runt om i landet för att inviga olika byggprojekt (många som inleddes under socialdemokratiska PT:s regeringar) och har nu ett eget populistiskt projekt: att utöka PT:s ”familjebidrag”, under ett nytt namn, ”Brasilieninkomst”. 
Men detta har ökat motsättningarna inom själva regeringen. Två av ekonomiministern Paulo Guedes sekreterare har avgått, missnöjda med att privatiseringar och kontrareformerna inte har varit en prioritet för Bolsonaro. Guedes använde detta för att öka pressen mot Bolsonaro, som öppet har kritiserat flera av Guedes förslag. 
”Brasilieninkomsten” kom inte in i budgetförslaget som offentliggjordes den 31 augusti, då Bolsonaro och Guedes inte var överens om hur det skulle betalas. 

Allt detta återspeglar ett pussel som är omöjligt att lösa under kapitalismen. Marknaden (och Guedes) vill hålla skenet uppe av en stram finanspolitik, men den djupa krisen gör att årets offentliga underskott kan hamna på 14 procent av BNP och nästa år beräknas fortsätta ha underskott. 
Brasiliens BNP föll med 9,7 procent under andra kvartalet i år och krisen fortsätter. Samtidigt fortsätter regeringens attacker. Budgetförslaget innehåller nedskärningar inom utbildning och sjukvården, samtidigt som det satsas på militären. 
Dessutom har regeringen lagt förslag på att ta bort anställningsskyddet som de offentliganställda och öppnar för sänkta löner, men dessa förslag kommer bara att drabba den stora majoriteten lågavlönade, inte domare, höga militärer, politiker, diplomater med mera, som hör till den högavlönade eliten.

Allt detta pekar på en explosiv period framöver. Ännu fattas en viktig ingrediens: arbetarnas masskamp. Inte för att det har varit tyst. Kampen mot polisvåld har lett till viktiga demonstrationer mot rasism på flera ställen. 
Tunnelbanearbetarna i São Paulo vann en viktig seger efter ett par timmars strejk. Renaultarbetarna har lyckats stoppa massavskedande efter en strejk. Motorcykelbuden har börjat organisera sig och har haft flera kampdagar med inslag av strejk. Just nu pågår en stark strejk inom posten. Allt detta är dock ännu isolerade inslag, men pekar på möjligheter av nya kampexplosioner.
Årets kommunalval kan bli väldigt polariserad, då det också är det första kommunalvalet efter extremhögerns seger med Bolsonaro. 
PSOL, som LSR (ISA i Brasilien) är en del av, kan göra viktiga framsteg, vilket också kommer att vara en viktig del för att bygga ett socialistiskt alternativ för att förbereda arbetarrörelsen när landet åter dyker in i stormen i slutet på andra sidan av orkanens öga.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!