Brasilien under Temer: Korruption och djup politisk kris

2017-09-27 21:01:51

foto: Wikimedia commons
Temer köper sig stöd för att hänga kvar vid makten.

Den politiska krisen fortsätter att prägla Brasilien. Den illegitima regeringen Temer var nära att falla efter ett uppsving i kampen från mars till juni och nya avslöjanden om korruption. Men de fackliga ledarnas försvagning av generalstrejken den 30 juni, med en nedgång i kampen som följd, och avsaknaden av politiskt alternativ, från höger och vänster, har gjort att regeringen har kunnat överleva, trots ett rekordlågt stöd i opinionen på 4-5 procent.

Michel Temer lyckades med marginal vinna en omröstning i kongressens underhus i augusti och därmed hindra riksåklagaren Rodrigo Janot från att åtala honom för korruption och låta Högsta domstolen ta ställning till åtalet.
Temer vann omröstningen genom att ta till det lagliga röstköpssystemet som finns: dela ut viktiga poster och släppa loss pengar för kongressledamöternas egna projekt. Temer använde cirka 12 miljarder kronor för att vinna omröstningen.
Janot har nu gjort ett andra försök att väcka åtal mot Temer, som underhuset snart ska rösta om.
Det nya åtalsförsöket följer efter att polisen hittat 150 miljoner kronor i kartonger och resväskor, i en lägenhet som hyrdes av en av hans närmaste samarbetspartner, den förre ministern Geddel som redan satt i husarrest. Strax efter det lämnade den federala polisen in en undersökning, som menade att ledningen för Temers parti PMDB är en ”brottslig liga i kongressen”. Det är dock osannolikt att underhuset röstar för att Högsta domstolen får genomföra en rättegång mot Temer, men det hela visar hur djup den politiska krisen är.
Trots denna kaotiska situation, fortsätter den federala regeringen och högern i allmänhet sina attacker. Temer har ännu inte gett upp planerna på att få igenom en pensionsreform som kommer att vara ett hårt slag mot arbetarna. Temer har också lanserat ett stort privatiseringspaket, som har fått sin efterföljare i São Paulo, landets största stad, där borgmästaren Doria försöker kvalificera sig för att bli högerpartiet PSDB:s presidentkandidat nästa år.

Den reaktionära högern med rötter inom de evangeliska kyrkorna är också på offensiven. Nu senast fick de ett domstolsbeslut, om än av tillfällig art, som häver det nationella psykologrådets förbud mot behandlingar som ska ”bota” homosexualitet. Detta möttes av starka protester, med tusentals på gatorna i São Paulo och i en rad andra protester.

Det förra regeringspartiet PT (socialdemokratiska Arbetarpartiet) har också råkat ut för bakslag.
Den tidigare presidenten Lula har dömts till fängelse efter att ha åtalats på lösa grunder och har en rad andra åtal mot sig, vilket kan stoppa hans planer på att ställa upp 2018. Men han är ännu väldigt populär och leder i opinionsmätningarna.
I detta väldigt kaotiska politiska läge, där arbetarkampen har gått tillbaka och inget stort vänsteralternativ gör sig gällande, har en reaktionär högerpolitiker som hyllar militärdiktaturen 1965-85 seglat upp på andraplats i opinionsmätningarna. En annan hög militär hotade på ett frimurarmöte med ett militärt ingripande mot korruptionen i landet. Uttalandet – kupphotet – fördömdes inte av överbefälhavaren, som i stället försökte tona ned det hela.
Vi står inte inför en ny militärkupp och den härskande klassen kommer knappast att vilja ha en dålig Trumpkopia i Brasilien, men dessa figurer kan vara ”nyttiga” för att vrida debatten åt höger. Men exemplet från USA och Bernie Sanders visar att det är möjligt att fånga upp en stor del av missnöjesrösterna med ett tydligt och radikalt vänsteralternativ.

Efter tre år av djup ekonomisk kris börjar konjunkturen visa tecken på återhämtning, men arbetslösheten är fortsatt hög – 13 miljoner går utan jobb.
De nya jobb som skapas är lågavlönade och många finns inom den informella sektorn. Å andra sidan har börsen slagit nya rekord, stimulerad av Temers högerpolitik, privatiseringsplaner och lägre räntor.
Om vi inte ser en rejäl återhämtning för arbetarkampen är risken stor att vi får se samma fenomen som i andra länder under den senaste perioden – att den största delen av tillväxten hamnar i fickorna på de rikaste, som kan fortsätta att dra ifrån.
Data från World Wealth and Income Database visar att 61 procent av inkomstökningen under åren 2001 till 2015 gått till de 10 procent rikaste. Nya siffror från Oxfam visar också att Brasiliens sex rikaste har en sammanlagd förmögenhet som motsvarar hälften av landets befolknings.
Temers ”arbetsrättsreform” mot arbetarnas rättigheter och tendensen till starkare förtryck mot kampen från polis och domstolar, som har fått ett nytt vapen i och med den avsatte presidenten Dilmas (PT) ”antiterrorlag”, komplicerar situationen ytterligare.
Den svaga återhämtningen har ännu inte lindrat den djupa sociala krisen, som kanske är mest dramatisk i Rio de Janeiro. Den ekonomiska krisen gör att många offentliganställda fortfarande får sina löner för sent utbetalade.

Kampens nedgång är inte ”folkets fel”. Det är värt att påminna om att kampen och framför allt generalstrejken den 28 april hade stort stöd. Och om många tvekat att själva delta i kampen, är skälet att man inte litat på att de fackliga ledarna är beredda att verkligen driva kampen ”på riktigt”.
Inför den andra generalstrejken den 30 juni gjorde de fackliga ledarna allt för att tydliggöra att det inte var ”på riktigt” och det blev ett fiasko. De högerledda fackliga centralorganisationerna vill inte fälla Temer och tonade ned kampen, medan de som stödde den förra PT-regeringen inte heller satsade helhjärtat, utan istället ville bygga stödet för ”Lula 2018”.
Men de förhållanden som orsakade kampuppsvinget finns fortfarande kvar: ilskan mot nedskärningarna och attackerna, mot den illegitima regeringen Temer, mot exempelvis den sociala krisen.
Situationen är fortfarande explosiv, men det saknas samlande kamp­initiativ som kan övervinna den tvekan som också finns efter nedgången i kampen, bakslagen och faktumet att Temer trots allt sitter kvar.
En kamp äger fortfarande rum. De tak/hemlösas rörelse MTST genomförde nyligen en stor marsch och har genomfört en massiv ockupation i São Paulo-regionen som på ett par veckor växte till 8 000 familjer!
Nya attacker, om t ex pensionsreformen kommer upp till omröstning, kan leda till nya kampexplosioner, men det är inte säkert. Läget kan också bli avvaktande; att människor väntar till valet 2018.

För vänstern gäller det att fortsätta arbetet för att ena kampen så att den får en större tyngd, men också att bygga ett politiskt alternativ.
LSR (CWI i Brasilien) menar att det behöver byggas en socialistisk vänsterfront, som kan ena PSOL (vänsterpartiet som LSR är med och bygger) och andra vänsterpartier, sociala rörelser som MTST och fackliga organisationer som CSP-Conlutas och andra. ■


Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!