Bristande beredskap om katastrofen kommer

I Region Örebro sägs beredskapen vara god, men klyftorna inom landet är stora (Foto: Håkan Risberg/ Region Örebro län).

av Carina Nordström // Artikel i Offensiv

I Örebro är sjukvården beredd vid katastrofer, men flera regioner saknar beredskap. Där är man också just mitt i en katastrofövning. Sådana övningar skall nu ske med tätare intervaller än tidigare.

Redan i vanliga fall är situationen ansträngd på många sjukhus på grund av vårdplatsbrist. Det är en utmaning att få in mer personal som är villig att jobba vid ett katastrofläge. Vid en katastrof styr sjukvården om akutverksamheten så att det finns en mottagning där sjukvårdens personal enbart tar hand om patienter som har drabbats av katastrofen.
Det finns på Örebro universitetssjukhus beredskap om el och vatten skulle slås ut. Vid datahaveri får sjukvårdspersonalen gå tillbaka till ”pappersåldern”.

Men alla regioner i Sverige är inte lika väl förberedda, visar Vårdfokus genomgång. Och enligt en rapport från Socialstyrelsen från 2020 krävs det en förbättrad katastrofberedskap inom flera regioner.
Det är endast sju regioner i Sverige som har en särskild katastrofmedicinsk beredskapsplan för ambulanssjukvården. Nio regioner uppger dessutom att de saknar behovsanalys av vilka resurser som krävs för att hantera extraordinära händelser.
För tio år sedan avvecklades en stor del av det statliga stödet till regionernas krisberedskap. Idag finns det heller inte några tydliga nationella riktlinjer för vilka resurser som ska upprätthållas för katastrofberedskap i regionerna eller hur det hela skall finansieras, enligt MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).

Regeringen har nu kommit med ett utredningsförslag som är ute på remiss. Där föreslås skärpta krav på regionerna vad gäller beredskap för katastrof och kris. Här kan även regionerna bli skyldiga att hjälpa andra regioner och kommuner som är i katastrofläge. Slutligen finns det även ett förslag på att SSIK (Sjukvårdens säkerhet i kris och krig) ska återuppbyggas.
För att alla regioner ska kunna ha god beredskap vid katastrofer krävs det satsningar på stärkta beredskapslager såväl som ökade resurser till vården och välfärden i stort. Fler skärpta krav från regeringen utan mer resurser kommer bara få som effekt att ännu fler bördor läggs på en redan utsliten personal.
Istället för 2 procent av BNP till försvaret borde en stor del av kakan gå till välfärdssatsningar och civilt försvar, som innefattar beredskapslager, fler helikoptrar som kan släcka skogsbränder med mera.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!